Det finns ett stort problem för libertarianer som står för att man har rättigheter enbart p.g.a. att man är förnuftig (har tillräckligt med intellektuell kapacitet att reflektera över sina egna handlingar, förstå språk, möjlighet att argumentera, eller något sådant), samtidigt som man vill hävda att djur saknar några rättigheter, för att de saknar ett lika välutvecklat intellekt som de flesta människor. Enligt dessa har man rätt att döda en gris, men inte en grovt handikappad människa som, kort och gott, helt förlorat förståndet.
Vari ligger problemet? Jo, problemet är att det argument man använder för att rättfärdiga att kunna döda djur, lika väl går att använda för att rättfärdiga att man skall kunna döda människor som är dummare än djur. Grisar kan jag flika in här verkar vara ganska intelligenta. Ett antal studier har funnit dessa beteenden hos grisar, vilka tyder på en rätt utvecklad hjärna:
- Pigs lead complex social lives that behaviorists once believed to be true only of primates.
- Mother pigs sing to their piglets while they are nursing.
- They excel at video games that would be hard for a young child, and sometimes better than the primates.
- Pigs dream.
- Pigs have a good sense of direction, and can find their way home from long distances.
- They learn from watching one another.
- Pigs outsmart each other. One will often follow another pig to food before grabbing it away from him, and the pig who was tricked will change behaviors to reduce how many times it is tricked.
Så, vad gör då de som förespråkar rättigheter för människor, men inte för grisar? Jo, de säger att man får rättigheter för att man tillhör en viss art, inte för att man besitter några unika egenskaper. De säger att rättigheter får man efter vilket kollektiv man tillhör, inte efter något eget, inneboende moraliskt värde. Som Niclas Wennerdal uttrycker det, förespråkar dessa libertarianer kollektiva rättighetskriterier.
Varför är detta principiellt problematiskt? Jo, därför att det inte följer logiskt att bara för att 99,99% av alla individer av en viss grupp uppfyller kriteriet för att få rättigheter, så skall de resterande 0,01% också ha dessa rättigheter.
Den här frågan diskuteras just nu på Liberala partiets diskussionsforum på facebook, och just nu verkar det inte ha kommit upp några principiella försvar av att ha kollektiva rättighetskriterier. Däremot har det kommit upp praktiska invändningar mot att ha individuella kriterier. Det skall vara alldeles för svårt att tillämpa; hur vet man när vissa varelser är medvetna eller inte?
Jag tror att den här invändningen är något överdriven; det går uppenbarligen att göra enkla mätningar av hur smarta djur är. Men låt oss säga att det är lite besvärligt att mäta ändå. Jag tror att om det verkligen är svårt, om vi verkligen har problem med att veta ifall någon varelse är intelligent eller inte, då borde vi undvika, i största mån möjligt, att inte använda tvång mot varelsen. Den grundläggande moraliska principen borde ju vara att först inte skada någon.
Tänk dig att vi stötte på en ny djurart. Djuren äter enbart växter och har ett någorlunda utvecklat socialt system så att de känner igen varandra som enskilda individer och klarar av att kommunicera enkla saker till varandra. Vad i detta skulle ge dig rätt att bestämma över dessa och döda dem för att äta? Skulle du få rätt att göra det för att du är osäker över hur intelligenta varelserna är? Skulle filosofiska skeptiker då få lov att mörda människor, för att de vägrar erkänna sig ha någon kunskap alls? Knappast.
När man är osäker, då är det en grund för att vara försiktig. Och om det är så att man verkligen bryr sig om att inte riskera skada någon som uppfyller ett visst kriterium, då gäller det att utforska frågan närmre. Att verkligen undersöka hur intelligenta alla varelser är. Men innan dess borde man utgå från att de som verkar relativt intelligenta bör man också behandla väl. Att ta hänsyn till ens osäkerhet borde göra en mindre benägen att använda våld.
Varför är detta principiellt problematiskt? Jo, därför att det inte följer logiskt att bara för att 99,99% av alla individer av en viss grupp uppfyller kriteriet för att få rättigheter, så skall de resterande 0,01% också ha dessa rättigheter.
Den här frågan diskuteras just nu på Liberala partiets diskussionsforum på facebook, och just nu verkar det inte ha kommit upp några principiella försvar av att ha kollektiva rättighetskriterier. Däremot har det kommit upp praktiska invändningar mot att ha individuella kriterier. Det skall vara alldeles för svårt att tillämpa; hur vet man när vissa varelser är medvetna eller inte?
Jag tror att den här invändningen är något överdriven; det går uppenbarligen att göra enkla mätningar av hur smarta djur är. Men låt oss säga att det är lite besvärligt att mäta ändå. Jag tror att om det verkligen är svårt, om vi verkligen har problem med att veta ifall någon varelse är intelligent eller inte, då borde vi undvika, i största mån möjligt, att inte använda tvång mot varelsen. Den grundläggande moraliska principen borde ju vara att först inte skada någon.
Tänk dig att vi stötte på en ny djurart. Djuren äter enbart växter och har ett någorlunda utvecklat socialt system så att de känner igen varandra som enskilda individer och klarar av att kommunicera enkla saker till varandra. Vad i detta skulle ge dig rätt att bestämma över dessa och döda dem för att äta? Skulle du få rätt att göra det för att du är osäker över hur intelligenta varelserna är? Skulle filosofiska skeptiker då få lov att mörda människor, för att de vägrar erkänna sig ha någon kunskap alls? Knappast.
När man är osäker, då är det en grund för att vara försiktig. Och om det är så att man verkligen bryr sig om att inte riskera skada någon som uppfyller ett visst kriterium, då gäller det att utforska frågan närmre. Att verkligen undersöka hur intelligenta alla varelser är. Men innan dess borde man utgå från att de som verkar relativt intelligenta bör man också behandla väl. Att ta hänsyn till ens osäkerhet borde göra en mindre benägen att använda våld.
