Common Core-galenskap i USA

Common Core State Standards Initiative verkar bli bland de största systemfelen i USA:s utbildningssystem. Enligt föreläsaren, en lektor, ovan skapades detta som ett federalt program tack vare en lobbygrupp med bl.a. Bill Gates i spetsen. Det var ingen som efterfrågade den här politiken i delstaterna, men de delstater som anammat det har gjort det för att de blev lovade att de kunde slippa vara med i det statliga "No Child Left Behind"-programmet, som alla nu verkar anse har varit uselt för utbildningen.

Utformana av Common Core skall, innan de försökte få igenom det med lagstiftningen, ha frågat endast två experter inom sina respektive fält om standarden de utvecklade skulle vara lämpliga för att barnen skulle klara högre utbildning. Båda två avskrev sig allt ansvar, skrev en artikel om att Common Core var värdelöst och är ute och turnerar i USA och håller föreläsningar om hur kasst det är.

Jag har inte sett hela föreläsningen än, men det har varit så bra hittills - speciellt en illustration av ett barn om hur denne skall lösa common core-matematik (runt 1:10:50 i klippet) - att den är värd att uppmärksammas bara för det. 

Ett citat om hur skolorna kommer att träna barnen att bli mer konformistiska i framtiden:

"Teachers don't teach math. They put kids two and three, and they give them a problem. And the purpose of the assignment is to get every kid in the group to the same conclusion. I actually have a number of tests that have been mailed to me, by moms in places like New York and Kentucky, where they've been doing this for two years.

One little boy wrote 6 * 7 = 42, a third-grader, it was a multiplication question, he wrote 42. He got marked wrong. And there was a note from his teacher in red pencil that the other two children in his pair group agreed on a different answer. They got i marked right because they agreed, he got it marked wrong, even though he had the right answer, because he did not agree with the other two people."

EDIT: Nu har jag sett tio minuter till och han tog upp ett exempel i Kalifornien där vissa barn inte lärt sig räkna ordentligt i fjärde klass. Så, några föräldrar anställde handledare åt barnen. Skolan svarade med att ge ut ett informationsblad som sa att barn som läser mer matte vid sidan av inte får fortsätta att läsa mer matte utan måste hålla sig på samma nivå som alla andra. Detta är också som det fungerar på många ställen i Sverige idag, men det verkar som om Common Core kommer att cementera den planen för alla barn.

En annan, väldigt usel sak, var att i samband med den här dåliga standardiseringen så passar staten på att samla in mer information ifrån barnen. Så, inte bara ens betyg utan även alla anmärkningar och omdömen som en lärare gör kommer att sparas digitalt. Dessutom har vissa skolor gjort hårdhänta utfrågningar av elever, där de frågat sådant som: "Är dina föräldrar registrerade väljare? Röstade de i förra valet? Vilka röstade de på?"

Föreläsaren, Duke Pesta, föreslår att anledningen till att Common Core tagits igenom är för att göra barnen mer beroende av skolan. Det förklarar varför många föräldrar inte kan hjälpa sina barn med matten och varför så många skolor i efterhand är för det - det ökar efterfrågan på lärare. Men han menar också att det finns rent politiska förklaringar också, staten vill indoktrinera barnen och känner att de kan göra det mer tydligt nu. Sakerna barnen får läsa och deras uppsatser (en skrivuppgift var: "Beskriv varför staten är som en familj, fast bättre.") har alla en vänster-miljö-etatistisk vinkel. 

Varför är indoktrinering dåligt?

Finns det någon makt eller politiskt system man bör svära trohet, känna förpliktelse till och börja tro är en god kraft, när man är sju år?

Hur mycket av tiden i skolan är bortslösad?

På lunchen för ett tag sedan berättade en klasskompis att en gång, i det förflutna, då kunde han peka ut alla länder i hela världen. Tidens oförsonliga gång hade dock fått honom att glömma denna kunskap som den svenska skolan en gång, för länge sedan, betygsatte honom efter. Det väcker frågan, hur mycket av all tid som man spenderar i skolan är bortslösad?

Vad menas med att tiden är bortslösad? Jag kan tänka mig tre sätt som den är bortslösad.

• (A) Kunskapen du tar till dig används aldrig eller används bara vid sådana tillfällen där det inte tillförde någon större nytta. Som i fallet ovan eller att lära sig kvadreringsreglerna och aldrig använda dem, förutom i ett skämt om att man inte minns något från högstadiet.
• (B) Du kan redan det som lärs ut. Som när någon lär sig att räkna vid tidig ålder, men sedan inte får fortsätta i en snabbare takt än alla andra för att det förstör skolans plan och tvingas att göra det alla andra gör.
• (C) Det som lärs ut skulle du ha lärt dig ändå. Detta är en något besvärlig punkt, men den går att förstås rätt så enkelt på ett sätt: säg att du lär dig lite om romarriket i skolan men sedan tar och ser på Rome som ger dig en ungefärlig likadan bild av rommarriket. Eller att du får höra att Berlin är huvudstad i Tyskland och sedan hör det dagen efter.

Nu är frågan, hur mycket av det som lärs ut i skolan tillhör någon av kategorierna ovan? Det är ju olika från individ till individ; folk som utbildar sig till praktiserande civilingenjörer använder mer av matten än den som sjuksköterskor använder. Bryan Caplan tar upp lite data från en artikel som ger en hänvisning när det gäller gymnasiematematik. I rapporten beskrivs en undersökning där folk blivit tillfrågade hur ofta de upprepade det de lärt sig i skolan, vilket nog är en proxy för hur ofta de använde det (om det inte är just det). De kunde ge ett svar mellan 0 och 5:

Those who reported no rehearsals were assigned zero on the scale; those who reported only activities or occupations of low or intermediate relevance were assigned a 1; those who reported highly relevant activities were assigned a 2 if they engaged in these activities 5 or fewer hours per year, a 3 for 6 to 100 hours per year, and a 4 for more than 100 hours per year.  Those whose profession involved the continuous performance of highly relevant activities were assigned a 5.

Vad blev då resultaten, för alla 840 som svarade? Jo, hela 67,3% sa att de aldrig upprepade någon algebra och 21,7% sa att de bara använde det vid mindre viktiga tillfällen. För de sista fyra alternativen var procenten 7,1; 1,3; 1,7 och 1,0. Alltså det var bara runt 10% av alla studenter som säger att användningen av gymnasiematten är av vikt för dem i deras liv. 10%!!

Det här var bara en undersökning - och enligt Caplan så görs det sällan sådana här långsiktsundersökningar - och resultatet behöver inte vara representativt för hela det amerikanska samhället eller träffa nära det svenska. Det finns ju alltid en osäkerhet i dessa typer av undersökningar. Men, troligtvis är resultatet inte alltför långt bort från sanningen.

Hur är det då med de andra ämnena som skolorna lär ut, och för matematik som man lär sig under grundskolan? Jag skulle gissa att många ämnen lär man sig naturligt, så att det är slöseri av typ (C) - att lära sig regler för svenska är nog ett bra exempel då vi lär oss otroligt mycket av språket undermedvetet. 

Själv har jag än så länge inte haft alltför mycket nytta av det jag lärt mig i bild, musik, hemkunskap, slöjd, religionskunskap och geografi. Hm....eftersom det mesta som jag känner mig mest hemmastadd i, den information som jag litar mest på, har jag lärt mig utanför skolan, känns det lite som att det bara var läsa, räkna, skriva och engelska som jag har haft nytta av. I vilket fall så är problemet med bortslösad tid - på tråkiga ämnen - i skolan uppenbart och ännu ett skäl till att tänka om vad meningen med skolan är och huruvida det är rätt att bestämma över andra - vars önskemål och drömmar inte är kända - vad de skall bli uppmanade att lära sig i den.

På temat: kolla in Bryan Caplans föreläsning om hur mycket som lärs ut inte är användbart i speciellt många yrken och varför detta beror på signalering:

Skola ≠ utbildning

Kolla även in Robin Hansons inlägg "School isn't for learning" och School Sucks Pocast #6 "Compliance and conformity". EDIT: Kolla även in dessa tre artiklar om dåliga vanor som skolor lär ut: Three Things to Unlearn from School, Two More Things to Unlearn from School och Guessing the Teacher's Password. LearnLiberty har också gjort en kort film på det här temat:

Ankdammen: Anekdoter från den svenska skolan

I detta avsnitt pratar jag med Andreas Eriksson och Felix Martinsson om våra olika erfarenheter av att ha gått i skola i Sverige. Det handlar om lärare som berättar att pengarnas värde kommer från guld, om nationalism i kursplanen, om att be till gud innan man går till skolmatsalen och annan indoktrinering.

Nu finns mp3-filerna av alla ankdammavsnitt fram till detta uppe på nätet:

• Ankdammens egna hemsida!
• Avsnitten som torrent-fil

Andra länkar:

• Ung Liberal
• Tage Thynii kom aldrig till klippiga bergen
• Annan indoktrinering, om u-länder
• Allmänna problem med svenska skolan

Vår skola

Här kommer en tredje samling nyhetsartiklar som kritiserar en del av dagens usla monocentriska system. Centralplanering är dåligt, såväl för produktion av muttrar som för de lite mer viktiga sakerna. Dagens skola är inget att se upp till, det är rent ut sagt vidrigt vad den orsakar för bekymmer.

De två tidigare samlingarna: Våra poliser och Våra väljare.

Allmänt

Mörk bild av läget i landets skolor (DN) (2012)
Skolinspektionens årsrapport, som lämnas till regeringen i dag, ger en mörk bild av hur det ser ut i landets skolor jämfört med hur det borde vara.
1075 elever gick ut nionde klass förra året utan ett enda godkänt betyg i något enda ämne. Och ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan. Följden är individuellt lidande, svårt att få jobb och kraftigt ökad risk för psykosociala problem, enligt rapporten.  Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Hälften av tillfrågade lärare säger att de har elever som behöver stöd men inte får det. Rektorer och huvudmän här missköter sitt uppdrag.  De flesta grund-, gymnasie- och vuxenutbildningar visar för dåliga kunskapsresultat. Bristerna i arbetet att förebygga kränkningar bedöms vara omfattande. Var tionde elev är ibland rädd för att gå till skolan och en tredjedel av eleverna menar att elever kan vara elaka mot varann i skolan utan att de vuxna där reagerar. Istället för att ta kränkningarna på allvar ser Skolinspektionen att lärare och rektorer förminskar problemen eller lägger skulden på eleverna.

Stora brister i skolan (2010)
Bristerna är stora i många skolor och i stort sett desamma som för tio år sedan, enligt Skolinspektionen. Betygen är orättvisa, resultaten för dåliga, undervisningen följer inte läroplanerna och lärarna vet inte vad de ska lära ut, framgår av en rapport till regeringen, uppger Sveriges radios Ekoredaktion.  I dag är det ett lotteri om det ska gå bra för en elev. Den har tur som får en välutbildad lärare och en duktig rektor i en bra skola, enligt inspektionen.

Gymnasiet levererar en dålig tjänst till (minst) en tredjedel av eleverna
En tredjedel av alla elever klarade inte gymnasieskolan på tre år enligt nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).  I den sämsta kommunen lyckades endast 43 procent av eleverna med det, i den bästa 88 procent, enligt studien Motverka studieavbrott.

Allt vanligare att skolor anmäls (2011)
Föräldrainflytandet ökar – dubbelt så många anmäler sina barns skolor till Skolinspektionen jämfört med för två år sedan. Lärare känner sig ifrågasatta och ­kontrollerade. Sara fick finna sig i att en förälder satt med i klassrummet i flera dagar.
Vanligaste anmälningarna 2010:  1) Kränkande behandling  2) Särskilt stöd

Allt fler anmäler mobbning  (2007)
Skolverket fick i fjol cirka 1 100 anmälningar om olika missförhållanden. De allra flesta, närmare 500, gällde kränkande behandling. Det är en ökning med ett hundratal jämfört med 2005.


Hjärnforskare vill att skolan tänker om
Hjärnforskningen skulle kunna revolutionera skolan. – Undervisning bör inte utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund, säger Torkel Klingberg, aktuell med boken Den lärande hjärnan. Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.

Kommentar: Klingbergs kommentar låter väldigt likt den forskning som rapporterats i boken Switch. Den rapporteringen var väldigt övertygande.

Drogtest i skolan får skarp kritik
Folkhälsoinstitutet kritiserar Landskrona kommuns beslut att införa drogtester av skolungdomar. Det viktigaste en skola kan göra för att förhindra missbruk är att skapa bra relationer mellan elever och lärare, konstaterar myndigheten i en ny rapport.

”Sonen blev deprimerad”
Hur barn med behov av extra stöd bemöts i skolan varierar stort – det vittnar inte minst läsarreaktionerna om. Några har fått precis den hjälp de behöver, för andra har skolan varit en enda lång kamp för att bli förstådd. Här är några av berättelserna.

Problem med undervisningen

Stora faktafel i drogundervisning
Svenska skolor köper undervisning om droger av en organisation tätt knuten till scientologerna. Informationen innehåller stora faktafel, visar SvD:s granskning. ”Förfärligt att man slår i ungdomar en massa felaktigheter”, säger narkotikaforskaren Björn Johnson. Organisationen heter drogfritt.nu och dess ledare, Alexander Breeze, för ut idéerna, till skolbarn, att man är beroende av alkohol ifall man anser att vin är passande för en romantisk middag och att man kan få flashbacks av alla droger, i flera decennier efter att man tagit den. I 65 av sveriges 290 kommuner har politikerna köpt in droggfitt.nus tjänster.

Elever får inte ta hem matteböcker
Eleverna i andra klass i Augustenborgsskolan i Malmö får inte ta hem sina matteböcker. En anledning är att elever glömt att ta med böckerna till skolan igen. Men det handlar också om rättvisa och kontroll, säger rektor Annelie van Lunteren till Sydsvenskan. Hon betonar att det är bra att man tränar hemma och att föräldrar får hjälpa och stötta hur mycket som helst, men tillägger att alla inte kan få den hjälpen. - Vi är skyldiga att ge alla likvärdig undervisning, säger hon.

Elev tittade på film i ett år
Efter att Skolinspektionen granskat en skola i Eslöv riktar de nu stark kritik mot ledningen på skolan, då det i granskningen framkommit att en autistisk elev under ett år tittat på film och lekt på fritids istället för att delta i undervisningen.

Trista lektioner släcker klassens ljus
Särbegåvade elever blir ofta uttråkade och ”slocknar” eftersom de får för lite stimulans, visar flera svenska studier. – En person som föds med en fallenhet för höjdhopp måste träna hårt för att klara 2,40. Samma sak gäller matte, säger forskaren Eva Petterson,
Exempel: ”Om jag klarade av mina matteuppgifter för snabbt, tvingade läraren mig att sudda ut alla svaren och börja om från början igen så att jag skulle bli färdig samtidigt som övriga klassen.”

Svenska elever sämre på matte och fysik
Svenska gymnasieelever har blivit sämre både på matte och fysik. Kunskaperna har försämrats markant de senaste 13 åren, visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS. Andelen elever som inte nådde upp till medelgod kunskapsnivå i matte har nästan fördubblats, från 36 till 71 procent, skriver Skolverket. Samtidigt har andelen elever som fått högst resultat minskat från 6 till 1 procent.  Andelen fysikelever som inte når upp till en medelgod kunskapsnivå har ökat från 8 till 38 procent, och de som fått bäst resultat i fysik har minskat från 25 till 7 procent.

Dålig luft i vart sjätte klassrum
I vart sjätte klassrum är koldioxidhalten för hög - vilket kan ge eleverna huvudvärk och ögonirritationer. Det framkom när hundratals klassrum undersöktes i höst.

Var tionde utan godkänt betyg
Mer än var tionde elev som gick ut nian i våras saknar godkända betyg i svenska, matte eller engelska. Orsaken är att skolan är dåligt anpassad efter eleverna, tycker Skolverket.

Skolan får underkänt i matte
Matematik är den svenska skolans sorgebarn. Ett otal rapporter har krävt förändringar, från lärarutbildning till för­skolepedagogik. Men den nedåtgående trenden fortsätter, trots att politikerna lagt ned mer pengar på att försöka lösa problemet. Mattesvaga elever och ­dyskalkyliker är de som kommer mest i kläm.

90 procent känner inte till Gulag
Detta är första gången en landsomfattande, statistiskt säkerställd undersökning genomförts angående dessa frågor. Demoskops undersökning baserar sig på svaren från 1004 slumpmässigt utvalda skolungdomar i åldrarna 15-20 över hela landet. Endast en på hundra kände till ordet bolsjevik och bara 18% visste att Vitryssland är en diktatur.

Elev var utan utbildning i två år
Stockholms stad får hård kritik av Skolverket för att en grundskoleelev inte fått tillräckligt med stöd och därför i stort sett varit utan utbildning under två år. Det var under stora delar av 2004 och 2005 som eleven inte fick någon riktig skolundervisning. Bristande rutiner och dålig tillsyn av närvaron i skolan gjorde att eleven inte fick det stöd och den undervisning som lagen kräver. Skolverket skriver i sitt beslut att det är ”anmärkningsvärt” att den aktuella stadsdelsförvaltningen brustit så kraftigt i sina plikter.

 Mobbning och våld

Var femte elev mobbad
Nära sju av tio av Sveriges unga tycker att lärare och andra vuxna engagerar sig för lite mot kränkningar i skolan. Mer än var femte elev känner sig utsatt för mobbning.

Mina skolår var en ren mardröm
Skoltiden är jobbig för de flesta, men för mig var den ett rent helvete. Under mina tio år i grundskolan i Gästrikland blev jag mobbad dag­ligen. Oftast berodde det på att jag var ”feminin”, överviktig samt att jag lyssnade på ABBA. Värst var det på högstadiet. Folk skrek efter mig varje gång jag gick genom korridoren, jag blev knuffad av förbipasserande och vid ett tillfälle även mordhotad. Allt medan mina klasskompisar såg på utan att ingripa eller hämta en lärare. Varje vardagsmorgon var en mardröm fylld av ångest och rädsla inför skoldagen. Min mamma fick ofta hämta mig gråtandes innan skoldagen ens hade slutat. Mobbningen ledde till att jag började skära mig själv och vid flera tillfällen planerade att begå självmord.

Det som gjorde mig mest ledsen var den då­varande rektorns attityd. Han kunde slänga ur sig spydiga och nonchalanta kommentarer när jag kom till honom och berättade om mobbningen. När jag till exempel bad honom att ringa hem till mobbarnas föräldrar och försöka få dem att hjälpa till, så fick jag svaret: ”Du ska inte tala om för mig vad jag ska göra.” Detta trots att han hade försökt prata mobbarna tillrätta flera gånger utan framgång. Det enda riktiga stöd jag fick på högstadiet var från den dåvarande skolvärdinnan som ofta höll mig sällskap på rasterna när hon hade tid.

Åtta år och ständigt rädd för skolan

Du är 8 år och går över skolgården, kylan nyper tag i dina bara kinder och du har en klump i magen. En klump som bara har blivit större och större under de första två och ett halvt åren du tillbringat på skolan i Göteborg. Nu ska du åter upp för trapporna, hänga av dig ytterkläderna och plocka upp din bok ur väskan. Du gör det med långsamma rörelser. För du vet, att där inne väntar helvetet.

Fem anhållna för internatmisshandel
Fem elever vid riksinternatskolan Sigtuna Humanistiska läroverk har anhållits misstänkta för grov misshandel. Enligt uppgifter till Aftonbladet ska eleverna ha kränkt och misshandlat en skol"kamrat".

Elev får skola att kalla in vakter
Högstadieeleven vid Forsnässkolan i Munkfors har en längre tid utsatt både elever och personal för hot och våld. Nu har skolan kallat in uniformerade Securitasvakter för att patrullera och garantera ordning på skolan.

Skolinspektionen: Mycket lite har hänt på tio år
Elever utsätts för kränkande behandling och våld på Lundsbergs skola. Det konstaterar Skolinspektionen efter sitt besök, men redan för tio år sedan larmades om liknande kränkningar. Nu ställer sig myndigheten frågande till varför ingenting har hänt. Kränkande tillmälen, förnedring och våld – det är del av hur livet ser ut på Lundsbergs skola enligt Skolinspektionen. Efter anmälningar om övergrepp gjorde myndigheten tillsyn i oktober och nu riktas allvarlig kritik mot skolan.

160 000 kronor krävs för mobbad elev
En elev vid en skola i Simrishamn utsattes dagligen under större delen av högstadiet för både fysisk och psykisk misshandel av skol"kamrater", under två års tid. Förutom slag och sparkar har pojken fått saker kastade på sig och sina kläder förstörda. Vid ett tillfälle filmades kränkningarna och lades ut på Youtube. Skolan försökte få stopp på mobbningen men misslyckades. Nu kräver barn- och elevombudet (BEO) kommunen på 160 000 kronor i skadestånd.

De mobbade tvingas flytta
SvD har tittat på de fall från 2010 där Barn- och elevombudet, BEO, kritiserar skolor för brister i hanteringen där elever utsatts för kränkande behandling. I 21 av 66 fall har eleven som utsatts för mobbningen bytt skola. I två av fallen har rektorn, enligt anmälningarna, uppmanat den mobbade att flytta. Bara i fyra av fallen har skolan flyttat på elever som utsatt andra för mobbning.

”Hennes sätt gör att hon blir slagen”
Elizabeth är elva år och rädd för att gå till skolan, där hon mobbas. Men i stället för att stoppa kränkningarna påstod skolan – felaktigt – att Elizabeth led av autism. Därmed sänder hon enligt en lärare ut signaler till andra barn som gör att hon blir slagen.
Kommentar: Det skulle vara förväntat att en mobbare hävdat att det är mobbarens eget fel att denne måste mobba sitt offer. Att skolan tar efter mobbarens retorik torde peka på att de är oförmögna att göra något.

Skolor kan inte stävja en anti-pluggkultur bland pojkar
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har tagit del av betänkandet och tycker att situationen är allvarlig:  - Det är väldigt allvarligt. I ett kunskapssamhälle är det viktigt att vi kan garantera alla barn en god utbildning om vi ska kunna konkurrera i en globaliserad värld. Det är inte okej att flickor ska ha en klump i magen varje morgon för att de väntar sig mobbning och trakasserier. Det är inte okej med en machokultur som intalar pojkar att det är töntigt att plugga, säger hon till TT.

Mobbad elev fick egen livvakt
En 15-årig pojke på en skola i Karlskrona har fått egen vakt som skydd mot mobbning. Pojken har känt sig hotad, trakasserad och förföljd i skolan av ett gäng på cirka tio elever, skriver Blekinge Läns Tidning. Skolan har tidigare gjort en polisanmälan mot gänget för att ungdomarna hotat att skära av halsen på 15-åringen.

Kommun får kritik efter mobbning
En 13-årig pojke tog sitt liv i april i år efter att ha utsatts för mobbning under flera år i två skolor i Lerums kommun utanför Göteborg.

Polisen ska patrullera på skolor (2008)
Med början i januari kommer polisen i norra Värmland att patrullera på skolor. Syftet är att få bort droger och minska våldet. Men samverkan mellan polisen och skolan ses också som ett viktigt led i det brottsförebyggande arbetet. – Vi ska finnas som ett stöd, säger Peter Åkerström, polischef i norra Värmland.

Tände eld på skolflickas hår
Någon försökte tända eld på en högstadieflickas hår på en skola i Landskrona. Flickan chockades men fick inga fysiska skador. Gustav Adolfskolan i Landskrona har gjort sig känd som stökig. För ett år sedan stängdes skolan en dag sedan raketer avfyrats inomhus och en lokalvårdare skadats. Året dessförinnan strejkade en grupp skolflickor i protest mot mobbning och trakasserier. Bara under 2006 rapporterades ett 20-tal incidenter till Arbetsmiljöverket.

Bladins kritiseras för mobbning
En elev på Bladins blev under flera år slagen, retad och bespottad.  Nu får skolan kritik av Barn- och elevombudet, BEO, för att inte ha tagit kränkningarna på tillräckligt stort allvar. Den kränkande behandlingen pågick mellan 2009 och 2011 och innefattade allt från slag till verbala kränkningar. Trots att mobbningen pågick under flera år vidtalades inte den utsattes föräldrar. Det tyder på att skolan inte förankrat planen mot kränkande behandling i verksamheten, konstaterar BEO.


Program mot mobbning döms ut (2011)
Skolverket dömer ut åtta antimobbningsprogram som används i svenska skolor. Både kamratstödjare och ­medling där elever själva löser konflikter leder ofta till ökad mobbning, visar verkets ­omfattande rapport.
Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket, lägger stor vikt vid undersökningens slutsatser gällande kamratstödjare.  –När eleverna fungerar som ögon och öron åt personalen leder det ofta till ökad mobbning. Både mobbningen på hela skolan och mot de ansvariga eleverna ökar.  Andra insatser som visat sig öka mobbning är att ha särskilda lektioner med värdegrundsarbete som är schemalagda för alla klasser. I studien har det framkommit att eleverna har uppfattat lektionerna som tjatiga, konstgjorda och stökiga.

Skolornas arbete mot mobbning sågas (2010)
Nästan alla svenska skolors arbete mot mobbning får underkänt i en granskning av Skolinspektionen. Den visar att trakasserier förekommer varje dag. "Oacceptabelt", säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) om Skolinspektionens rapport. Skolinspektionen (SI) har synat 50 skolor och funnit brister i arbetet mot kränkande behandling hos alla skolorna utom en, rapporterar SI enligt Dagens Nyheter:  Fysiskt våld, trakasserier och hot förekommer dagligen.

Hård kritik mot skolans mobbningsarbete (2009)
9 av 10 skolor är dåliga på att att aktivt arbeta mot mobbning trots att de är skyldiga enligt lag att agera. Enligt tidningen Skånskan mobbades pojken utan att föräldrarna kände till problemet. När föräldrarna tog upp saken med skolan visade det sig att man redan kände till mobbningen och lämnat över ärendet till skolans mobbningsgrupp utan att meddela föräldrarna. Enligt Skånskan hävdar skolans rektor att det egentligen inte fanns några problem med mobbning i pojkens klass – istället handlade det om att det fanns för många pojkar i klassen.

Slutligen, en artikel som jag var med och skrev under våren 2012, om vikten av kritiskt tänkande i skolan:

Stora brister i undervisningen om kritiskt tänkande
Idag betonas vikten av att alla ämnen ska innehålla kritisk värdering och tänkande och det är någonting som vi är positiva till. Problemet är dock att detta blir synligt för barn och lärare först i gymnasiet. Vi tror att barn klarar av detta när de går i högstadiet. Eller varför inte i lågstadiet?  Men, det som lärs ut är bara skuggan av vad en ordentlig kunskap om den vetenskapliga processen är. Vetenskapen om hur vi tänker rationellt och vilka metoder man behöver kunna är gigantisk, och om ens del av detta lärs ut, lärs det ut väldigt sent. Istället för att man skall få höra begreppet "sakkunning kollegial granskning", och en halvhjärtad förklaring av vad det innebär, tycker vi att det borde läras ut tidigare. Om inte på lågstadiet, så väl på mellanstadiet.

School sucks om lydnad

Varför kunde det tyska folket tillåta att en ledare tog makten och skapade en totalitär stat, som sedan startade krig med resten av världen? Brett Veinotte, skaparen av School sucks podcast, ger en viktig del av svaret i filmen ovan, och drar liknelser till vad som händer i USA idag.

Bretts podcast är jättebra och är nog den allra främsta resursen för den som vill lära sig mer om problemen som finns med dagens skolsystem. Han börjar att diskutera den libertarianska ideologin i de första delarna och börjar med skolans effekt på barn i podcast nr. 6. John Taylor Gatto är väl dock det främsta namnet bland kritikerna av dagens system.

Tipstack Fri från Flashback.

Utbildning och skolning

Cracked.com - det ultimata argumentet mot dagens skolform

Är det inte helt otroligt? En internetsida, som förmedlar information, som dessutom kan vara nyttig för en att veta, och som gör folk beroende av att läsa den! Och folk lider av den galna idén att det är svårt att lära folk saker och ting. Kanske det är så att de inte har tänkt tanken att undervisning kan göras på andra sätt? Kanske de är rädda för att pröva nya saker? Det senare tror jag inte stämmer. Med tanke på vad man kan läsa i tidningarna om hur dålig skolan är, vem kan egentligen säga att en modell som bygger på att göra folk beroende av information inte kan vara bra att pröva? (Förutom då alla som tjänar på att göra information svår att förmedla.)

Information kan göras beroendeframkallande. Lägg då till den naturliga status-sökningen som människor har, och att nyttig information ger mer pengar, vilket ger mer status, och människan kommer rent naturligt att vilja lägga om sitt beteende, om hon vore fri, för att söka kunskap som hon behöver. Det är inte bara enkla saker som människan misslyckas med att hitta en bra lösning på, när staten sätter hinder i vägen för dess rätta utveckling, utan även med att kontrollera staten så att den fungerar bra. Inte helt säker på att människan har en naturlig förmåga att lära sig?

Läs nedanstående text från professorn i psykologi Peter Gray noggrannt:

[Our] four conclusions: … 1. Hunter-gatherer children must learn an enormous amount to become successful adults. … 2. The children learn all this without being taught. … Occasionally an adult might offer a word of advice or demonstrate how to do something better, such as how to shape an arrowhead, but such help is given only when the child clearly desires it. Adults do not initiate, direct, or interfere with children’s activities. … 3. The children are afforded enormous amounts of time to play and explore. … “[Batek] children were free to play nearly all the time; no one expected children to do serious work until they were in their late teens.” … 4. Children observe adults’ activities and incorporate those activities into their play. … Nobody has to tell or encourage the children to do all this. They do it naturally because, like children everywhere, there is nothing that they desire more than to grow up and to be like the successful adults that they see around them.

Klippt från ekonomen Robin Hansons blogg här. Vad som behövs är egentligen inte en skola, utan frihet för barnen att imitera de vuxna som har högst status, eller annars verkar högt uppskattade i samhället. Imitationen kommer att komma naturligt efter hand. Förhoppningsvis kommer flertalet barn inte att imitera politiker, men, det har ju redan Hipp Hipp visat vara ganska osannolikt.

En slutsats man kan dra av det hela är att barn sätts inte i skolan för att de främst skall lära sig. Utan för att vi har haft ett skolsystem, och än så länge har folk inte lyckats bryta sig ur de samhälleliga fängelsen som finns som sett till att systemet bevaras. Någon gång får jag skriva ned exakt alla krafter som finns som står i vägen för att man bryter sig ur dessa mentala konstruktioner för att uppnå största allmänna välfärd, men de jag nämnt som står i vägen för frihet är väldigt lika. Inte för att jag kommer göra ett lika bra jobb som Frédéric Bastiat, så då är det väl egentligen lika bra att jag slutar med att rekommendera den essä-samling Timbro har av honom.

Tre länkar om skolor

1. Enligt en undersökning som gjorts av Andrew J. Coulson skall statliga skolor i Washington DC-området spenderar ca $24,606 medan privata skolor spenderar ca $14,534 per elev, per skolår. Detta är en intressant siffra då dessa privata skolor räknar några av landets förnämsta skolor!

Om skolverkets siffror stämmer skall svenska staten lägga ned ca 79 00 kr i genomsnitt per elev för samma läsår (2007/08), vilket blir, om växelkursen är sju kronor per dollarn, ca $11 300.

2. Sir Ken Robinson: Do schools kill creativity?



3. Varför har stater tvingat barn in i skolor? Är det för att de styrande tyckte folket behövde utbildas för sitt eget bästa eller för att det skulle vara lättare att kunna kontrollera folket om de hade gått några år på ett indoktrineringsläger? Eller var det för att de trodde barnen behövde utbildas för att passa in i den då nya industrivärlden? I den här podcasten argumenterar Brett Velnotte för att det handlar mest om de två senare skälen.

The War on Kids

Igår såg jag dokumentären The War on Kids, som pekar på en hel del problem som finns i det amerikanska (och, i förlängning, det västerländska) skolsystemet. Efter att ha sett filmens trailer trodde jag att filmen endast skulle kritisera den utökade bevakningen av eleverna som blivit vanligare i USA, men i själva verket kritiserade den hela skolsystemet. Som sådan gör den ett väldigt bra jobb på att peka på hur otroligt onaturlig skolan är för människan, främst genom att jämföra den med ett fängelse, som inte utmålas att alltid vara den värre ondskan.

Överlag är filmen fantastisk, men den har vissa skönhetsfläckar. Den första jag kom att tänka på är att de inte direkt analyserar hur problemet med skolan har uppstått - vilket i sig är okej - men att de ofta utmålar företag som en skurk i bakgrunden. Sammanhanget är att läkemedelsföretag har hjälpt till att skapa bilden av att elevers problem som att inte sitta still, vara gapig och inte jobba är ett mentalt problem, istället för att det kanske är en naturlig reaktion på att hamna i en störd miljö. Det är visst sant att företag tjänar pengar på detta, och troligt att de försämrar situationen, men jag stör mig på att endast dessa pekas ut som skyldiga. För, ett sådant stort samhällsproblem som är institutionaliserat bevaras inte av en enda grupp utan av en större del av befolkningen. För en annan del av problemet är att skolsektorn efterfrågar dessa mediciner, men varför gör den det? Därför att politiker och föräldrar efterfrågar det? Varför gör dessa det? Därför att politikerna tror att de vinner röster på det och föräldrarna tror att det är bäst för deras barn. Sedan kan vi fortsätta med att gå in på människans natur och varför vi är så bra på att acceptera dåliga situationer när alla andra accepterar dem som normala. Vad jag vill säga är att det inte finns någon enskild grupp som bär skulden för något samhällsproblem och att man därför antingen bör attackera systemet som sådant, eller gå igenom varje grupp som hjälper till att upprätthålla det, men inte att bara hacka på en grupp.

Min andra invändning är att de ibland kommer med argument i stil med "Det finns inga argument för X". Det kan mycket väl vara så att de har rätt i detta, men jag skulle vilja ha en källa för ett sådant påstående.

Som synes har jag inga större invändningar mot filmen, utan jag kan starkt rekommendera den för alla som är intresserade av skolans värld.

Vad fick man lära sig i skolan?

De flesta menar att utbildningen man får i dagens skola vilar på en vetenskaplig grund och skall i alla fall försöka vara objektiv och neutral. Givetvis tror man inte att skolan lär ut allt, och det finns överseende för att skolan skall ändra utbildning ifall nya rön uppstår i någon vetenskap. Men lär de statliga skolorna ut direkta fel, som står i motsättning till vad etablerad kunskap säger?

Jag skulle säga att i vissa fall - långt ifrån alla - så är det högst tvivelaktigt material som lärs ut. Här tänkte jag ta upp frågan om varför U-länder är fattiga som exempel, och boken är Millennium (första upplagan) av Christer Palmquist och Hans Kristian Widberg. Det är inte den bok som Mauricio Rojas kritiserar i (S)kolan, men båda är utgivna av Bonniers. Jag lånade boken från en kompis som hade den när han läste Samhällsprogrammet i Halmstad. Nedan följer bokens beskrivning av de möjliga orsakerna till u-ländernas situation:

Teorier om orsaker till u-ländernas situation
Det finns olika teorier om orsakerna till u-ländernas situation. Ofta baseras analyser av u-landsproblemen på en syntes av katastrofteorin, konfliktteorin och harmoniteorin som presenteras här.

Katastrofteorin
Vid 1700-talets slut utarbetade den engelske nationalekonomen och prästen Thomas Malthus (1766-1834) den teori som idag kallas malthusianism. Grundtanken i malthusianismen är att världsläget är katastrofalt eftersom befolkningsökningen är större än ökningen av försörjningsmedlen. Dagens ny-malthusianer har utvidgat katastrofteorin till att omfatta även ekologiska problem och begränsningar.

Problemens orsaker enligt katastrofteorin
Världens befolkning kommer att fördubblas på mindre än 40 år. Resurstillväxten ökar men inte på långt när i samma takt. Det är inte bara befolkningsökningen som är oroande. Människans behov och anspråk ökar också i snabb takt - framför allt i i-länderna. Om man räknar om alla konsumtion till energiförbrukning konsumerar en invånare i ett i-land 40 gånger mer än en invånare i ett u-land. Livsviktiga resurser som mark, vatten, luft, föda och energi finns inte i obegränsade mängder. Genom rovdrift och miljöförstöring minskar vi möjligheterna att lösa u-ländernas problem. Utvecklingen är katastrofal enligt denna teori.

Åtgärder enligt katastrofteorin
Malthusianerna anser att följande åtgärder är de viktigaste för att lösa problemen i u-länderna:
- satsa på familjeplanering där fattigdomen är som störst,
- undanröj vissa motiv till att skaffa många barn genom att satsa på socialpolitiska reformer (t.ex. pension och sjukersättning)
- dämpa resursförbrukningen i i-länderna,
- genomdriv internationell lagstiftning mot rovdrift av olika viktiga resurser, t.ex. regnskogen och mot miljöförstöring, t.ex. utsläpp av freoner.

Konfliktteorin
Konfliktteorin utgår från Karl Marz idéer om orsakerna till u-ländernas situation. Den marxistiska synen lägger tonvikten vid den intressekonflikt som finns mellan härskare och förtryckta - i det här fallet de exploaterande i-länderna och de exploaterade u-länderna. Det är den internationella maktstrukturen som måste förändras, vilket är omöjligt så länge den nationella maktstrukturen i de kapitalistiska länderna finns kvar. Därför måste alla samhällen organiseras om: från det Marx definierade som kapitalets diktatur till proletariets diktatur.

Problemens orsaker enligt konfliktteorin
Marxisterna menar att underutvecklingen uppstod genom att feodala samhällen koloniaserades på 17- och 1800-talen och därigenom kom under Europas och så småningom USA:s inflytande. Under 1900-talet ersattes kolonisatörerna av multinationella företag, men kolonialismen upphörde i själva verket aldrig. Kolonialmakten upprättade en arbetsfördelning som gjorde kolonierna till råvaruproducenter. På det viset bröt man ner de självförsörjande jordbrukarsamhällena och lade grunden till en permanent hungersnöd.

Marxisterna använder den så kallade satellit-metropolteorin för att förklara underutvecklingen. Enligt denna teori återinvesteras inte de vinster (överskottet) som görs genom företagsamheten i u-länderna. Vinsterna förs istället över till de rika inom landet eller till multinationella företag som sedan för över pengarna till i-länderna. Detta leder till en snedvriden samhällsorganisation, dåligt utnyttjade tillgångar och förstärkt fattigdom. Enligt marxisterna skulle u-länderna kunna producera, förädla och behålla mycket mer av sin produktion än de gör idag. Många u-länder har ett potentiellt överskott som skulle räcka både till det människor behöver till nödvändiga investeringar, t.ex. egna förädlingsindustrier.

Åtgärder enligt konfliktteorin
Marxisterna anser att följande åtgärder krävs för att förbättra situationen i u-länderna:
- en annan samhällsorganisation i u-länderna för att kunna utnyttja resurserna så mycket som möjligt inom det egna landet,
- ett ekonomiskt, politiskt och socialt oberoende som garanterar en rättvis fördelning av resurserna och en rättvis internationell handelsstatus,
- bistånd för att få igång en ekonomisk utveckling, men bara till de länder som genomfört en förändring av samhällets organisation, dvs. blivit kommunistiska genom t.ex. revolution,
- bistånd i olika former till nationella befrielserörelser som i kamp mot både den egna överklassen och utländskt beroende försöker genomföra den utveckling som är nödvändig, dvs. revolution.

Harmoniteorin
Harmoniteorin, eller den liberala teorin som den också kallas, har hämtat sina tankegångar från nationalekonomen och filosofen Adam Smith. De främsta utvecklingshindren i u-länderna enligt harmoniteorin anses vara kapitalbrist, analfabetism, överbefolkning, sjukdom, tradition och klimat. Störst vikt läggs vid förhållandet i själva u-landet, till skillnad från konfliktteorin som lägger skulden för fattigdomen på den kapitalistiska världsstrukturen.

Problemens orsaker enligt harmoniteorin
Alla i-länder har en gång varit u-länder, men i-ländernas standardutveckling kunde komma igång genom att industrialiseringen skapade ett överskott av kapital. Överskottet kunde användas till investering i ny verksamhet som gav nya arbetstillfällen, ny köpkraft, ny efterfrågan, ny produktion, nya arbetstillfällen osv., en självgenererande utvecklingsprocess alltså. Den industriella utvecklingen kom aldrig igång i u-länderna.

Alla de nämnda utvecklingshindren gör att u-länderna inte kan skapa det överskott som krävs för att starta en utvecklingsprocess. Framför allt saknas kapital. Till detta kommer problemen med att många u-länder producerar en enda råvara för export och därmed är beroende av det pris som sätts av i-länderna på den internationella marknaden. Sociala och politiska förhållanden har naturligtivs betydelse för möjligheterna att utvecklas, men harmoniteoretikerna ser inte en ändrad maktstruktur som den viktigaste förutsättningen för utveckling i u-länderna.

Åtgärder enligt harmoniteorin
Förespråkarna för harmoniteorin anser att följande åtgärder krävs för att förbättra u-ländernas situation:
- unxervisning och läskunnighetskampanjer,
- kunskapsöverföring med hjälp av biståndsarbetare,
- kapitalöverföring från i-länder i form av utvecklingskrediter,
- familjeplaneringskampanjer för att dämpa befolkningstillväxten,
- läkemedels- och läkarbistånd,
- tullsänkningar i i-länderna för att förbättra konkurrenskraften,
- stimulering av den egna indsutriproduktionen för att uppnå ett minskat importbehov från i-länderna
- förenklingar för utländska investeringar som ger arbetstillfällen

Det bör noteras att författarna inte säger vilken av dessa, högst olika, förklaringar är bättre än de andra. Nåväl. Ifall det inte är uppenbart, vad är problemen med att lägga fram dessa tre, och endast dessa tre, förklaringsmodeller för u-ländernas fattigdom?

Det största problemet är att ingen av dessa modeller tar upp det verkliga problemet med u-länderna, vilket är dålig politik. Några av grundförutsättningarna som de flesta ekonomerna verkar mena är nödvändiga för tillväxt är någon miniminivå av säkra äganderätter, frihandel och rättssäkerhet. Jag har tidigare diskuterat Eric Jones' The European Miracle på den här bloggen, som diskuterade hur viktigt det var med säkra äganderätter för att Europa skulle industrialiseras och här kommer ett citat från Arvind Subramanian som menar att bl.a. säkra äganderätter är viktigt enligt ekonomer:

I think it's clear that do have a robust understanding of the negative agenda, of what not to do. It's easy to say, don't be as Zimbabwe, don't debase the currency, don't create hyperinflation, don't expropriate wealth. Some basic don'ts we have a good sense of.

Han fortsätter med att diskutera om att det faktiskt råder viss oenighet bland ekonomer om vad som faktiskt är en bra positiv politik - vad man skall göra - för att få mer tillväxt. Där finns det spridda åsikter, men oavsett vad så är en, någorlunda fri marknadsekonomi nödvändigt för detta. Det borde vara självklart att en ekonomi där man inte är säker på om man får behålla vinsten från ens företag inte kommer att få så mycket tillväxt. Varför investera, varför spara, varför göra stora ansträngningar när du inte vet om du får behålla vad du skapat?

Detta tema borde ha fallit under "Harmoniteorin", eftersom Adam Smith menade att det var väldigt viktigt att ha ekonomisk frihet för att ha tillväxt, och det behövdes inte så mycket mer än det:

Little else is requisite to carry a state to the highest degree of opulence from the lowest barbarism but peace, easy taxes, and a tolerable administration of justice: all the rest being brought about by the natural course of things.

EDIT: För en längre beskrivning av harmoniteorin se min introduktion till ämnet och länkarna som tas upp där.

Men vad mer är det för fel med dessa teorier? Det andra jag skulle peka på är att de tar upp marxismen. Det är helt enkelt oförståeligt. Det fanns förr utvecklingsekonomer som i själva verket var neomarxister och propagerade för och rådde de afrikanska staterna att centralstyra sina ekonomier. De hade dessutom en galen teori som gick ut på att handel med andra länder var skadligt för tillväxten. Dessa ekonomer hade stort inflytande över forskningsinriktningen inom utvecklingsekonomi förr i tiden, så författarna kanske kan ursäktas med att de tar upp en gammal, men felaktig, teori. Men på en öppen föreläsning så hävdade Ola Olsson, som studerar utveckling och politisk ekonomi, att dessa marxistiska ekonomer skall ha försvunnit sedan länge från högskolorna.

Det finns många fler problem med det här avsnittet i boken, men jag orkar inte ta upp dem. Det verkar dock som boken har fler problem på andra områden.