onsdag 4 januari 2012

Principles of Economics - Otillbörlig tro på staten

The most common way academics study regulation is to seek models under which such regulation could be efficient (or moral), and to seek empirical data on details of current local regulatory practice to distinguish such models. But this standard approach tends to neglect both models where people personally gain by supporting inefficient (or immoral) regulation, and the patterns of such regulations across diverse cultures, times, and topics.
Efter att jag hade läst nationalekonomi på högskolan i två år kände jag något liknande om dagens nationalekonomer som Hanson beskriver dem. Att de hade alla dessa modeller för hur en perfekt och god samhällsplanerare skulle kunna lösa alla jobbiga problem som uppstår på en marknad, och sedan bara utgick från att statens funktion, vad den verkligen gjorde, var att lösa dessa problem. Tror då de neoklassiska ekonomerna på detta?

Till viss del, uppenbarligen, om vi kan ta Gregory Mankiw som en representant för neoklassikerna här. Enligt honom har staten som delfunktion att rätta till samhällets olika bekymmer:
When the government remedies an externality (such as air pollution), provides a public good (such as national defense), or regulates the use of a common resource (such as fish in a public lake), it can raise economic well-being. Yet the benefits of government come with costs. For the government to perform these and its many other functions, it needs to raise revenue through taxation. (s. 244)
Alltså, vad staten gör (och då hur neoklassiker ser på den) är att föra samhället närmare en pareto-optimal situation, eller att maximera samhällets medborgares nytta. Då de flesta ekonomer har sett det omöjliga i det första är det nog det senare som gäller. Alltså, neoklassikerna har som modell över hur staten fungerar att den, till viss del, maximerar människors nytta!

Här är några fler exempel från Mankiw om hur staten fungerar:
So far we have seen that the government provides public goods because the private market on its own will not produce an efficient quantity. (s. 231)

Q U I C K Q U I Z : What is the free-rider problem? Why does the free-rider problem induce the government to provide public goods? (s. 233)

There are many examples of common resources. In almost all cases, the same problem arises as in the Tragedy of the Commons: Private decisionmakers use the common resource too much. Governments often regulate behavior or impose fees to mitigate the problem of overuse. (s. 235)

Public goods are neither rival nor excludable. Examples of public goods include fireworks displays, national defense, and the creation of fundamental knowledge. Because people are not charged for their use of the public good, they have an incentive to free ride when the good is provided privately. Therefore, governments provide public goods, making their decision about the quantity based on cost-benefit analysis. (s. 240)
Det här är alltså inget ideal som staten bör uppnå, det är vad den gör. Mot detta måste man ställa sig frågan: hur vet Mankiw att stater, i vissa fall, försöker maximera folkets nytta? Hur vet han att det är så stater fungerar? Vad för bevis är det som gjort att de andra tänkbara förklaringarna till staters agerande inte är lika troliga som denna?

Dessa frågor undviker Mankiw. Han ägnar inte ett kapitel, en paragraf eller en mening för att diskutera hur stater fungerar. Han skiljer inte mellan demokratier, diktaturer, monarkier eller teokratier när han säger att en stat jämför kostnader och vinster för samhället när den fattar ett beslut. Han definierar inte ens vad en stat är. Men han utgår ifrån att den, i vissa fall, utgår från folkets bästa när den fattar beslut.

När man har läst lite historia bakom många av de statliga institutioner som sägs finnas till för effektivitetsskäl ser man att den här idén är helt befängd. De första staterna som kom till var rena parasiter; det var en grupp människor som stal från andra för att leva marginellt bättre. Militärt försvar, för de europeiska staterna, kom till för att kungarna ville slå ned bondeuppror och stjäla mark och pengar från dennes grannar, samt urholka den makt som adeln, kyrkan, städerna och bönderna fortfarande behöll. Den moderna nationalstaten kom till genom plundring och blodbad. "Utbildning" kom till för att härskarna skulle indoktrinera sina undersåtar till en viss tro eller ideologi (vilket de nya härskarna i världen också visar). Rättsväsendets institutioner verkar ha blivit formade av staterna för att hjälpa maktägarna behålla makten, och för att få ut pengar och belöna duktiga undersåtar. Och det är historien för de stater som folk i väst idag anser är bra. Men Mankiw pratar om "governments" generellt sett, vilket skulle implicera att Nord Korea och USA lika ofta maximerar folkets välstånd i respektive länder.

Idén är mer galen när man betänker vad det verkligen innebär att vara rationell, vad det innebär att metodiskt undersöka en fråga så väl så att man kan se alla risker som finns med att ta ett beslut, alla problem som kan uppstå, men att man ändå tar det, för att det är så uppenbart att allting talar för att det blir bra av att ta det beslutet. Att någon stat vid något tillfälle verkligen gjort en fullständig cost-benefit analys (som Mankiw definierar det) för något stort projekt kan jag inte tänka mig är möjligt. [EDIT: Vid närmare eftertanke får jag nog säga att jag är mindre säker på det än vad jag angav. Alltså, det är inte alls otänkbart för mig att någon stat gjort en någorlunda vettig undersökning för någon fråga. [EDIT2: Men vid ett års eftertanke och efter att ha funderat lite djupare, efter inspiration från Niclas Wennerdal, på vad man behöver veta för att veta om något är effektivt eller inte, så får jag nog säga att ingen stat har någonsin gjort en fullständig cost-benefit analys av något som inte också har begränsat sig extremt till vad som går att förändras.]

Visst, det kanske säger mer om min ignorans än något annat, men att Mankiw inte tar upp någon sådan undersökning (eller litteratur om det) borde, om något, peka på att dessa undersökningar inte finns. Man kan ju tänka sig att Mankiw hade data som visade att det amerikanska folket, exempelvis, var väl villiga att betala pengar till deras militär för att se till att den offentliga varan [halv miljon döda irakiska barn] producerades. Men enligt vetenskapens principer borde han ju ha kunnat komma med en länk för det.

Det verkar alltså som om Mankiw, och därmed de flesta neoklassiker, har en något obefogad syn på staten. Att samma syn lärs ut i högskolor är något beklagande. För, med tanke på att perspektivet inte diskuteras och att inga alternativ presenteras, är det som att skolorna indoktrinerar studenterna till etatism. Det borde man väl ha förväntat sig, givetvis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar