onsdag 20 juni 2012

The Logic of Political Survival

http://en.wikipedia.org/wiki/Selectorate_theory

Boken The Logic of Political Survival är författad av fyra personer: Bruce Bueno de Mesquita, Alastair Smith, Randolph M. Siverson och James D. Morrow. Jag kommer vanligtvis bara ihåg en av författarna till detta lilla mästerverk, nämligen de Mesquita. Skälet till det är att jag upptäckte LPS via Russel Roberts båda intervjuer med de Mesquita om den modell som presenteras i boken. Vanligtvis brukar jag länka till en eller båda av dessa intervjuer när jag vill tipsa någon om material som förklarar hur politik fungerar. Nu tänkte jag gå igenom resonemanget i boken rätt så grundligt, så att jag i framtiden kan länka hit för den som inte vill lyssna på det, eller läsa en engelsk sammanfattning av boken.

Här kommer jag att förklara vad logiken bakom konsten att överleva som politiker innebär lite kort, varför den är viktig att känna till och lite om hur den skiljer sig från den vanliga synen på politik. Längst ned har jag

Så, varför bör du bekanta dig med tankarna i boken? Eller, kanske mer på sin plats, vad är det för tankar som tas upp i LPS? Jo, den tar upp en teori om vad en politisk ledare måste göra för att kunna behålla makten. Den utgår från fundamentala omständigheter som alla politiska ledare ställs inför - att politikern inte kan styra över människor på egen hand, att de som stöttar honom vill ha något i utbyte för det, och att de varor och tjänster politikern kan producera för att tillfredställa maktbasen har olika kostnadsstrukturer - och att dessa strukturer skapar en incitamentsstruktur som gör att politikern måste producera en viss sorts varor, annars tar en annan kandidat makten över staten. 

Det här påminner säkert lite om hur det fungerar för företagare på en marknad. Dessa måste ta hänsyn till kostnader, konkurrenters priser, löner och konsumenternas efterfrågan för att kunna överleva i sin industri. På samma sätt som att olika marknader (speciellt olika lagar) ger företagare vissa incitament för hur de skall producera, så ger olika politiska strukturer (speciellt olika storlek på maktbasen) politikerna vissa incitament för vilken sorts politik de skall tillhandahålla. Återigen, LPS beskriver en teori som förklarar vad politiker måste göra, under olika omständigheter, för att behålla makten. Eftersom politiker som inte följer den här logiken försvinner från politikens grymma värld kan man vara relativt säker på att politiker som finns idag i viss mån måste ta hänsyn till logiken. På samma sätt som att företagare måste ta hänsyn till logiken som finns bakom handeln.

Det har funnits flera olika modeller som försöker beskriva politikers beteenden genom tiderna, i den del av ekonomin som kallas public choice eller politisk ekonomi. Modellerna som tagits fram rör sådant som hur härskare, särintressen och väljare interagerar med varandra, såväl i demokratier som i diktaturer. Det som gör logiken bakom politikens överlevnadskonst värd att undersöka är att den här logiken är nästan universell; den gäller för alla statliga system som funnits i mänsklighetens historia. (EDIT: Jag skrev fel innan; jag skrev att teorin var universell. Den är nästan universell eftersom den förutsätter att det finns makt i samhället; en universell teori hade inte tagit makten som givet utan förklarat den utifrån andra, djupare antaganden.)  Denna logik är givetvis inte exakt samma som presenteras i LPS, men jag tror att de kommit väldigt nära, och de är bra på att poängtera antagandena de gör i sina modeller och dess begränsningar.

Varför är det här så intressant då? Jo, för att om man vill ha en bild av politik som stämmer så är det viktigt att utgå från det som gäller alla politiska system, så att man inte snöar in på detaljer av ett visst system och sedan felaktigt drar slutsatsen att det gäller för alla andra liknande system. (Jag gissar att det är just det här problemet som vänsterfolk gör när de kikar på dagens ekonomiska system, ser massa dåiga saker, och sedan extrapolerar till att det här negativa även skulle finnas, och nog även vara mycket värre, i det något snarlika systemet laissez faire.) Om man har en helhetlig bild av vad som kan ske inom ett visst område och efter vilka mekanismer som det styrs kan man även lättare placera in annan information om det här systemet. Det gör också att man inte behöver ha två modeller som har olika utgångspunkter för att förklara två olika fenomen, något som allmänt ses som något positivt inom vetenskapen.

Jag skulle säga att teorin som presenteras i LPS är monumental, men inte utan några brister som jag kommer att ta upp i recensionen. Jag önskar att jag kände till alla tidigare modeller som LPS bygger på så att jag kunde se ifall om författarna missat något som tidigare diskuterats

Vad mer är värt att ta upp som introduktion till boken? Jo, bokens perspektiv på politik och politiker skiljer sig på en fundamental punkt från det vanliga perspektivet som de flesta människor har. Och det är? LPS förutsätter inte att politiker är goda eller onda.

Jag gissar att de flesta skulle hålla med om detta, när det presenteras såhär abstrakt. Men jag tror att de flesta har en annan intuitiv syn när det gäller politiker, som i vanliga fall är mycket mer vänligt inställd. De flesta människor utgår från att politiker gör saker för att de tror att det är bra, åtminstone implicit. Detta har nog också något att göra med ett vanligt kognitivt felslut, en lutning å att föreställa sig att världen designats för att uppnå något positivt mål. Som Robin Hanson formulerar det:
For social institutions, these biases combine into a perfect storm: we assume our social institutions are well designed to achieve laudable broad purposes, rather than being more accidental arrangements where we each achieve private purposes holding constant others’ behavior.
Det här är ett tankefel som (de dåliga) ekonomerna satt i system och försöka applicera på verkligheten; utgå från att det staterna gör är bra och förklara deras beteende med det som ett grundläggande axiom. Författarna av LPS noterar också den här naiviteten bland vissa ekonomer:
Many economic theorists, however, departing now from a machiavellian viewpoint, assume that leaders are benign at least when it comes to economic policies. For many economists, leaders are assumedbe interested in enhancing the welfare of their citizenry. Failure to do so is thought to be a product of ignorance or the result of constraints beyond their control that prevent them from implementing the necessary economic reforms. Such distinguished and influential economists as Joseph Stiglitz or Paul Krugman focus on the failure of governments to apply the central principles of economics to their formation of public policy. They see the failures of growth as being explained by the mistaken policies followed by national governments. James Robinson (1998, 13), for instance, quotes Paul Krugman as saying, "It makes considerable sense for the World Bank...to push very hard for liberal policies in developing countries, given their [i.e. devoloping countries'] demonstrated tendencies to engage in economically irrational interventions. (s. 19-20)
Till skillnad från detta perspektiv på politiker utgår författarna från att alla politiker och härskare har lika mycket (eller lite) naturlig omtanke om sina undersåtar. "We are agnostic on the question of whether modern-day leaders are more high-minded than their predecessors." Författarnas avsikt är att kunna förklara sådant som en bättre moral, just genom de institutioner som en ledare ställs inför.

En politik är inte irrationell utifrån deras perspektiv för att den försämrar för folket som lever under den. Politiken som förs i Nordkorea, Zimbabwe eller Pakistan är lika rationell som den som förs i Tyskland, Sverige eller Estland; politiken är rationell utifrån politikernas vilja att sitta kvar vid makten. Det råkar tyvärr vara så att de politiska strukturerna i Nordkorea och Uganda gör att de staternas ledare har lättare att sitta vid makten med hjälp av korruption, än med ett relativt fritt styre. Irrationell politik är politik som får ledaren att tappa stöd från sin maktbas, så att denne blir avsatt. (Utifrån ett etiskt perspektiv med vissa värderingar kan dock en viss politik vara mer eller mindre rationell beroende på vad den medför.)

Det var allt jag hade att säga inledningsvis om boken. Snart kommer några inlägg där författarnas grundläggande modell över en del av politikens logik beskrivs. EDIT: Nu har jag skrivit färdigt om boken, här är länkarna:

tisdag 19 juni 2012

The Decline and Triumph of Classical Liberalism



Stephen Davies beskriver den klassiska liberalismens uppgång och fall, från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet. Han börjar med nedgången i första föreläsningen och diskuterar hur liberalismen blev en verklig folkrörelse under början av 1800-talet. Som rörelse var liberalismen inriktad på flera olika frågor, men de flesta i frågorna kände att det fanns en enande ideologi bakom varje förslag. Det är två verkligt intressanta föreläsningar! Upplägget är väldigt bra, då det har ett positivt slut.

Annars, en väldigt bra serie om klassisk liberalism och dess historiska rötter är Ralph Raicos History: The Struggle for Liberty. Raico tar upp några av dessa teman i sin bok Classical Liberalism and the Austrian School och i artiklarna han har skrivit på mises.org.

lördag 16 juni 2012

Är det utilitaristiskt att förbjuda boxning?

I en artikel i DN föreslår Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, just detta: 
Om man förbjuder boxningen har man stöd av en mera konventionell form av utilitarism.
Utilitarism innebär att man gör den handling, eller serie av handlingar, som totalt sett maximerar lycka. Vilket innebär att man skulle kunna vara tvungen att skada någon eller kränka andras friheter (bl.a) ifall det leder till att den totala lyckan i världen blir högre än om man inte gjort det. Tännsjö är inte helt explicit att det är en rationell, utan bara en "konventionell", tolkning av utilitarism, men jag antar att det är vad han var ute efter. Han lutar dock åt att man snarast bör förbjuda boxningen". Lägger då Tännsjö fram några utilitaristiska argument för den här slutsatsen, och hur bör man, som utilitarist, hantera den här frågan?

Min slutsats är att Tännsjö inte presenterar några övertygande argument för sin sak, och att en ordentlig utilitaristisk kalkylering (som är gigantisk) i frågan nog inte har gjorts, och just nu verkar svaret vara för osäkert för att man, som utilitarist, skulle yrka på ett förbud av boxning.

Tännsjös argument
Det första Tännsjö slår fast är nog givet; boxning är skadligt. (Dock går han inte alls in på hur skadligt det är, eller hur skadligt det är jämförelsevis med andra aktiviteter.) Men, att boxning är skadligt innebär inte att det bör förbjudas. Till viss del håller Tännsjö här med om skadeprincipen, vanligtvis förknippad med John Stuart Mill, att varje individ bör få bestämma över sig själv så länge man inte skadar någon annan, för att uppnå ett utilitaristiskt resultat. Detta eftersom den enskilde individen vanligtvis är bättre att se till sig själv än vad politiker är, som inte har kunskap eller incitament att se till andras bästa. Tännsjö formulerar sig lite annorlunda:
Om man ser saken från utilitaristisk utgångspunkt, så kan det däremot ligga nära till hands (tycker jag) att resonera på följande sätt. Ingen ska hindras från att skada sig själv. Det vore en otillbörlig form av paternalism om man förbjöd någon att utsätta sig för boxnings­skador. Åtminstone vore det en otillbörlig form av paternalism, om personen i fråga var psykiskt frisk och beslutskompetent, samt informerad om faran. Lagar som försöker styra vårt liv på det sättet har nog dåliga konsekvenser på det hela taget – tror jag. 
Han ger här inte nödvändigtvis samma skäl som det ekonomiska perspektivet ger om varför skadeprincipen är rimlig. Och, som sagt så håller inte Tännsjö med om utvecklingen av skadeprincipen; han menar att människor kan utsätta sig själva för risk, men de kan inte utsätta andra för det, även om de går med på det:
Men man borde ändå kunna hindra någon från att vålla skador hos andra, också med deras medgivande.
Hit kommer Tännsjö, men inte längre, i sitt utilitaristiska resonemang. För, han ger inte ett enda utilitaristiskt argument till varför man borde göra skillnad mellan på (1) två människor som, var för sig, utsätter sig för risk om att skadas och (2) två människor som utsätter varandra för en risk om att skadas. Han saknar inte argument, men argumenten som han kommer med borde inte göra någon skillnad till för någon som enbart ser frågan ur en utilitaristisk synvinkel. Vad är det då för argument Tännsjö kommer med? Jo, att boxning är som koppleri, typ:
Och även om det är orimligt att hindra den som vill från att boxas, så kunde man väl hävda att det borde vara olagligt att arrangera boxningsgalor. Kan inte detta att arrangera boxningsgalor ses som analogt med koppleri?
Återigen: ingenstans i artikeln kommer Tännsjö med något skäl till varför man som utilitarist borde förespråka ett förbud av boxning, utan att det är skadligt, vilket han själv menar "[inte] avgör emellertid saken utan vidare". Hans liknelse mellan att arrangera boxningsmatcher/koppleri samt boxas/köpa sex brister dessutom på två sätt. Först är boxning ett ömsesidigt skadande. Och för det andra visar han inte att prostituerade skadas när det är lagligt (mer än i andra yrken), utan refererar bara lite svävande till "forskning" som allt håller med honom. Men, om man accepterar liknelsen skulle det vara mer vettigt att förespråka att prostitution legaliseras, än att boxning förbjuds.

Alltså, Tännsjö levererar inga argument för att utilitarismen, som moralfilosofi, i praktiken kräver att boxning förbjuds. Hur skulle då en utilitaristiska analys av boxning se ut?

Utilitarism och boxning
Från ett utilitaristiskt perspektiv finns det en hel del fakta man måste ha koll på innan man kan veta om ett förbud av boxning är bra eller inte. Notera, det handlar inte om boxning i sig är bra eller inte, utan om ett förbud av det är det. Vad är det då man behöver hålla koll på?

Är det överlag skadligt att boxas? 
Uppenbarligen måste man veta hur skadligt boxning är, men det är lika viktigt att veta vad det finns för fördelar av att boxas. Enligt en artikel som wikipedia länkar till så skall över 200 personer ha dött i boxningsmatcher och i träning sedan 1980, runtom hela världen. Det finns säkert ett visst mörkertal här. Och, som Tännsjö noterade, så riskerar boxare också att drabbas av hjärnskador. De som håller på med boxning satsar dock ständigt på att försöka göra sporten mer säker, som Jonathan Broberg, medlem i Svenska budo & kampsportsförbundet, påpekar.

Vad finns det för fördelar av att boxas? Tommie Gran, ordförande för Liberala partiet och en som tränat boxning i tolv år, svarade på Tännsjös filosoferande bl.a. genom att ta upp några fördelar med denna sport:
Jag började själv träna boxning för snart tolv år sedan, mest för att hålla mig i form. Jag stannade kvar för den gemenskap som nästan alla boxningsklubbar har, där man är välkommen oavsett ålder, kön och ursprung.
Följande videoklipp är också intressant:


Variablerna som nämns här - gemenskap, ha roligt - måste man som utilitarist ta hänsyn till, även om de är, som Gran påpekar, svåra att mäta. Har man svårt att mäta dem innebär det att man måste ha större felmarginaler i sina kalkylering. Detta gäller inte bara för de positiva aspekterna av boxning, utan även de negativa. Att mäta olyckan som en bror, syster, mor, far och vän till en boxare känner när denne dör i förtid är nog också svårt. Men, nettoeffekten i lycka av att folk boxas eller inte bestämmer inte om det skall vara förbjudet, såvida det inte är så att lyckan överlag maximeras av att folk boxas. Om det inte stämmer och de som sysslar med detta sänker den totala lyckan, går det ändå inte att argumentera för ett förbud förrän man fått ett (visst) svar i andra frågor.

Vad händer i och med ett förbud?
Om det blir förbjudet med boxning, kommer de som nu inte längre får boxas öppet att göra något som orsakar mer eller mindre lycka? Skulle de börja med en annan, farligare, sport, en som är mindre farlig, eller skulle de inte hålla på med någon sport alls? Det är nämligen inte givet att boxning är den farligaste hobbyn man kan ha, och om boxning förbjuds finns det en viss att folk börjar syssla med andra saker istället. Filosofen Ralf M. Bader tar upp intressant statistik om detta i boken Prohibitions:

Om statistiken är liknande i Sverige och alla boxare nödgas till att syssla med annat, som motocross så finns det ett skäl till att tänka sig att detta försämrar för en massa människor. Nu menar jag inte att detta skulle ske, utan det jag vill poängtera är att vi inte vet vad som skulle hända om ett sådant förbud infördes. Och man måste kunna göra en rätt bra kalkylering, som pekar på att folk kommer syssla med mindre riskfyllda saker, innan man kan förespråka ett förbud.

Dessutom finns det en risk att boxningen som faktiskt finns förråas av att det inte görs öppet. Enligt Bader skall det ha funnits illegala kampsportsfighter i Norge, där matcherna var mycket farligare för medtävlarna. Bader hänvisar här till ekonomen Ludvig von Mises som påpekar att ett förbud har många, ofta oanade, konsekvenser, då dess effekter påverkar människor så kraftigt. Risken för att folk sysslar med värre saker än boxning efter ett förbud måste också tas med i kalkyleringen i frågan om förbud vs. frihet.

Finns det bättre saker att göra?
Även om det är så att sido-effekterna av ett förbud är överlag positiva, och boxningsaktiviteten överlag är negativ, så innebär detta inte att man borde förbjuda boxning. För, ett sådant förbud innebär definitiva kostnader. Först måste förbudet införas. Under marknadslag lär detta vara väldigt svårt att få igenom, men det lär även vara svårt att införa det under en demokrati. Hur mycket krävs det inte i politiskt engagemang för att skapa allianser som ser detta som mer produktivt än inte? Vad än engagemanget kräver har det en definitiv alternativkostnad, som vore särskilt högt ifall det vore utilitarister som skulle ge sig in i det politiska lägret för att påverka politiker till att införa ett förbud.

Sedan måste förbudet upprätthållas, vilket kräver såväl politiskt engagemang som att man måste anställa våldsverkare för att upprätthålla lagen - vilket, som inte bör glömmas bort, är ett regelrätt hot mot alla som vill träna boxning, "sluta med vad ni gör, eller så skall vi straffa er med böter eller frihetsberövning". Allt detta har en alternativkostnad (exempelvis), som det är galet omoraliskt att glömma bort!

Hur säker kan man vara på det man tror på?
Jag har inte försökt att göra en kalkylering på alla dessa variabler, då information om allt inte finns tillgängligt. Att man inte har fullständig information kan dock inte räknas som ett motargument mot att inte göra något alls; jag är inte 100% säker på att jag inte blir påkörd när jag tar mig utanför hemmet, men det går helt enkelt inte att sitta still och hoppas att jag klarar mig ändå (jag är långt ifrån 100% säker att jag överlever det). Men, det innebär att man måste ta osäkerheten i beaktelse. Det är inte moraliskt att inte ta det i beaktelse, för då riskerar man att förespråka en politik som inte maximerar välfärden. Att bestämma sig för att förbjuda droger, bara för att det skadar vissa användare, verkar exempelvis ha lätt till fler problem än fördelar.

Så, hur bör man hantera osäkerheten som finns i ens världsbild? Från mitt perspektiv borde man vara väldigt försiktig med att börja styra över andra; sätta sin vilja över andra, då man själv inte upplever vad de upplever, inte vet hur väl de upplever lycka och lidande, och inte har lika incitament till att ändra ens beteende ifall ens vilja orsakar problem för andra. Återigen kommer skadeprincipen upp: så länge man inte orsakar skada skall man inte heller utsätta andra för skada. Dessutom måste man lämna utrymme för att folk skall kunna experimentera med att göra det man anser skall vara förbjudet, så ett förbud får aldrig vara allomfattande. Det måste gå att undersöka direkt ifall en modell av verkligheten stämmer eller inte, och då av folk som frivilligt går med på det.

Sammantaget verkar det vara alldeles för osäkert att det skulle vara lyckomaximerande för att man skulle kunna förbjuda boxning, utifrån ett utilitaristiskt perspektiv.

torsdag 14 juni 2012

Våra fängelser

De svenska fängelserna och kriminal"vården" har kritiserats för att de är ineffektiva, för att fångar kan begå våld där, för att "vårdarna" trakasserar fångarna, för att fångarna blir alltför isolerade i häkten och kan begå självmord där. Det finns, kort sagt, många problem i denna arm av staten. Bruce L. Benson har skissat hur man kan gå mer mot ett libertarainskt rättssystem, vilket jag går igenom här och här.

Det här är min fjärde genomgång av artiklar som tar upp brister i staten. De tidigare genomgångarna tog upp problem med polisen, väljarna och skolan.

Allmänt om fängelselivet i Sverige:
Det dagliga livet på Kumla
En ståldörr slår igen. Hårt. Definitivt.
- Välkommen. Du kan klä av dig i båset där, sedan får du gå igenom säkerhetsbågen.  Benny, dömd till sex års fängelse för grovt rån, gör som han blir tillsagd. Efter att ha fått sin dom har han flyttats från häktet för att placeras på den första anhalten för alla som dömts till mer än fyra års fängelse.  Riksmottagningen på Kumla.

Öppna anstalter är "vuxendagis", slutna är "lifestopper", häkte är "isolering"
I en tråd på flashback diskuterar flera f.d. fångar livet på fängelset. Fängelselivet beror på vilken anstalt man sitter på. Överlag verkar en fängelsevistelse inte vara lika hemsk som man kan förvänta sig av att ha sett på amerikansk film, men det är långt ifrån lyxhotell som vissa tänker sig.
Kommentar: Detta är en sammanställning jag själv gjort, men det är mest citat från fångar.

Våld:
Exempel på hot och våld i Kriminalvården
SvD har begärt ut incidentrapporter från Kriminalvården. Här är några exempel på det våld och de hot som anställda utsatts för. Ex:“när vårdare A och B är på väg för att hjälpa den intagne att resa sig upp tar han tag i en papperskorg och slår mot vårdare A.” (våld, mindre allvarligt)
Kommentar: Det kom in 115 anmälningar om våld och hot enligt SvD:s undersökning.

Våld och hot ökar i kriminalvården (2012)
Hot och våld mot anställda inom Kriminalvården ökar. Samtidigt blir ensamarbete vanligare och tidspress leder till ökat risktagande. Undersökningen, som gjorts bland 1 000 av fackförbundet Sekos medlemmar, visar att drygt hälften av medlemmarna (54 procent) har utsatts för våld eller hot om våld på arbetet under det senaste året. Det är en ökning med 12 procentenheter jämfört med förra året.

Hot och våld inom kriminalvården (2009)
Sex av tio anställda inom kriminalvården upplever att våld eller hot om våld förekommer på deras arbetsplats, visar en enkät som gjorts på uppdrag av LO-facket Seko.  29 oktober 2009 kl 10:32, uppdaterad: 29 oktober 2009 kl 10:37  Likaså tycker sex av tio anställda att stressnivån har ökat det senaste året.

Kriminalvården allt farligare (2012)
Antalet arbetsolyckor inom Kriminalvården har nästan fördubblats de senaste fem åren. Och i Arbetsmiljöverkets statistik över alla yrken i Sverige ligger branschen långt över snittvärdet. ”Våld eller hot från person utanför företaget” är den kategori som oftast anges för de arbetsolyckor som inträffar personal inom Kriminalvården. Totalt anmäldes förra året 118 arbetsskador kategoriserade som olyckor till Arbetsmiljöverket, att jämföra med 2007 då 64 olyckor registrerades.

Livstid för dödsmisshandel på häkte
Livstids fängelse blir straffet för den 28-årige man som brutalt misshandlade 24-åriga Karen Gebreab till döds på häktet i Flemingsberg. Hennes bror Mathias anser att felet är kriminalvårdens.
Relaterat: Kriminalvården anser att deras dåliga rutiner låg som grund för att mordet kunde ske.

”Säkerheten var otillräcklig”
Vårdaren Johnny Lundell är en av många som tröttnat på att Kriminalvården inte lyssnar på de anställdas varningar och sagt upp sig. En annan kriminalvårdare berättar hur hon stoppats från att anmäla allvarliga brister i häktenas säkerhetssystem. Flera av de intagna som utsatt de anställda för hot och våld har personalen redan tidigt varnat för, utan att få gehör. Kriminalvårdaren Kristina råkade nyligen ut för just en hotfull situation på häktet i Huddinge med en sådan intagen. – Han borde ha suttit på restriktionsavdelningen. När vi var inne på hans rum blev han så aggressiv att jag blev tvungen att trycka på mitt överfallslarm.
Men inget hände. När hon kollade upp sin larmknapp med säkerhetsavdelningen fick hon svaret att avdelningens larmsystem inte hade fungerat på hela veckan. – Det var en säkring som hade gått men det fick vi inte skriva i rapporten, bara att han hade blivit hotfull, säger Kristina.

Fånge knivhuggen på Hall
En intern på Hallfängelset blev knivhuggen i ryggen av en medfånge vid halv sju på torsdagskvällen.

Fånge svårt misshandlad
En fånge på Hallanstalten vårdas på intensiven med polisbevakning efter att ha misshandlats svårt av minst en annan intern i lördags. Det började med ett mindre bråk i fredags mellan flera interner på Hallfängelsets C-avdelning, där långtidsdömda personer sitter.  - Vi tror att det var ett gängrelaterat bråk. Tre personer omplacerades. Men vi tror att den som blev misshandlad på lördagen också var inblandad i bråket på fredagen, säger Mats Ehn, säkerhetsansvarig på Hall.

Självmord:
Självmord på häkte
En man i 35-årsåldern begick i lördags självmord på häktet i Trelleborg. Han hittades livlös vid 16-tiden då personal kom för att servera kvällsmat. Polis och ambulans larmades genast. Personalen påbörjade hjärt-lungräddning och använde sig av en hjärtstartare, men den intagnes liv gick inte att rädda.

Nytt självmord på häkte 
En man tog i onsdags sitt liv på häktet i Huddinge - och blev därmed det sjätte självmordsfallet hittills i år inom kriminalvården.  Mannen, född 1981, hade kommit in till häktet tidigare under onsdagen.  Han var misstänkt för misshandel och hade inte bedömts som självmordsbenägen i den så kallade suicidscreening som numera genomförs på svenska häkten. Däremot fanns en del andra indikationer som gjorde att personalen beslutade sig för att hålla honom under särskild tillsyn. Vårdare gjorde därför täta besök till mannens cell – en tillsyn som alltså inte räckte till.

Åtalsanmälan efter självmord

En man, dömd till sex månaders fängelse, begick självmord på en anstalt i Västervik i februari i fjol. Enligt en anmälan till justitieombudsmannen (JO) tog det för lång tid innan den 24-årige mannens psykiska problem togs på allvar, rapporterar TV 4 Nyheterna Kalmar.  Fångarnas förtroenderåd menar att behandlingen av mannen innehöll flera brister.

Intern tog sitt liv i fängelse
En intagen man på kriminalvårdsanstalten Johannesberg i Mariestad tog natten till måndagen sitt liv. Han hittades på måndagsmorgonen livlös i sitt bostadsrum, uppger Kriminalvården. Mannen var omkring 50 år och avtjänade ett fängelsestraff på ett år och två månader.  - Det inträffade är mycket tragiskt, säger anstaltschefen Ingrid Norberg i en kommentar.

Häktad tog sitt eget liv
En man född 1981 tog på fredagskvällen sitt liv i häktet i Göteborg. Mannen hade suttit häktad i två veckor, misstänkt för grov misshandel. Enligt ett pressmeddelande från Kriminalvården hade mannen inte bedömts som självmordsbenägen. ”Det som inträffat är mycket tragiskt”, säger Christer Krohn, kriminalvårdschef för häktet i Göteborg, i ett pressmeddelande.

Intern tog sitt liv i Västervik
En fånge på fängelset i Västervik tog natten till fredagen sitt liv. Kriminalvården ska nu utreda dödsfallet. ”Varje självmord är mycket tragiskt. Vi arbetar intensivt för att förebygga självmord och självskadande handlingar”, säger Christer Karlsson, regionchef för Kriminalvårdens region Öst, i ett pressmeddelande.

Hög självmordsfrekvens i skandinaviska fängelser
Danmark har högst självmordsfrekvens bland manliga fångar, följt av Sverige och Norge. Det visar en ny forskningsstudie om självmord på fängelser och häkten i tolv länder. – Den svenska fängelsepopulationen är väldigt tung, vi låser bara in de svårast belastade fallen, säger Martin Grann, utvecklingschef vid Kriminalvården.

De tre Mariestads-vårdarna fälls
Tre kriminalvårdare fälls för tjänstefel för att de inte försökte rädda en intagen som hängt sig på häktet i Mariestad. De döms till 80 dagsböter vardera. Det var en februarikväll i fjol som mannen, som var intagen på häktet i Mariestad, med en lakansremsa virad runt sin hals hängde sig i ett takrör på toaletten.  När vårdarna upptäckte honom tog de inte ned honom och försökte rädda hans liv. Först 14 minuter senare plockades han ned av ambulanspersonal.  Den 23-årige mannen avled av skadorna efter två dagar på sjukhus.

Kritik mot isolering i häkten
Europarådets tortyrkommitté riktar kritik mot svenska häkten och anstalter för långa isoleringstider av intagna.  Göteborgs häkte har enligt en preliminär rapport från kommittén mycket långa restriktionstider för intagna, upp till ett år, och de häktade isoleras relativt ofta, skriver Göteborgs-Posten.  Ökad självmordsrisk blir resultatet. Bara i år har hittills 30 personer försökt ta sina liv på häktet i Göteborg.  - Det är en stor ökning.

Personliga brister hos anställda på Kriminalvården:
76 miljoner i kvarstad i muthärva
Åklagaren i den stora muthärvan inom Kriminalvården har sökt kvarstad för att säkra värden från den misstänkta brottsligheten. Muthärvan gäller bland annat fler byggen av häkten.

Anställd kissvandaliserade häkte
En anställd på häktet i Ystad vandaliserade en av häktets toaletter genom att kissa på golvet och väggarna. Toalettborsten bokstavligt talat dränktes i avföring, enligt kriminalvårdens protokoll som SVT Sydnytt har tagit del av

Kriminalvårdens julfest urartade
Julfesten som Kriminalvårdens idrottsförening höll på Härnösands teater urartade i kaos och blev föremål för polisutryckning. En erfaren kriminalvårdare var så berusad att han avvisades och han har nu tilldelats en varning. Krögaren som skötte serveringen fick känna på ett strypgrepp, skriver Tidningen Ångermanland. Kriminalvårdens regionchef Svante Lundqvist tycker att det hela är tråkigt och helt oacceptabelt.

Fångvårdare stal från klubbkassa
En person som arbetade som fångvårdare på ett fängelse i Västsverige har dömts för trolöshet mot huvudman. Fångvårdaren, som också var kassör i facket, stal under ett år drygt 66 500 kronor från klubbkassan skriver TTELA.

SvD-fotograf attackerad vid häkte (av någon från Kriminalvården)
Knuffad. Påhoppad. Utskälld. SvD:s fotograf Björn Larsson Ask fick ett oväntat bemötande i dag när han för tidningens räkning skulle bevaka Carnegierättegången.

Dagsböter för kriminalvårdschef
En chef inom kriminalvården dömdes på fredagen till dagsböter för att ha misshandlat en servitris på en pub i Linköping, uppger Östgöta Correspondentens nätupplaga. Händelsen inträffade i mars i år när chefen skulle gå från puben vid stängningsdags. Enligt åklagaren gav hon då en servitris en avsiktlig armbåge i bröstet.

Problem för de anställda på Kriminalvården:
Stressen ökar kraftigt bland kriminalvårdare (2010)
Fackförbundet Seko slår på nytt larm om att kriminalvårdarna blir allt mer missnöjda med sin arbetssituation. En av orsakerna är platsbristen för de intagna – men problemet förnekas av regeringen.

Varannan statsanställd mår dåligt (2008)
53 procent av landets 432000 statsanställda anser att de har alldeles för mycket att göra och tvingas till stress. 28 procent har sömnsvårigheter och 32 procent vågar inte framföra kritik. Mest utsatt är ­Statens institutionsstyrelse där 75 procent av de anställda utsattes för våld eller hot det senaste året, följt av kronofogdemyndigheten och kriminalvården.
Kommentar: Statens institutionsstyrelse bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

Andra brister hos Kriminalvården:
Hård kritik mot svenska fängelser
Svenska fängelser och häkten får ny hård kritik av Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig behandling. Flyktingar och dömda som hålls isolerade under lång tid är några av de allvarligaste bristerna, enligt kommittén.

Vårdare glömmer låsa dörrar (2010)
Anställda inom kriminalvården begår brott mot interner. Närmare 200 anställda inom kriminalvården har varnats det senaste året och ett fyrtiotal har anmälts till åklagare, skriver Dagens Nyheter. De vanligaste felen är att personalen glömmer att låsa dörrar eller gör dataintrång.
Liknande: "Kriminalvården region öst ser mycket allvarligt på det inträffade", 2007

Fånge fick inte ta emot besök från flickvän
Besök från exfrun borde räcka, tyckte kriminalvården i Malmö, som nekade fångens nya flickvän att besöka honom. Men Förvaltningsrätten ger mannen rätt till umgänge med båda kvinnorna, skriver Metro.

Kirsebergsanstalten kritiseras av JO
Kriminalvården och Kirsebergsanstalten i Malmö får kritik av justitieombudsmannen (JO).  JO riktar allvarlig kritik mot att anstalten brustit i kontrollen av uppgifter som legat till grund för en riskbedömning gällande en intagens permission.



Få får rätt mot Kriminalvården
Fångar som överklagar Kriminalvårdens beslut får nästan aldrig rätt i domstol. I 96 procent av fallen ändras inte besluten visar siffror för 2010, rapporterar Ekot. Av 1 200 mål 2010 ändrades bara 53. Besluten gäller exempelvis permission. Lagen får nu kritik för att vara oklar av Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.  - Det går inte att se vad har jag rätt till och vad har jag inte rätt till, säger han till Ekot.


Krimvårdare får behålla jobbet
En kriminalvårdare i Skaraborg höll en het tändare mot en intagens ben och frågade samtidigt om han skulle brinna. För det har hon åtalats för ofredande alternativt tjänstefel. Nu säger Kriminalvården i ett yttrande till Skaraborgs tingsrätt att kvinnan kommer att få behålla jobbet även om hon döms enligt åtalet, rapporterar P 4 Skaraborg.

Permissioner nära sexoffers hem
Den 41-årige mannen dömdes till två års fängelse för övergrepp mot en minderårig släkting. Ett halvår senare befinner han sig regelbundet nära hennes hem.- Min dotter vill inte gå ut när han är i området, säger flickans pappa.

Häktad släpptes fri av misstag
En 37-årig man, misstänkt för grov misshandel samt för övergrepp i rättssak, släpptes av misstag fri av häktespersonalen i Karlskrona. Nu kräver justitieombudsmannen en förklaring av Kriminalvården.

Fängelsechef åtalas för tjänstefel
En intern vid kriminalanstalten i Karlskrona satt 17 dagar för länge i fängelse. Kriminalvården glömde att räkna av de dagar fången suttit häktad. Efter en överklagan från den intagne togs ärendet upp i personalansvarsnämnden som sedan polisanmälde händelsen. Nu har den dåvarande kriminalvårdschefen i Karlskrona och ytterligare tre anställda åtalats för tjänstefel, rapporterar Sveriges Radio Blekinge.

Begär skadestånd för nakenvisitering
En kvinna, som tvingades klä av sig naken vid ett besök på Tidaholmsfängelset, begär nu skadestånd av Justitiekanslern (JK) för kränkande behandling. Det var när kvinnan skulle besöka sin pojkvän i fängelset som hon tvingades klä av sig inför en tjänsteman. Kvinnan tycker det var integritetskränkande och ifrågasätter varför just hon skulle kroppsvisiteras, rapporterar Sveriges Radio Skaraborg.  Enligt kvinnans ombud har JK tidigare kritiserat kriminalvården för den hör typen av stickprovskontroller där det inte finns någon misstanke om brott, uppger nyhetsprogrammet.

Fångar bombarderar JO med klagomål
Rätten att få äta surströmming. Attitydproblem hos personalen. Det dräller in anmälningar till justitieombudsmannen (JO) från landets fängelser. Trots en minskning på senare tid förväntas över 1 000 klagomål i år.  Hittills i år har JO fått 551 anmälningar som gäller hela Kriminalvården. Motsvarande period förra året var det 745.

JO kritiserar häktens besökstider
Justitieombudsmannen (JO) kritiserar Kriminalvården för att vissa häkten inte tillåter försvarare träffa sina häktade klienter under kvällstid. Enligt rättegångsbalken får en advokat inte förvägras att besöka en klient i enrum. Det räcker inte att hänvisa till begränsade resurser, menar JO.

Frän JO-kritik mot kvinnofängelse
Justitieombudsmannen (JO) riktar flerfaldigt frän kritik mot Kriminalvården och kvinnofängelset Färingsö för behandlingen av en fånge med diabetes. Fången anmälde fängelset Färingsö, väster om Stockholm, för en lång rad fall av dålig behandling. Hon ska bland annat, trots sin sjukdom som kräver jämnt näringsintag, ha låsts in utan mat och dryck två dagar i rad. Fången anmäler också kraftigt försenad tandvård.
Kommentar: Det senare har även folk på flashback anmärkt.

Homosexuell fånge anmäler kriminalvården
En intagen på en anstalt i Stockholm uppger att han ombetts av fängelsepersonal att tiga om sin sexuella läggning för att inte orsaka problem. När han senare utsattes för hot från andra interner blev han placerad i isoleringscell och därefter förflyttad till en annan anstalt.  Mannen känner sig kränkt för att han inte tillåtits vara sig själv och har nu anmält kriminalvårdsstyrelsen till Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).


Häktad fick inte ringa döende mormor
Häktet i Göteborg har kritiserats av justitieombudsmannen (JO) sedan en häktad man inte fick ringa till sin mormor som låg inför döden på sjukhuset, rapporterar Sveriges Radio Göteborg. Först fyra dagar senare fick mannen lov att ringa ett samtal, men då var det redan för sent.

Stinkande häktesceller får JO att reagera
Fången möttes av stinkande urin, avföring och blod på väggarna när han tillbringade en natt på Kronobergshäktet i Stockholm, enligt en anmälan till JO. "Förhållanden är oacceptabla", skriver nu JO.

Kritik mot Kriminalvårdens ledning
De anställda inom Kriminalvården tycker inte att den lever upp till målet att minska de intagnas återfall i brott. Det framgår av en undersökning som gjorts inom ramen för en stor utredning där överåklagare Mats Åhlund granskat Kriminalvårdens effektivitet. Bara 28 procent av kriminalvårdsinspektörerna och kriminalvårdarna anser att Kriminalvården lever upp till målet att minska antalet återfall i nya brott.  Enligt utredningen framstår Kriminalvårdens ledning som inkonsekvent och otydlig för de anställda som arbetar nära de intagna på anstalterna.  Endast elva procent av de anställda anser att ledningen planerar för förändringar med god framförhållning och bara 16 procent anser att ledningen visar förtroende för deras kompetens.

Kriminalvården ser över rutiner (2009)
Kriminalvården ser över sina rutiner efter att en 36-årig livstidsdömd man som hade permission misstänks ha mördat sin sambo i centrala Stockholm. Det var i lördags som kvinnan hittades knivhuggen till döds i lägenheten på Kungsholmen i Stockholm. 36-åringen, som är livstidsdömd för ett annat mord och hade permission, greps och anhölls samma dag.

Blandade problem:
Fler barn bor på ett fängelse
Antalet barn som följer med en förälder in i fängelse har ökat de senaste åren, rapporterar TV4 Nyheterna. Barnen följer med i de fall det bedöms som skadligt för dem att separeras från mamman. Enligt Kriminalvården har antalet barn på anstalt ökat under 2000-talet - från fyra barn 2007 till 26 stycken år 2010. De flesta kvinnoanstalter har därför anpassats för att kunna ha barn boende där. Dock finns ingen verksamhet för barn på fängelserna.

Stopp för lån av böcker på häktet
Inlåst i en cell i stort sett dygnet runt - ofta utan tv, tidningar eller radio. Så ser verkligheten ut för den som sitter på häktet, och nu läggs även biblioteksverksamheten på Kronobergshäktet i Stockholm ner. Ett beslut som Kriminalvården får hård kritik för, skriver SVT:s "Kulturnyheterna".

Snarktrött fånge fortsatt sömnstörd
En fånge på Kolmårdenanstalten utanför Norrköping får nej av länsrätten till att få ett enkelrum. Orsaken till vädjan: hans snarkande rumskamrat. 

Kö till fängelserna
Akut platsbrist på häkten och fängelser kan leda till att dömda kan få köa för att avtjäna sina fängelsestraff. Enligt Kriminalvårdens prognoser kommer 1 100 platser att saknas i häkten och anstalter 2013, men redan nu märks platsbristen.  - Ett sätt att klara situationen vore att skapa en kö för att sona sitt straff, säger Lars Nyhlén, generaldirektör för Kriminalvården, till Svenska Dagbladet. I praktiken betyder det några års väntan på fängelseplats.
Kommentar: Ett alternativ som USA gått in på är att vissa fångar släpps ut tidigare, vilket lett till vissa negativa konsekvenser. Den föreslagna planen här är mest absurd.

tisdag 12 juni 2012

Uppdatering: En översikt av bloggen

Det här har jag tänkt göra ett tag, och nu är det klart: en översikt av Ordning och anarki. Den kommer att uppdateras med tiden, men gissningsvis kommer dess struktur inte att ändra sig väldigt mycket.

Hur är det att sitta i ett svenskt fängelse?

 På Flashback finns en tråd med drygt 2500 inlägg där den här frågan har diskuterats sedan 2007. Där har ett antal före detta fångar och några få nuvarande fängelsevakter gett sin bild av hur det fungerar. Efter att ha gått igenom tråden någorlunda noggrant tänkte jag ge min sammanfattning av tråden, främst utifrån vad den förra gruppen har att säga om systemet.

Jag måste bara säga tre saker. Först så kan nog mitt urval ha viss slagsida, då jag först var ute efter att uppdaga negativa saker med de svenska fängelserna. För det andra så var det nästan inga kvinnor som skrev om deras fängelsevistelser, bara två, och det var om olika sorters fängelser, så det här är bara en beskrivning av hur män har haft det i fängelser. För det tredje så säger vissa uttalade f.d. fångar emot andras vittnesmål, så ta det hela med

Hur är det då att sitta inlåst? Det skiljer sig väldigt mycket åt beroende på var man är inlåst. I tråden togs det upp fyra olika ställen man kunde bli inlåst på:
  1. Ungdomsanstalt.
  2. Häkte.
  3. Öppen anstalt.
  4. Sluten anstalt.
Efter att jag gått igenom vad folk sagt om dessa citerar jag vanliga frågor folk ställer och svaren till dessa. EDIT: Därefter tar jag upp frågan om kriminal"vården" ger någon vård till fångarna. Slutligen tar jag upp folks berättelser om några specifika fängelser och sedan några berättelser om det generella livet som frihetsberövad.

Ungdomsanstalt
Paragraf12 gav en bra redogörelse för hur en vanlig dag på en ungdomsanstalt kunde vara: 
07.00 : Väckning, Gå upp duscha klä på sig bädda sängen. sitta på rummet tills 07.45
07.45 : Frukost, Frukosten varade i en kvart i ett litet kök med låsta dörrar plast bestick och bestämd mängd mat per person. Sitta på rummet till 08.50.
08.50 : Anstaltens minibuss åker till anstaltens egen skola 200meter längre bort.
09.00 : Skolan börjar in på eget rum med låst dörr. Ett litet fönster med galler. sitta där till 11.45
11.45 : Åker minibuss tillbaka till anstalten äter lunch. klockan 11. Lunch färdig kl 11.15.
11.15 : In på rummet tills klockan 12.00
12.00 : Ut från rummet in i bilen åka till skolan. Skolan slutar 14.30.
14.30 : Tillbaka till anstalten. Sitta på rummet tills 16.00. 16.15 Middag!
16.15 : Middag klockan 16.15 nu har jag suttit på rummet i 1timme 45 minuter. stirrat in i väggen.
16.30 : slut på middag får lov och vara i sällskapsrummet med dom 5 andra i 1 ½ timme, 18.00
18.00 : In på rummet TV skåpet öppnas får lov att kolla på tv till 20.00
20.00 : Tv skåpet stängs och låses lampan ska släckas och jag ska "sova" oftast gick det inte speciellt bra.
22.00 : ligger oftast fortfarande vaken i mörkret och stirrar i taket.

Ungefär så här såg en DAG ut på min ungdomsanstalt.

Personalen på anstalten va inte precis mina buddies.. Dom trakasserade slog och mobbade oss som bodde där. Ville vi skulle köpa droger av dom eller andra saker. Man kunde inte heller ifrågasätta något då hotade dom med att dra in permissonen man skulle få 5 månader senare. som varade i 2 timmar hemma hos morsan under en kaffe och bulle.
Häkte
Det verkar som att häktena ursprungligen var menade som temporära ställen där folk som åtalas kan hållas, om den inkompetenta staten (som inte klarar av att ordna ett smidigt borgensystem som i USA) bedömer att det finns en risk att de flyr. Detta innebär att folk kan sitta i månader eller år i häkte, vilket beskrivs som en väldigt jobbig upplevelse, då man är isolerad. Kodemannen ger denna beskrivning av hur det kan vara:
Där kan du sitta hur länge som helst utan tv, ringa din familj mfl, träffa folk, du har endast en timmes promenad per dygn som dessutom plitarna älskar att dra in. Ja du kan helt enkelt sitta helt isolerad från omvärlden hur länge som helst.
No-rest ger följande beskrivning av att sitta i arrest och sedan i häkte:
Att sitta i arresten kortfattat får dina själlvmordstankar att komma fram och om du blir häktad efter så känns häktet som ett paradis iaf första veckan. Men efter ett tag där så är det lika mycket helvete. Oro, ångest, skam-känslor ja allt sånt skit som får en att slå huvet i väggen och slå på dörrar kommer fram.
Som det ser ut verkar häktet vara det värsta stället att vara inlåst på enligt flera bedömare, som akrihin:
Det är en jävla skillnad på att sitta häktad och sitta i fängelse, på häktet så är du hela tiden i din cell, oftast har man restriktioner också, iaf innan rättegången har varit.
Restriktioner finns av olika grad och oftast så innebär det att du inte får ha kontakt med omvärlden i form av brev eller telefon. Kan även innebära att du inte får läsa dagstidningar eller ha tv/radio.
Har du tur när du är häktad och restriktionerna har hävts (man brukar sitta mesta tiden med restriktioner) så kan du få gå ut nån timme i något dagrum eller dyligt och spela pingis eller kort med någon annan häktad.
Men, man skall tillslut komma in i rutinerna, som Bobblan vittnar om:
Jag satt häktad i 2 månader totalt, även efter rättegången där jag blev dömd men satt kvar min tid i häktet.
Det var ingen direkt höjdare när man satt med restriktioner vilket jag gjorde 3/4 av tiden.
Det var frukost 7.00, Middag 12.00 och sen Kaffe runt 17.00.
Och det fick man serverat i cellen, det fanns matsal om man ville men där fick man inte vistas om man var "röd" dvs med restriktioner.
Dusch och gymtid hade man möjlighet till 1 gång om dagen.
Det bestämde personalen själv när det skulle ske.
Även promenad var man berättigad till 1 tim /dag.
Denna timmen var man tvungen att utnyttja allt i ett, ville man gå ner tidigare så var hela timmen förbrukad. Jag gick ofta ner tidigare eftersom det var mitt i vintern och jag satt min tid över jul och nyår. Promenaden var också enda chansen till att röka vilket gjorde att man kedjerökte när man väl var där.
Möjlighet fanns till att låna in gamecube och spela vilket jag gjorde och fördrev mest av tiden med.
Annars var det tv (Ganska bra kanalutbud) och skriva brev (breven gick igenom åklagaren som kontrollerade att det inte fanns något om fallet ifråga skrivet) men skrev även dagbok när jag satt.

Kioskdagar var mån,ons,fre. Då kunde man köpa godis, tobak, tidningar.
Dagstidningen gick runt bland alla intagna gratis.
Häktesbidrag var 90 kr /veckan om jag inte minns fel.
Men jag fick pengar inskickade och fick därför inte något häktesbidrag.

Hade egen toalett i cellen och ett skrivbord och säng det var allt.
Ingen höjdarupplevelse, men man vande sig på något vis och kom in i rutinen och tiden gick sakta men säkert.
Öppen anstalt
Det verkar som att de flesta på forumet anser att öppna anstalter är de minst dåliga ställena att vara på. Det finns vissa för- och nackdelar mellan det och slutna anstalter men överlag verkar fördelarna överväga. Det finns en del som skriver att det är "okej" att sitta på öppen anstalt, och att det är som ett vuxendagis. Lite bravado är det nog där, men det är klart att det finns en stor skillnad mellan öppen och sluten anstalt:
Att sitta i fängelse, i alla fall om man ser på de öppna anstalterna är inte så farligt. Som att jobba till sjöss typ. Man är borta ett tag, har ett begränsat och slutet umgänge under denna tid. Någon gång ibland är förutsättningarna så pass goda att man kan få landförbindelse och kontakt med anhöriga (som besöksdagarna).
- a0rta

Öppna anstalter är lite av ett sommarläget, massvis med förstagångare som i regel tror mer om sig själva än vad dom egentligen är, rena dagiset ibland.
Besökstiderna är relativt goda på öppna anstalter, beroende på var man sitter givetvis. Där gäller kanske inte så många regler och normer jämfört med slutna kåkar, det av förklariga skäl. Man har ju rätt mycket mer och förlora om man blir knallad därifrån jämfört med en sluten kåk där det sitter 10-20 man på en sluten avdelning med 1 timmes promenad om dagen.
- Voine
Jag hade det helt ok på anstalt. Dömdes till ett år, satt 8 månader + 15 dagar. Rökte mycket brass, träna, kort snacka skit. Var lite som ett vuxen dagis. Den största saknaden var väll fitta. Lärde mig spela gitarr bygge upp en bra fysik då man åt och sov väldigt regelbundet. Visst kunde det vara knas till och från men är man en "Bra" kille som kan stå för vad han säger så är det som i vilka andra sociala situationer som helst. Kan dock tänka mig att läget är annat om man sitter på en klass 1 anstalt i Flera år.
- Bromid
Vad var det då för negativt med att sitta på öppen, relativt sluten, anstalt? Det var inte så många som kommenterade om detta, hittade bara en kommentar från Rodjanboy:
Visst du har fler saker där, mer frihet osv. men på de slutna så finns det 'bättre' klientel. Det golas inte lika mycket på slutna som på öppna. På öppna får plitarna reda på allt, hela jävla tiden! För där sitter kort tidare som tror att de tjänar nåt på att vara plitarna till lags...
Jag tyckte att det var mycket lugnare på de slutna (kumla och tidaholm). Skötte man sig själv så hamnade man inte i bråk. På de öppna gick man bara och irreterade sig på folk hela tiden. På de öppna hamanr alla tillsammans. Dör får du sitta med pedofiler, våldtäktsmän och kvinnomisshandlare, de vet du om att du slipper på de slutna. Iaf klass A och B anstalterna.
Dessutom berättar DeanTQ att fler personer på öppen anstalt byter anstalt än vad man gör på sluten anstalt. Det händer också ibland att en fånge blir förflyttad efter att andra fångar begärt det. Möjligtvis beror detta på det mer stela sociala klimatet på de senare ställena; mer händer på öppna anstalter.

Sluten anstalt
Fångar blir inlåsta i dessa fängelser om staten bedömer att risken är hög att de rymmer eller ifall de begått ett grovt brott. Sedan finns det olika säkerhetsgrader bland de slutna anstalterna, mellan A-E, där Kumla och Hall är A-klassade. Överlag verkar fängelsetiden här vara något som de flesta bara genomgår; man skall försöka hålla sig lugn och inte göra något för att kunna ta sig igenom det. Exempelvis:
Som någon sa här nyss sitta på kåken är en jävla lifestopper det känns typ som att bli konserverad på burk och du får stanna därinne i x antal år, beroende på hur långt straff och vilken kåk man sitter på så är det också lite olika, får man en volta 6-8 år så går det några år innan man får sin första bevakade permission och det känns ganska udda bara komma ut och gå på stan igen men man vänjer sig ganska snabbt, kåken och kvm är en myndighet och byråkratiskt så det räcker, man får oftast bra käk du kan träna slappa skit i och jobba om man inte vill men du får påbackning om man arbetsvägrar, man kan få bra polare därinne men det gäller stå ut med mycket konstigt folk och en jävla massa länningar.
- jach

Värsta jag varit med om har aldrig haft så långtråkigt i hela mitt liv det är väldigt frustrerande att sitta i fängelse, visst klimtatet är kanske inte det tuffaste och man har ju självklart bättre möjligheter i ett svenskt fängelse än t.e.x Ryssland, men att vara frihetsberövad är allt annat än kul och min personliga bedömning är det är inte värt att begå brott för att sen riskera att sitta i fängelse.
- vittnesskydd
En annan sak som är intressant med de slutna anstalterna, och som inte verkar finnas på öppna anstalter, är mer beständiga regler mellan fångarna, men också en sorts hierarkisk struktur där. Här är några av de sociala ("oskrivna" - fast inte numera!) reglerna på slutna avdelningar:
Efter inlåsning så får man se till att inte ringa på klockan, om man inte e döende. Man får se till och ha gjort sina toa behov innan inlåsning (om man nu inte har en toa i cellen), ska vakterna gå förbi andras cell dörrar o kanske råka känna haschdoften så dom torskar på det, så får du skiten för det även om du nu var så jävla skitnödig.

Om du ska prata med någon plit [vakt] på deras kontor, så går man aldrig dit ensam, ta alltid med dig någon snubbe till. Du behöver inte bli bästa kompis med någon för dom ska följa med, utan det gör dom oavsett, bara att fråga någon. Med det undviks tjallande på avdelningen, och du undviker att någon som inte gillar dig kan säga att du sprungit o golat. 
- Archer-R (I, II)
Voine ger också några exempel på regler i fängelset. En sorts regel är deras status-system, som tyvärr verkar ge en grupp makt över andra, och att om man inte följer deras förslag kan ens tid på stället bli obekväm. För de som inte vill spela med i detta spel återstår att sätta sig själv i självisolering, eller försöka stå upp mot de andra grupperna i fängelset. Inte så mycket har skrivits om det här, dock. Det verkar vara ovanligt med våld, men det händer. Något som verkar vara ännu mer ovanligt är sexuella trakasserier, men det förekommer visst också. Våldtäkter är dock väldigt ovanligt, vilket skiljer sig från vad man kan ha förväntat sig av att se på amerikanskt fängelsedrama, då det finns möjlighet att ha samlag med besökande i ett eget rum.

Vad gäller vakterna så verkar de flesta vara rätt så indifferenta till dem, medan några menar att de utnyttjar sin maktposition. Maten på ställena skall vara ganska bra när fångarna själva lagar mat, annars helt okej och i vissa fall knappt ätbar.

FAQ
Här kommer bara en massa frågor som folk har ställt och svaren som folk har kommit med.
Blir man våldtagen?
Nej, ialla fall inte på det sättet du troligen tänker på, där man är en bitch och allt vad det är. OM det förekommer så är det ju inget som det pratas om direkt. Men kan nog garantera att det ialla fall inte är vanligt förekommande.

Är det mycke narkotika?
Ja det är det däremot, nu beror det ju på lite var man sitter, vilken avdelning osv osv. Men överlag, ja det finns narkotika inne på en anstalt. På vissa anstalter finns det i stort sett hur mycket som helst. Undra om killarna som sitter på kåken tänker när dom drar en lina: "åhh vad gott att dra en lina som någon har smugglat in via röven".

Är det usa style, man måste hålla sig till sin ras?
Nej det funkar inte på det sättet alls, hur det är i Usa vet jag inte. Men det är inte så i Sverige. Faktum är att dom sk Nazisterna som sitter, umgås precis som alla andra med alla inkl invandrare. Nu ska jag inte prata om alla kåkar och alla personer givetvis, men överlag vågar jag nog påstå att nazisterna inte står för sina åsikter på kåken ialla fall, i varje fall inte officiellt. Annars så är det blandat, inget speciell uppdelning bland ens etniska ursprung.

Har vakterna skjutvapen när de "vistas runt fångar"?
NEJ, det finns väl någon som kanske har tårgas/pepparspray men det är inte pga. att det finns "farliga" personer. Om det beror på lokala anstaltsregler att någon ska ha det eller liknande vet jag inte.

Brukar vakter misshandla fångar?
Nej, det händer inte. Ialla fall inte vanligt förekommande, om det har hänt är det med all sannolikhet en mycket ovanlig händelse. Däremot, givetvis beroende på vad man sitter (öppna anstalter brukar i regel ha mindre "normer"), men att prata mer än nödvändigt med sk "plitar" är oftast tabu. Helst ska man inte kommunicera något överhuvudtaget med dom, så är jargongen.

Brukar interner misshandla varann?
Det händer troligen oftare än vad man tror. Givetvis ytterligare en gång betoning på var man sitter och allt det där. Men att folk slår på varandra händer och väldigt ofta så får kriminalvården inte reda på något. Det händer att personer begär en P18 (självisolering) pga. att dom blivit hotade, fått stryk eller liknande.

Har man olika "grupper" på fångarna? alltså, alla rånare i en viss avdelningen, mördare i en annan osv?
Finns säkerligen säkerhetsavdelningar som man placerar olika personer beroende på säkerligen många faktorer. Sexualbrottslingar b.la har ju egna avdelningar samt andra personer som det finns hotbild mot, typ informatörer/sk golare. Annars så är det inte någon direkt uppdelning bland intagna.
- Voine, se även midnattblås svar.

Äter man mat i sin cell eller sitter man i nån matsal?

På häktet så äter man ju i sin cell, om man inte har restriktioner och sitter på det sk gemet så finns det ju möjlighet att äta ute bland medfångarna. Men det beror givetvis på vilket häkte man sitter på och hur det är uppbyggt.

Nu var ju frågan visserligen inte om häkte utan anstalt. Man äter sin mat i en sk matsal med andra fångar. Jargongen är att alla har sin "egna" plats, det är inte poppis och ta en annans plats hur som helst. Sitter man på isol så äter man ju i sin cell samt var man äter på en sk säkerhetsavdelning vet jag inte.

Får man bestick till maten?
Ja man får bestick, hur annars ska man äta???
Sen beror det på anstalt hur reglerna är, vissa ställen får man sina egna bestick medan på vissa ställen så har dom bestick och ta vid "matsalen". Finns massa sådana regler beroende på anstalt, vissa anstaler så har du ditt egna intagningsnr på besticken men dom lämnas alltid i matsalen/plitarna kommer och tar dom sen och räknar dom. Saknas bestick så ska det fram annars blir det visitation och hej och hå. Vissa kåkar har plastbestick medan andra har "riktiga" bestick, allt är relativt
- Voine

Duschar man ensam eller med andra intagna..samt är man bevakad vid tillfället? är ett ypperligt tillfälle att "prata" med gamla "sk vänner" ostört annars!!
Beror helt på var du sitter, hur duschrummen är. Nej dom är ej bevakade, det finns tom vissa celler där du har egen dusch på vissa anstalter. Annars finns det duschrum på avdelning, påminner typ om duschrummen på gym/omklädningrum.
- Archer-R

Strejkade ni någon gång mot något? Och för/mot vad? Gav det resultat?
Vet att på en avdelning (på en sluten kåk) så började folk att matstrejka och det resulterade till att Kvinspen samlade samtliga behörig personal i ärendet dom strejkade för och hade möte med hela avdelninge. Allt löstes därmed och strejken "avbröts" så då lyckades det ju.

Fanns det någon ”cool snubbe” (i bemärkelsen schysst) på samma anstalt/avdelning ni satt? Och vilka egenskaper räknas som coolt eller schysst i anstalterna?
Cool och cool, det beror nog lite mer på vad du anses vara cool? Men det är klart att "tunga" profiler som blivit dömda för tyngre brott anses högre.

Är de som sitter inne korttid 1-3 månader mindre populära på avdelningarna?
På rätt många anstalter finns det korttidsavdelningar för dessa personer, dels för att ingen orkar med dom då dom skiter i allt och stökar och bråkar. Kanske för att dom har så kort tid i alla fall?

Ryktesvägen sägs det ju att vissa anstalter är mer odrägliga pga att en majoritet av klientelet består av kaxiga blattar som muckar bråk eller håller på, t ex anstalterna i stockholmsregionen. Är det sant? Och om så är fallet berätta om någon erfarenhet eller händelse med kaxiga blattar.
Tror nog en hel del skulle hålla med om att det du säger stämmer till stor del.
Vet en ung snubbe. Gick runt och spelade lite väl mycket när han dessutom var förstagångare. Av någon anledning så verkar många tro att dom är tyngste gangstern världens någonsin skådat, det slutade med att han fick stryk på självaste julafton.

Det sades i tråden att rökning är förbjuden inomhus på anstalterna. Betyder det att ni kontrollerades inomhus också så att ni inte gömde undan eller smugglade in cigg?
Det göms cigg i den mån det går givetvis.

Det står väl i kriminalvårdsföreskrifterna att fångar har samma rättigheter som övriga medborgare i samhället, bortsett från de som inte kan tillgodoses pga säkerhetsskäl. Levde fångvården upp till detta där ni satt eller blev ni tvärtom nekade mycket av det ni lagligen hade rätt till?
Det var ju snack om att boken Svensk Maffia skulle förbjudas på anstalterna bland annat dock blev det tydligen aldrig riktigt så. Klart inskränkningar i ens integritet förekommer på anstalterna, allt annat är en lögn att påstå. Sen om det är berättigat eller inte, det får anda disskutera. Men det största problemet är att det finns plitar som tror dom är kungar och gillar att trycka ner andra personer.
- Voine

Vad finns de för regler om ex ens mormor dött och man vill gå på begravning? någon med koll på de?
Det går nästan alltid att få tillstånd att besöka en begravning men det brukar bli med handbojor i midjebälte och tre vakter, det finns exempel på späda kvinnor som fått gå kedjade på en begravning 3 månader innan hon skulle släppas.
- kramdjur

Hur ser det ut i sin 'cell'?
Cellen ser olika ut var du sitter, alla anstalter är inte samma.

Har man sitt eget rum med hyllor som man kan ha böcker, bilder? Har man en egen toa? Städar man sin egen toa?

Du har egna hyllor, en del anstalter har toa på rummet. Har du toa på rummet städar du den själv. Annars gör avd städaren det.

Har man tv i sitt rum? Vilka kanaler har man? Har man dvd? Har man konsoler?
Du har TV på rummet. DVD finns på några anstalter. Du har de vanligaste kabelkanalerna. Skiljer sej lite fårn anstalt till anstalt.
Konsoler är tillåtet. Fast inte de nyaste. Man ska ju inte ha det för bra därinne

Om man har pengar, kan man fixa bättre saker åt sig själv? t.ex jag köper en 50'' plasma som ersätter den gamla 32'' tjock tv?
Du får inte skaffa en bättre TV. Den som finns där är den du får ha. Storleken varierar ganska mycket. Från typ 14" till 26" skulle jag tro.

Hur ofta duschar man? Duschar man tillsammans?
Du duschar så ofta du vill. En del anstalter har gemensamma duschar. Men då finns oftast nån dusch som är enskild oxo.

Vilka kläder har man på sig?
Man har anstaltens kläder på sig. KVV munderingen.

FÅR man ha sex med varandra, alltså två bögar som frivilligt har sex med varandra? Ser folk 'ner' på bögar?Om man får ha sex vet jag inte, den frågan har aldrig kommit upp.
Ja folk ser ner på bögar. Du kan väl jämföra kåken med vilken mansdominerad arbetsplats som helst. Där brukar inte bögar vara så populära.

Om man inte har tjej och inte känner någon, hur får man tjejer att besöka 1 gång i månaden?
Hur du får en tjej att besöka 1 gång i månaden om du inte känner nån? Tjaa.. betala nån hora?

Hur är maten?Maten är okey. Skiljer sig från anstalt till anstalt. Maten är oftast bäst på de ställen som har självhushållning.

Hälsoexperter säger att man ska äta 5 frukter/grönsaker om dagen, har man möjlighet till det? 5 frukter om dagen får du inte av anstalten. Du får kanske 1 om du har tur. Men däremot så har du ju tillgång att köpa frukt i kiosken.

Har man tillgång till internet?Ingen internet. [Förutom om man studerar, men är begränsat då. //CJ]

Hur ofta 'planerar' folk saker, om man t.ex ska råna en bank, skulle alla vilja hänga med på det? Alla skulle långt ifrån vilja hänga med på att råna en bank. De flesta vill nog bara göra sina straff o komma hem. Men du skulle säkert hitta nån som var med på de om du hade en bra plan.

Hur bekväma är sängarna?Sängarna är väl okey.

Vilka ut bildningar finns det? Kan man t.ex plugga avancerad juridik/ekonomi om man är smart nog?Vilka möjligheter du har att studera skiljer sig åt mellan anstalter. Oftast har de anstalter med långtidsdömda bäst möjligheter att studera.

Finns det invandrare som inte är blattar, t.ex amerikaner, britter?Det är ytterst få utlänningar som inte är blattar.

Känner man sig säker?Hur säker du känner dig beror på hur du själv är som person. Om du sköter dig själv och inte går o blandar dej i massa knarkaffärer o skit så kan du nog känna dej ganska säker. Har aldrig känt mej otrygg på någon anstalt. Men jag är en ganska relaxed person.

Är majoriteten knäppa? (Alla blev ju tagna)Majoriteten är inte knäppa. Utan för de mesta helt vanliga människor som hamnat lite snett.

Finns det riktigt smarta människor där?Klart det finns riktigt smarta människor där. Jag satt ju där.

Hur är frivillig isolering, antar att man inte sitter i ett murkt rum 24/7, har man tv, böcker, får man gå ut?Frivillig isolering dvs p18 ser ut som din vanliga cell. bara att det är på en speciell avd. Du får ha TV, böcker etc. Eller jag antar det iaf, aldrig suttit på p18. bara på.. ehh... vafan heter de nu.. p20? När anstalten isolerar dej.. var ett tag sen jag satt.

Vet alla vad alla har gjort?Alla vet vad alla gjort... Det är väl den första frågan man får som ny på¨avd va man sitter för o hur lång tid man har. Sen om det som personen sagt stämmer vet man ju inte alltid.

Hur är det när man först kommer in, blir man en outsider som måste jobba för att komma in i kretsarna eller är alla vänliga och snackar med en?Ja självklart tar det lite tid innan du kommer in i gänget som ny på avd. Men så är det ju på alla arbetsplatser eller andra ställen.
- skjutsnuten

Får man ha en dator/bärbar, utan internet alltså? Då kan det inte vara svårt att smuggla in något internt trådlöst 3G. Hur dumt det än låter så är en av sakerna jag skulle sakna mest internet, att bara browsa youtube, läsa random saker, hitta vilken information jag undrar över direkt.
Angående dator så beror detta också på var du sitter. Om du sitter på t.ex. kumla eller liknande anstalter så får du ha en dator endast om dina studier kräver det. Och då har anstalten laptops som du får låna för det syftet. Andra anstalter med mindre säkerhetsklass kan du få ta in egen. Sen går alla såna här regler upp o ner. Det var mycket bättre på anstalterna mellan 2000-2005 t.ex. Men tack vare rymmingarna 2004 så försämrades mycket på anstalterna för dom införde hårdare säkerhetsregler.
Och det är inte så enkelt som att bara smuggla in en mob internet abb för anstalterna brukar scanna efter aktiva mobiler inne på sina områden. Hur ofta dom gör detta är beroende på säkerhetsklass.
På kumla så åkte en kille med mobil dit relativt snabbt. Det vanliga var att folk låg på golvet eller stod på skrivbordet ända uppe vid taket o prata för att pejlningsutrustning förhoppningsvis skulle gå till fel våning. Då fick dom lite förvarning.

Hur ofta söker dom igenom ens rum? Gör dom det utan anledningar, t.ex bara en random sökning för vapen/droger? Återigen en sak som skiljer sig åt. På kumla t.ex. gör dom riktigt stora sweeps av hela avdelning då alla blir visiterade och får lämna avd medan dom undersöker kanske 1-2 ggr i mån. Medans dom på t.ex. halmstad bara gör rumsvisitationer vid misstanke.

Angående kanalerna, är det typ 1an-6an och inget mer eller får man t.ex Eurosport, MTV och sånt? 1-6an duger väl ändå, finns ju hur många bra serier som helst, Family Guy, How I met your Mother, 2½ men, filmer och viktig sport.

kanalerna är väl typ 1-6,mtv,discovery.. typ vanliga kabelkanalerna som du hart hemma i ett bas abb. Sen så vissa anstalter har att dom visar videofilm på fre-lör på sån interntv.

Kan du ge något exempel på maten? Gissar på att den är väldigt lik matten man fick i skolan? Ibland rätt så god fast ibland fick man någon äcklig vatten soppa för att dom var tvungna att spara pengar
Får man någonsin hamburgare, pizza, kebab?
Asså maten är skitsvår att svara på. Men i värsta fall så är den som skolmaten. I bästa fall så är den precis som du själv väljer att laga den hemma. Som t.ex. på kumla behandling där vid hade självhushåll så åt vi RIKTIGT bra. Pizza, hamburgare,kebab,fläskfile me klyftpotatis etc etc Kommer du bara till rätt ställe är maten ditt minsta bekymmer. Men du ska se till att hamna på nåt ställe med självhushållning. Ska du sitta på hög säkerhetsklassning kan jag rekommendera kumla behandlingsavd., ska du sitta på en lägre så Halmstads behandlingsavd.

 Får man kolla tv på natten? Tänkte typ runka till Paradise hotel som går runt midnatt.

ja du får kolla på tv hur länge du vill.
- skjutsnuten

Ni som har suttit länge, hur har ni klarat er på det sexuella planet? Har ni fått tennisarmbåge? Tryckt på en vårdare eller "umgåtts" med varandra?
Tennisarmbåge borde vara en ganska vanlig skada iofs, men många har regelbundna besök av en eller olika kvinnor. Att trycka vårdare är nog ganska ovanligt av flera anledningar, för det första är de nog inte så villiga rent generellt och för det andra har jag träffat ganska få där jag skulle vara villig. Du förstår nog själv. Antingen är de korkade eller bara rent av fula, ungefär som de flesta på utsidan. Men visst märkte jag efter ett halvår med restriktioner i häktet hur vissa kvinnoplitar hade blivit snyggare och snyggare Men tack och lov släppte restriktionerna så jag fick träffa frugan och plitarna blev lika motbjudande som de egentligen var.
Och att umgås med varandra tror jag är extremt ovanligt, nästintill icke förekommande. Dels är klimatet inte politiskt korrekt vad gäller homosexualitet och för det andra, även om en bög sitter inne så vill han väl inte ligga med nån tjackis eller horsare... Jag har förresten träffat en öppet homosexuell på insidan. Han klarade det för att han hade hög integritet och varken fjollade sig eller gick på för hårt på fel kille med homoanspelningarna. Kanske berodde det också på att han fick lite "beskydd" av rätt folk på huset så ingen hade vågat göra nåt ändå.
- bigbadbob

Hur har ni tänkt och känt när ni kommit ut? Flera verkar ju åka in och ut i omgångar så jag undrar varför ni/de gör saker som gör att man riskerar att åka in igen?När man kommer ut så tar det lite tid att återställa sig tycker jag. Trots att man är sig själv på insidan visar man gärna inte svagheter. För mig tar det ett bra tag innan jag kan vistas länge med många okända människor runt mig och slutar reta mig på folk som glor.

Pratas det om att man ångrar sina brott och vill börja om när man kommit ut på anstalterna eller är det mer "nästa rån ska jag sätta eld på bilen istället"? Ja ni fattar..
Ofta pratas det brott på fängelserna, nästan enbart. Brott och andra anstalter. Vilka som kommer och vilka som går. Även om man såklart får en massa tid att tänka på vad man gjorde fel och varför man åkte fast så tror jag inte det är många som ångrar sig, utan ögonen öppnas för nya brott och idéer, andra sätt att tjäna pengar. Många människor ser kåken som den viktigaste kontaktnätsbyggaren, vilket stämmer.

Hur anser ni att anstalterna och hela rättssystemet ska vara för att minska brottsligheten i Sverige? Ska anstalterna vara hårdare (sämre mat, hårade klimat osv..) eller mera hotell/förvaring?
Som förbrytare vill jag såklart att anstalterna ska ha 5-stjärnig service m.m, men för att vara ärlig så kunde de gott vara lite hårdare för att vara avskräckande. Men den påkomne våldtäktsmannen på en normal anstalt (dvs. inte på en sexualbrottlingskåk) skulle väl inte hålla med mig. Det beror på hur mycket man trivs runt kriminella och i sådan miljö.

Vad skulle ni säga till de som har i tankarna att begå brott? Värt risken att man kanske åker in?
De flesta planerar väl inte in fängelse när de ska begå ett brott men räknar man med risken så ska ju såklart pengarna ge en rejäl årslön. För mig är det inte värt det under 1.5 - 2 miljoner/år. Sedan beror det väl också på om du har familj eller andra problem på utsidan, det ger ju dubbel volta.
- Subuu

Hur går det till när anhöriga vill besöka?
besök 1-2h. normalt sett. besöksrum lika stora som cellerna me soffa 2 stolar o bord. me toa etc.
du får utföra dina kärleksakter i soffan
- sx-pojken

Jag har förstått att man är tvungen att följa vissa givna rutiner men vad skulle hända om en fånge totalvägrade att gå upp ur sängen dvs bli ett kolli/matvägra? Vad skulle den värsta konsekversen kunna vara för ett sådant beteende?
Ursäkta en kanske naiv fråga men har alltid undrat. Vad kan en vakt göra åt saken egentligen dom kan väl knappast mosa på med batongen eller dyligt?
Förflytta dig till en annan anstalt där det inte är arbetsplikt, då kan du ligga och glo hela dagarna...
Kan även lägga på dagar på din villkorliga frigivning har jag bestämt för mig. Alltså så att du får sitta mer än de 2/3 man sitter av egentligen.
EDIT: Är det ont om platser på den första anstalten du sitter på så kan det bli isolering fram till din förflyttning också.
- Centon
Vård på fängelset?
Jag ställde också en fråga i tråden, om kriminalvården gav någon vård till de som satt inne. Jag fick det svar jag förväntade mig, om än bara av en skribent:
Det finns vissa program man kan gå men de går ut på att fylla statistik.
I praktiken handlar det om att man typ 40 minuter i veckan sitter och snackar lite skit under några veckor. Typ tänk på att det du gör får konsekvenser och om du blir arg så slå ingen. I de flesta fall hittar man nån gemensam nämnare med han/hon som har programmet och spenderar tiden med att snacka om nåt helt annat.
En gång har jag gått ett program och vi satt och snackade avelsgenetik en timme i veckan i 9 veckor.

Senaste voltan sket jag i det där. Men jag såg ju ändå vad de andra gjorde. De flesta går nåt program för att det ser bra ut i pappren men de är totalt värdelösa. Sitter du i ett år så kanske du går 15 timmar på nån sån där meningslöshet, totalt.
Om alls, gick noll timmar förra gången. Det är som sagt ändå bara rent skit för att kv och staten ska kunna peka på att de inte bara förvarar.
- Puffarn
Några särskilda anstalter
Det kom upp några berättelser om några speciella fängelser, tänkte det kunde vara intressant att ta upp de också. Storboda:
Storboda är en pundaranstalt, kort sagt. Mycket droger, stök och oordning i största allmänhet. Har hört om pundare som stått och steriliserat sina kanyler i avdelningens matlagningskastruller och liknande.
- LL--TT
Beateberg:
Kanonanstalt, jag har själv suttit där. Bastu, bollhall, gym, biljard, fotbollsplan, bibliotek och pentryn på varje avdelning. Skolan är också riktigt bra om du vill passa på att plugga medan du är där. PM:a gärna om du undrar något mer, jag känner folk som sitter där nu så jag har ganska aktuell info om läget.
- LL--TT
Brinkeberg:
Jag satt på Brinkeberg under 11 månader utav min volta.
Riktig jävla pissanstalt, klientelet varierar kraftigt som på alla andra anstalter.
Ibland sitter det mycket idioter där, ibland är det ett mindre antal idioter.
Vissa i personalen var helt skadade också, jag vet inte om du ska sitta på Normal A, Normal B eller behandlingsavdelningen men det finns en och annan anställd som inte ska jobba med folk, särskilt en viss person som var lärare där först och sen blev samordnare.
Vi lyckades få honom flyttad från vår avdelning när vi krävde att få ett möte med chefen för KVA brinkeberg och KVA östragård då han motjobbade de intagna.
- datorhell
Sammanfattande erfarenheter
Inlägget har växt lite långt nu, så här kommer en beskrivning av det negativa med att sitta inlåst och några länkar till andras berättelser.
Livstidsfånge i livet, eller i fängelset?
hehe, vet inte riktigt vart jag skall börja.

Det beror kanske på hur missnöjd man är med livet, så illa kan inte livet vara att du hellre ligger inne i fängelset o läser. Dock kan jag säga direkt, att livet i svenska fängelser är inte så farligt, visst det e tråkigt från och till. Men det är inte världens undergång, det som dock gör att det inte är värt det. Är det du nämner "friheten" att bara ha friheten att välja vad du vill/inte vill göra. Vill jag äta pannkakor idag gör jag det, vill jag gå ut med min hund gör jag det. Visst har livet sina tunga stunder och begränsningar (tid, ork, pengar.m..m.m) men det ÄR värt det, det kan jag lova. Du kanske tycker det är jobbigt o så, o fängelset lockar,,du har inga krav på dig. Men tänkt dig du hamnar på en avdelning med 18 st nergånga knarkare, som bajsar utanför toaletten, eller i duschen. Folk som luktar skit o aldrig duschar, vakter som e skitdryga, o säger du ens något hotfullt åt dom, hamnar du på isol utan tv,böcker,säng m.m. Du ligger på en plastad skumgummi madrass så du inte ska kunna hänga dig. Där ligger du i ett par v innan dom beslutar vad dom ska göra med dig. O under tiden vet du att livet rasar förbi. Och alla du känner fortsätter sina liv utan dig som medverkar.
- Archer-R
Sammanfattande erfarenheter (I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII: Utländsk jämförelse, IX: Häktet, X: Ungdomsanstalt, XI: Häktet, XII, XIII, XIV, XV, XVI, XVII, XVIII, IXX, XX: Fotboja).

Ett flertal andra har gått igenom den här tråden, men jag märkte bara av en till som skrev ned dennes syn på vad som skrivits där.

(Kolla även in mitt inlägg Våra fängelser, som tar upp en massa nyhetsartiklar kritiska till fängelserna i landet.)