tag:blogger.com,1999:blog-41579477456964904532024-03-06T02:06:10.300+01:00Ordning och anarkiCarl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.comBlogger468125tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-75186920530632092142020-06-14T13:55:00.001+02:002020-06-14T13:55:37.871+02:00Hur Viared brändes ned<br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiV3-RCPsWNq3EtlBomevDZ_GxBUdn-X-DUJDdrrPdUMTl-VknRjAXiIjtDbLkPoxYgYpMAHxs13RxKtzOv4yutVEmSR01FsndJzjvFj12D3MOD6t-PZ1SSDKlTxhHcpy0voSZ9TK-HOMI/s824/Viared+-+02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="571" data-original-width="824" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiV3-RCPsWNq3EtlBomevDZ_GxBUdn-X-DUJDdrrPdUMTl-VknRjAXiIjtDbLkPoxYgYpMAHxs13RxKtzOv4yutVEmSR01FsndJzjvFj12D3MOD6t-PZ1SSDKlTxhHcpy0voSZ9TK-HOMI/s320/Viared+-+02.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="an8om-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="an8om-0-0"><span data-offset-key="an8om-0-0"><span data-text="true">Beslutet att jämna <a href="https://www.facebook.com/Jyrkiss/posts/10157817561099843">Viared</a> med marken togs bara nio månader efter att invånarna fick höra om planen.</span></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="8mecr-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="8mecr-0-0"><span data-offset-key="8mecr-0-0"><br data-text="true" /></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="fssj8-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="fssj8-0-0"><span data-offset-key="fssj8-0-0"><span data-text="true">Det började med att kommunen gjorde en plan 1971 för hur de tänkte sig att industrin i området skulle utvecklas. Viared låg på vägen till Göteborg och bestod av platt åkermark där det skulle vara billigt att bygga - perfekt för ett industriområde. </span></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="2aqac-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="2aqac-0-0"><span data-offset-key="2aqac-0-0"><br data-text="true" /></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="9gm9i-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="9gm9i-0-0"><span data-offset-key="9gm9i-0-0"><span data-text="true">Dessutom skulle ju hela Borås utvecklas ännu mer, stan skulle bli en sann metropol, så det var ändå oundvikligt på ett sätt att all intilliggande åkermark skulle komma till bättre nytta, <a href="https://www.researchgate.net/publication/328382390_Making_Place_for_the_Future_Transformations_of_a_Rural_Village_into_an_Industrial_Area_after_1972">enligt planen</a>. <br /></span></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="3ben7-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="3ben7-0-0"><span data-offset-key="3ben7-0-0"><br data-text="true" /></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="br500-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="br500-0-0"><span data-offset-key="br500-0-0"><span data-text="true">Tidigt under 1972 berättade kommunen om sina planer för folket i byn och trots protester så beslutade kommunen redan sommaren 1972 att byn skulle göras om till ett industriområde. Ägarna "köptes" sedan ut under hot om våld.</span></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="5ua1i-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="5ua1i-0-0"><span data-offset-key="5ua1i-0-0"><br data-text="true" /></span></div></div><div class="" data-block="true" data-editor="d98eg" data-offset-key="7irb4-0-0"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="7irb4-0-0"><span data-offset-key="7irb4-0-0"><span data-text="true">Efteråt såldes marken till Volvo för mindre än 20% av det kommunen betalat för det.</span></span><br /></div></div><div><br /></div><div>Det verkar också som om en anledning till att Borås kommun gjorde detta var för att de fick pengar ifrån staten för att Volvo skulle etablera sig där.</div><div><span data-offset-key="9gm9i-0-0"><span data-text="true"><br />I Viared bodde ca 600 människor. De flesta var jordbrukare men alla jordbrukare <a href="https://www.youtube.com/watch?v=mWIB1IiZANA">sysslade även med någon småindustri</a>. <br /></span></span></div>Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-10786028594999119252019-10-14T22:03:00.000+02:002019-10-14T22:03:47.042+02:00Ordentlig Civil Asset Forfeiture närmar sig EU<div style="text-align: center;">
<iframe allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/tmRrN-9YkcA" width="560"></iframe><br /></div>
<br />
<br />
<div data-contents="true">
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="7ioir-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="7ioir-0-0">
<span data-offset-key="7ioir-0-0"><span data-text="true">I USA så kan staten ta alla dina pengar om de misstänker att du begått ett brott. </span></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="c1i0j-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="c1i0j-0-0">
<span data-offset-key="c1i0j-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="1a21v-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="1a21v-0-0">
<span data-offset-key="1a21v-0-0"><span data-text="true">De behöver inte ha bevis. De behöver inte ha en rättegång. De kan ibland bara hävda att du begått ett brott och sedan är pengarna borta. </span></span></div>
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="1a21v-0-0">
<span data-offset-key="1a21v-0-0"><span data-text="true"> </span></span></div>
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="1a21v-0-0">
<span data-offset-key="1a21v-0-0"><span data-text="true">Om inte du själv tar upp fallet i en domstol och bevisar att du verkligen var oskyldig. Vilket kostar tid och pengar så att många oskyldigt dömda blir tvungna att bara gilla läget.</span></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="2pt2f-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="2pt2f-0-0">
<span data-offset-key="2pt2f-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="chlv3-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="chlv3-0-0">
<span data-offset-key="chlv3-0-0"><span data-text="true">Den här sortens lagar håller på att införas i EU nu. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Asset_forfeiture#European_Union">Det började smått</a> 2014, där polisen knappt kunde ta misstänktas egendom, men förra året så röstade EU-rådet för att införa ny lagstiftning som ger polisen rätt att ta folks egendom, utan bevis, <a href="https://www.lexology.com/library/detail.aspx?g=1acd50be-5237-4ba8-8651-0f6e93748feb">i rätt många fall</a>.</span></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="6odbm-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="6odbm-0-0">
<span data-offset-key="6odbm-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="1an7j-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="1an7j-0-0">
<span data-offset-key="1an7j-0-0"><span data-text="true">Lagstiftningen blir inte lag förrän om två år, så den kan kanske stoppas. Men, EU är väl kanske <a href="https://www.youtube.com/watch?v=-yC7UgC0WB4">lite mindre</a> demokratiskt än Singapore, så historier som <a href="https://www.econlib.org/archives/2011/12/hail_ij_bone_ma.html">Institute for Justice</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=3kEpZWGgJks">John Oliver</a> och <a href="https://liberty-intl.org/1998/01/the-looting-of-america-civil-asset-forfeiture/">ISIL</a> berättar om lär tyvärr kunna bli vanliga även här.</span></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="8matn-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="8matn-0-0">
<span data-offset-key="8matn-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="f1qo8-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="f1qo8-0-0">
<br /></div>
</div>
<br /><div class="" data-block="true" data-editor="3lml8" data-offset-key="apulm-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="apulm-0-0">
<span data-offset-key="apulm-0-0"><br data-text="true" /></span></div>
</div>
</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-27401816347413040922016-02-08T18:39:00.004+01:002016-12-12T16:48:46.984+01:00Common Core-galenskap i USA<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="236" src="https://www.youtube.com/embed/Si-kx5-MKSE" width="420"></iframe></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Common_Core_State_Standards_Initiative">Common Core State Standards Initiative</a> verkar bli bland de största systemfelen i USA:s utbildningssystem. Enligt föreläsaren, en lektor, ovan skapades detta som ett federalt program tack vare en lobbygrupp med bl.a. Bill Gates i spetsen. Det var ingen som efterfrågade den här politiken i delstaterna, men de delstater som anammat det har gjort det för att de blev lovade att de kunde slippa vara med i det statliga "<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/No_Child_Left_Behind_Act">No Child Left Behind</a>"-programmet, som alla nu verkar anse har varit uselt för utbildningen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Utformana av Common Core skall, innan de försökte få igenom det med lagstiftningen, ha frågat endast <i>två</i> experter inom sina respektive fält om standarden de utvecklade skulle vara lämpliga för att barnen skulle klara högre utbildning. Båda två avskrev sig allt ansvar, skrev en artikel om att <a href="http://www.uaedreform.org/wp-content/uploads/2000/01/Lowering_the_Bar.pdf">Common Core var värdelöst</a> och är ute och turnerar i USA och håller föreläsningar om hur kasst det är.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag har inte sett hela föreläsningen än, men det har varit så bra hittills - speciellt en illustration av ett barn om hur denne skall lösa common core-matematik (runt 1:10:50 i klippet) - att den är värd att uppmärksammas bara för det. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett citat om hur skolorna kommer att träna barnen att bli mer konformistiska i framtiden:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
"Teachers don't teach math. They put kids two and three, and they give them a problem. And the purpose of the assignment is to get every kid in the group to the same conclusion. I actually have a number of tests that have been mailed to me, by moms in places like New York and Kentucky, where they've been doing this for two years.<br />
<br />
One little boy wrote 6 * 7 = 42, a third-grader, it was a multiplication question, he wrote 42. He got marked wrong. And there was a note from his teacher in red pencil that the other two children in his pair group <i>agreed</i> on a different answer. They got i marked right because they agreed, he got it marked wrong, even though he had the right answer, because he did not agree with the other two people."</blockquote>
EDIT: Nu har jag sett tio minuter till och han tog upp ett exempel i Kalifornien där vissa barn inte lärt sig räkna ordentligt i fjärde klass. Så, några föräldrar anställde handledare åt barnen. Skolan svarade med att ge ut ett informationsblad som sa att barn som läser mer matte vid sidan av inte får fortsätta att läsa mer matte utan måste hålla sig på samma nivå som alla andra. Detta är också som det fungerar på många ställen i Sverige idag, men det verkar som om Common Core kommer att cementera den planen för alla barn.<br />
<br />
En annan, väldigt usel sak, var att i samband med den här dåliga standardiseringen så passar staten på att samla in mer information ifrån barnen. Så, inte bara ens betyg utan även alla anmärkningar och omdömen som en lärare gör kommer att sparas digitalt. Dessutom har vissa skolor gjort hårdhänta utfrågningar av elever, där de frågat sådant som: "Är dina föräldrar registrerade väljare? Röstade de i förra valet? Vilka röstade de på?"<br />
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;">
Föreläsaren, Duke Pesta, föreslår att anledningen till att Common Core tagits igenom är för att göra barnen mer beroende av skolan. Det förklarar varför många föräldrar inte kan hjälpa sina barn med matten och varför så många skolor i efterhand är för det - det ökar efterfrågan på lärare. Men han menar också att det finns rent politiska förklaringar också, staten vill indoktrinera barnen och känner att de kan göra det mer tydligt nu. Sakerna barnen får läsa och deras uppsatser (en skrivuppgift var: "Beskriv varför staten är som en familj, fast bättre.") har alla en vänster-miljö-etatistisk vinkel. </div>
</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-84644416989061196542016-02-05T22:24:00.000+01:002016-02-05T22:43:13.082+01:00Was it Wrong to Drop the Atom Bomb on Japan?<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="225" src="https://www.youtube.com/embed/BmIBbcxseXM" width="400"></iframe></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://www.youtube.com/channel/UCZWlSUNDvCCS1hBiXV0zKcA">PragerU</a> har gjort några riktigt bra videoklipp, som <a href="https://www.youtube.com/watch?v=1nN1HqAps4Y"><i>The War on Work</i></a> och <a href="https://www.youtube.com/watch?v=OFpYj0E-yb4"><i>War on Boys</i></a>. Men de har även gjort några riktigt usla klipp, som <a href="https://www.youtube.com/watch?v=BmIBbcxseXM">filmen ovan</a>. Den var så barbariskt vilseledande att jag skrev <a href="https://www.youtube.com/watch?v=BmIBbcxseXM&lc=z12nxpl4fsv3cprah04cfbkioymruhvbxuw0k">ett svar</a> på den:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Utterly wrong. This is because Mr. Miscamble can only imagine a peace of <i>unconditional</i>
surrender as a peace worth pursuing. That is, a peace where the
leadership of Japan can be placed under allied authority and risk losing
their lives in a Nuremberg trial. That was the victory that the allied
sought, after the <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Potsdam_Declaration">Potsdam Declaration</a> on the 8th of May 1945 - after
having defeated Germany.<br />
<br />
Those who talk of a japanase spirit fail to consider that the leaders
actually wanted to have a <i>conditional</i> surrender. According to Wikipedia <i>everyone</i>
in the government wanted to have a peace, if these conditions were met:<br />
<br />
"1. Leave disarmament and demobilization to Imperial General
Headquarters
<br />
2. No occupation of the Japanese Home Islands, Korea, or Formosa
(Taiwan)
<br />
3. Delegation to the Japanese government of the punishment of war
criminals"
(From the "<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Debate_over_the_atomic_bombings_of_Hiroshima_and_Nagasaki#Japan.27s_leaders_refused_to_surrender">Debate over the atomic bombings of Hiroshima and Nagasaki</a>"-article)<br />
<br />
So, keep their government intact, let them keep some lands they had
conquered thirty and forty years earlier and let their war criminals go
free (which, I believe, happened in either case) - and there would have
been no need for the atomic bombings.<br />
<br />
AND, the japanese ravages of China would have ended a lot quicker.<br />
<br />
So, Mr. Miscamble's verdict that Mr. Truman was doing the most moral
thing by demanding an unconditional surrender and used bombing tacts to
secure that goal, is deeply flawed, and based on an unreflecting view of
military logic.</blockquote>
<br />
Kunde varit diplomatiskt, men, jag ville bara skriva att han var en idiot.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-86017164010588428042015-12-18T01:14:00.004+01:002015-12-18T01:14:59.945+01:00Varför ägande är nödvändigt<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTzw-aEdRSoqSFi5o9O5RuyLH3MqkYIgvsugdQvv6FjloZVOxiRm8uFEtQQqL-C6mn4kanS1WB3Zb8WtBj2CI9-CbLjX3QpfvB0gnEwSsb7Axo9kZ2MY4mcitaosZVpOqkmHPwp-yP6hc/s1600/justice.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhTzw-aEdRSoqSFi5o9O5RuyLH3MqkYIgvsugdQvv6FjloZVOxiRm8uFEtQQqL-C6mn4kanS1WB3Zb8WtBj2CI9-CbLjX3QpfvB0gnEwSsb7Axo9kZ2MY4mcitaosZVpOqkmHPwp-yP6hc/s400/justice.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: justify;">
I en eller annan form så är det <a href="https://www.youtube.com/watch?v=5TNLrrltrNw">nödvändigt</a> att rättsligt säga att vissa varor ägs av en person medan andra varor ägs av en någon annan </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Varför är det nödvändigt? Jo, för att utan en sådan indelning så kommer folk kunna börja bråka med varandra om vem som har rätt att använda vad. Genom att införa äganderätt - oavsett om det är privat eller kommunal - så skapas ett ramverk för att lösa konflikter om vem som skall kunna få använda vilken resurs.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Säg att vi inte hade det här systemet och allt var fritt fram att ta ifrån andra. Om jag då tycker att du har en fin t-shirt så kan jag ju ta den. Om du har en fabrik så kan jag också ta den, givet att jag nu har tillräckligt mycket makt. Och du kan ta tillbaka det, om du också har tillräckligt mycket makt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och även om vi vore helt hederliga med varandra så skulle det inte finnas något sätt att säga "Du får använda den först och sedan jag". För sådana regleringar genom överenskommelser skulle innebära att det finns en äganderätt, men att den bestäms först genom en politisk process. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En sådan här situation är inte stabil. Med tiden kommer någon ordning att uppstå i de flesta samhällen. Och med den ordning som uppstår - oavsett om det finns en maktpunkt eller flera - så kommer det finnas någon form av äganderätt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vi kan då tänka oss två sorters problem med avsaknaden av ägande. Den ena sortens problem är de som uppstår i ett samhälle helt utan äganderätt. Det är nog väldigt likt de problem Hobbes (<a href="http://www.daviddfriedman.com/Academic/Iceland/Iceland.html">felaktigt</a>) trodde skulle finnas utan en centralstat: folk kan inte lita på varandra, det finns ingen handel och inte heller någon gemenskap. Det här är dock inte vad som kommer att inträffa, så det verkliga problemet är att någon annan sorts äganderätt kommer att uppstå. Och, det kommer inte att vara den bästa sorten.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns undantag till den här regeln. I vissa fall så skulle man kunna säga att det inte spelar någon roll vem som äger något ifall det skulle gå att producera om samma sak med ett trollslag, om bara det inte är någon särskild grej som man fått av någon. Men annars, ifall jag kan ta din fabrik och du inte ens behöver tänka på det, så har du en ny, så finns inte samma behov av äganderätt för att lösa konflikter.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns andra argument för äganderätt. Men jag tror att det här är det mest basala. Antingen för att helt utan äganderätt så är ingen form av samvaro möjlig (förutom för <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Borg_%28Star_Trek%29">Borg</a>) eller för att om vi inte kan komma överens om relativt bra regler för de flesta av oss, så kommer vi få regler som är relativt bra för få av oss, men dåliga för flertalet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det här argumentet kan även utvecklas för att komma fram till vilken sorts äganderätt som är bäst lämpad, ifall man vill kunna undvika konflikter. Men i det här inlägget nöjer jag mig med att slå fast att någon form av äganderätt är absolut nödvändig för den som vill leva efter någorlunda vettiga regler.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-66955730292733601052015-12-04T20:53:00.000+01:002015-12-04T20:53:20.670+01:00Folkets främsta företrädare är tillbaka<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/xD-YQcNpH20" width="560"></iframe> <br />
<br />
Aron Flam tar upp hur sjukvårdskostnaderna steg när de får mer pengar
om de använder alla pengar i sin budget, hackar på FRA och poängterar
att sänkta löner kan se till att flyktingarna får jobb.<br />
<br />
Han
missade dock att ge en bättre förklaring till varför sjuksköterskorna
har så låga löner, men överlag är <a href="http://www.svtplay.se/video/4782640/folkets-framsta-foretradare/folkets-framsta-foretradare-avsnitt-1">de nya avsnitten</a> av Folkets främsta
företrädare riktigt bra.Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-50232964775627131372015-09-03T00:23:00.000+02:002015-09-03T00:23:42.301+02:00Att vara arg på sina politiska motståndare<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/Stv5AgFTwXY" width="560"></iframe></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Joan_Kennedy_Taylor">Joan Kennedy Taylor</a> diskuterar ovan en utomordentligt viktig fråga - hur skall vi förhindra att dåliga idéer sprider sig inom en rörelse. Hennes svar är att det är omöjligt och, i den mån man försöker, skadligt att försöka centralplanera tänkande. Istället bör idéer mötas öppet och, vilket inte ofta påpekas, efter lång betänketid; man bör inte vara rädd för att i en debatt säga att man kan se att ett motargument har någon viss poäng, men att man ännu inte hunnit utforska den helt och hållet. Det är en väldigt trevlig och fallibilistisk föreläsning.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men det som fick mig att verkligen gilla den var att hon ger några förklaringar till varför man kan bli arg på sina politiska motståndare när de säger något som går emot ens moraliska perspektiv. Eller, hon förklarar varför folk <i>inte </i>borde skämma folk för att de har annorlunda moraliska perspektiv (såvida det inte rör sig om folk som anser att våldtäkt och dylikt är moraliskt okej) - jag tolkar det som att folk argumenterar genom skämning för att de är arga på personen. Hon tar upp två argument som jag ser som rimliga förklaringar till varför man kan bli arg på någon för att denne uttrycker annorlunda åsikter än en själv:</div>
<ol style="text-align: justify;">
<li>Frustration över att man inte är en bättre debattör, att man inte direkt med några få ord och meningar kan förklara varför den andra har fel.</li>
<li>Irritation över att det skulle ta så lång tid att förklara ens egen position.</li>
</ol>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Jag gillade den här delen av föreläsningen (ungefär från 22:00 och någon minut framåt) eftersom jag vid många tillfällen blivit arg på andra. Och för att hennes förklaringar intuitivt verkar stämma, åtminstone för mig. Det kan vara så att andra blir glada eller inte bryr sig ifall de inte kan övertyga någon annan eller att de skall behöva lägga ned tid på att förklara varför andras världsbild är helt galen. Det måste vara en skön inställning, undrar hur man kan utveckla det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Min egen <a href="http://bättrepolitik.se/">lösning</a> på problemet med att man inte alltid kan svara på andra så bra som möjligt är samma som Taylors: utgå ifrån att min motståndare kan låta frågan bestämmas efter en mer noggrann undersökning av frågan. På det sättet så kan jag gå in i en debatt, medveten om att jag alltid kan komma ifrån den som en mer kunnig person - jag behöver aldrig ändra min världsbild annat än ifall ett helt korrekt resonerande borde få mig att göra det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kanske man skulle kunna göra samtalet mer trevligt om man har inställningen att sanningen, i slutändan, kommer att komma fram ju fler som diskuterar politik på ett roligt och glatt sätt eftersom ju fler som är med på det, desto snabbare kommer gamla vanföreställningar att försvinna. </div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-80971899714157875022015-08-23T14:56:00.000+02:002015-08-23T18:51:36.289+02:00Filosofiska dilemman vs rena möjligheter till förbättringar<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0UNqcNMuwcf5_fNqgIESgPrkoZPXvLee1xB_r-JGz8qGwyKRllBza0i6oNvxpAvP7PXqzXia0rbgFx4qcUhDlFWKPhx-URHEZXiU6h46gQ7x8HRHhD-3AIh1kblz9IGY9dI1n9erY3Go/s1600/choice.jpg"><img height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0UNqcNMuwcf5_fNqgIESgPrkoZPXvLee1xB_r-JGz8qGwyKRllBza0i6oNvxpAvP7PXqzXia0rbgFx4qcUhDlFWKPhx-URHEZXiU6h46gQ7x8HRHhD-3AIh1kblz9IGY9dI1n9erY3Go/s200/choice.jpg" width="200" /></a>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbfCPS8xxqlYKyhI711gi-3yb1WExGWmoEGAX5JdFtMaLnGDFtkxf4QBUIiMe4KKUDyiZiymXjKSeTPMgxcAuMEApxNHTl55chYQ2W_owSVuWzga9LNaj3pglkzdyYR3wcFE0KEDCj6RU/s1600/relax.jpg" imageanchor="1"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbfCPS8xxqlYKyhI711gi-3yb1WExGWmoEGAX5JdFtMaLnGDFtkxf4QBUIiMe4KKUDyiZiymXjKSeTPMgxcAuMEApxNHTl55chYQ2W_owSVuWzga9LNaj3pglkzdyYR3wcFE0KEDCj6RU/s320/relax.jpg" width="344" /></a>
</div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>En bra moralfilosofi måste kunna hantera filosofiska dilemman, men
främst borde de kunna förklara hur ens vardagliga liv kan förbättras -
och hur man kan göra det samtidigt som man inte försämrar för andra.
Moralfilosofier måste också bygga på en vetenskaplig analys om en
situation är ett moraliskt dilemma eller inte (situationer som inte är
moraliska dilemman kan man hantera lättare, så det är värt att skilja på
dem). Svåra dilemman är, per definition, också svåra att lösa och skapa
en bra grund för fortsatt filosoferande. Slutligen tror jag att tanken
på att det finns många filosofiska dilemman skadar ens förtroende om att
de går att lösa, därför borde man inte diskutera dem mer än hur ofta de
faktiskt finns här i världen.</b> </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns två olika sidor av moralfilosofi. En del handlar om situationer där det inte finns någon handling som leder till en moraliskt okej lösning. Detta är dilemman eller pessimistiska situationer. Den andra sidan handlar om situationer där det finns åtminstone en okej lösning, optimistiska situationer. Alltså, en sida som diskuterar vilket val som är det minst dåliga i en dålig värld, och den som diskuterar vilket val som är bäst i en bra värld. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett exempel på frågor från en negativ värld är alla variationer av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Trolley_problem">trolley-exempel</a>, som detta:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Du står vid en järnvägsräls och ser en förarlös vagn komma åkande i en ruskig fart längs med spåret. Längre ned så delar sig spåret i två. På ena spåret ligger fem personer hopbundna och kan inte röra sig. På det andra så ligger en person hopbunden. Du märker att järnvägsväxeln är inställd så att vagnen går mot spåret där det ligger fem personer och att du skulle kunna växla om så att vagnen går på spåret med bara en person. Du kan inte springa tillräckligt snabbt, lyckas förstöra järnvägen eller något annat så att du kan hindra vagnen från att döda de fem personerna eller, om du drar i växelspaken, den enskilda personen. Givet allt detta, om du enbart har möjlighet att dra i växelspaken eller inte, skulle du gjort det då?<br />
<br />
Efteråt kommer ingen att åtala dig för något, oavsett vad. Alla kommer dock inte att hålla med dig om ditt val att inte dra i växelspaken, eller att dra i den (beroende på vad du gör), men ingen kommer att bli ovänligt inställd mot dig, oavsett vad.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Exemplet är skrivet för att få undan eventuella distraktioner från kärnan som frågeställaren anser är viktig. Den främsta distraktionen är möjligheten att kunna förbättra situationen, som att försöka spränga spåret eller något sånt. En annan viktig distraktion är att man inte kan vara helt säker på konsekvenserna i exemplet. I ett tidigare exempel av det här tankeexperimentet så var personerna på spåren arbetare, så att de kunde flytta sig - i det läget skulle det kanske vara uppenbart bäst att inte göra något alls för någon av de fem kanske märker vagnen medan den ensamma möjligtvis inte skulle märkt det alls. En till distraktion är att man kan fundera på hur andra reagerar på ens beslut - kommer man hamna i fängelse för att gjort ett visst val? (Den här distraktionen verkar många filosofer helt missa.)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, poängen med exemplet är inte att försöka komma runt dilemmat,
utan att fundera på kärnan av dilemmat,
nämligen:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Om du inte gör något så dör fem personer. Om du gör en viss handling så dör en person. Mellan dessa två val, vilket anser du är rätt?</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Filosofer använder det här och liknande experiment för att testa hur robusta deras moralfilosofiska teorier är. För en filosof så är anledningen till ens agerande väldigt viktigt och varje val i en hypotetisk situation ger upphov till ett tankebygge med olika principer, regler och grunder. Så, även ens val i sådana här situationer gör att man bygger upp en moralfilosofisk teori. Och ifall modellbygget man använder för att försvara ett val i en situation inte stämmer överens med de andra delarna, då visar det sig att ens filosofi är inkonsistent (och därmed falsk) i någon bemärkelse.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett antal filosofer och psykologer använder sådana här exempel även för att få mer kunskap om vad folks intuitiva moral faktiskt är. Hur resonerar de flesta individer i sådana här situationer?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns ett antal andra dilemman som är liknande detta, i det att valets slutresultat inte blir helt okej, utan bara minst dålig. Dels finns det <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Trolley_problem">fyra varianter</a> på problemet som är just pessimistiska: <i>den fete mannen</i>, <i>trollyn med en loop</i>, <i>transplantionsscenariot</i> och <i>mannen i gården</i>. Andra sådana problem är <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mere_addition_paradox"><i>den motbjudande slutsatsen</i></a> (tänk om ökad befolkningsmängd leder till lägre genomsnittlig lycka?), <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/The_survival_lottery"><i>överlevnadslotteriet</i></a> (tänk om folk i ett samhälle räddar fler liv genom att döda friska personer och ta deras organ för att rädda sjuka, via ett allomfattande, statligt lotteri) och <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/The_Case_of_the_Speluncean_Explorers"><i>fallet med grottutforskarna</i></a> (tänk om ett antal döende individer skulle kunna rädda sig själva, minus en, genom att gå med i ett lotteri där den som förlorar blir uppäten av de andra).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag tror att det finns både för- och nackdelar med att studera moraliska dilemman (till skillnad från moraliska val där det inte finns något intuitivt negativt med ens val). Den främsta fördelen är att världen inte är så bra så att folk aldrig behöver göra svåra val. Just <i>fallet med grottutforskarna </i>bygger på flera <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/R_v_Dudley_and_Stephens#Saint_Christopher_case">liknande</a> rättsfall där sjöbrutna frivilligt gått med på att bli uppätna ifall de förlorar i ett lotteri. För att kunna leva ett gott liv måste man alltså vara beredd på att hantera dilemman. Man måste kunna undersöka anledningarna man har till att göra olika val - utsätta dem för kritik, leta efter nya lösningar - och sedan klara av att agera efter det minst dåliga alternativet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men jag tror också att moralfilosofi i grunden inte borde ha jättemycket med det här pessimistiska perspektivet att göra. För, överlag så är inte världen en serie av dilemman man ställs inför. Det finns istället fullt med möjligheter att leva ett gott liv <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/03/harmoniteorins-grundvalar.html">tillsammans med andra</a>, där alla involverade tjänar på varandras sällskap och ingen blir utsatt för utsiktslösa dilemman. Alltså, att man tjänar enormt på att arbeta och handla med andra, att man kan knyta vänskapsband och ha trevligt tillsammans med andra, där den stora frågan är "Hur kan jag göra festen/sammankomsten/handeln <i>bättre</i>?". En teori om hur man agerar borde därmed ha det som huvudfokus, eftersom det är en så stor av vardagen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För det andra så tror jag att det är mycket viktigare att <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/11/ekonomi-den-viktigaste-moraliska-laran.html">börja med att studera hur världen är</a>, om en given situation faktiskt är optimistisk eller pessimistisk. Människans evolutionära historia eller de kommunistiska eller nationalistiska ideologierna verkar göra henne pessimistiskt lagd i en hel del situationer. Ekonomen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/The_Myth_of_the_Rational_Voter">Bryan Caplan</a> tar upp några exempel där folk tror att deras och andras intressen står i en konflikt, men där de faktiskt är harmoniska, som när det gäller handel med utlänningar, marknadssituationer generellt och teknologisk utveckling. Vanligtvis så tjänar alla på handel och teknologisk utveckling, men de flesta fokuserar på kortsiktiga negativa konsekvenser istället för vinsterna på lång sikt.[1] Att gå runt och tro att en situation kommer leda till ett tråkigt resultat är i sig tråkigt och det missar att man tänker på möjligheter där situationen är till allas fördel, då man utgår från att den möjligheten inte är tillgänglig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag är inte helt säker, men jag tror även att många filosofer missar sådana här fördelar, d.v.s. de tror också att världen består av fler dilemman än vad den egentligen gör. Ta de fattigas situation som exempel. Istället för att utforska möjligheterna om hur folk skulle kunna samarbeta för att producera mer värde tillsammans så ägnar filosofer främst energi åt att analysera frågan som ett dilemma - där de fattiga blir rika genom att de får pengar ifrån de rika. De skapar då ett ramverk som fokuserar på människors påstådda konflikter, vad för psykologisk och moralisk grund det har, och varför deras moral är bättre än andras moral. Det verkar alltså leda till en hel del extra arbete </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den här ansatsen verkar tas i <a href="http://www.amazon.com/The-Ethics-Assistance-Cambridge-Philosophy/dp/0521527422/ref=pd_sim_14_27?ie=UTF8&refRID=120CRM44RZ2MWHEM199H"><i>The Ethics of Assistance: Morality and the Distant Needy</i></a>,
utgiven av Cambridge University, där olika filosofer diskuterar
problemet med fattiga runtom världen idag. <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2009/01/socialliberalernas-nationalism.html">Jag håller helt</a> med dem om att dagens ideologier inte tar tillräckligt hänsyn till fattiga i andra
länder, speciellt i jämförelse med de plikter <a href="http://statensovanner.se/inte-nationalist-men/">folk anses ha</a>
gentemot sina egna medborgare. Men författarna verkar inte ha någon diskussion
alls om hur handel kan förbättra deras situation - såväl "investment",
"markets" och "trade" är uteblivna i bokens index och introduktionen ger
inte någon hint om att det kommer diskuteras, utan istället handlar det om plikten att hjälpa. Peter Singer diskuterar dock, i <a href="http://www.amazon.com/The-Life-You-Can-Save/dp/0812981561"><i>The Life You Can Save</i></a>, ett av sätten att skapa mer värde tillsammans (internationell handel) som ett sätt att lösa världens fattigdom. Han menar dock att det är omöjligt att få igenom frihandelsförslag i den amerikanska kongressen, så det är inte värt att satsa något på det. Han missar dock att det är möjligt att sprida idéer om frihandel relativt billigt, genom att exempelvis rekommendera att man läser på om frågan eller bara säger att man borde ifrågasätta vissas vinkling om hur skadligt det är. Sedan missar han ett annan ömsesidigt gynnsamt alternativ som lagts fram för att förbättra de fattigas situation: <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/03/economics-and-emigration-trillion.html">emigration till rika länder</a>. Även om den frågan också inte går att skapa en politisk förändring kring, går det att sprida information om dess fördelar så att det kanske senare kan bli lättare att få igenom politiskt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nu vill jag inte härmed se ut som att jag argumenterar för att välgörenhet inte har någon roll alls att spela, för det har den. Världen är på sina ställen kass, och även om jag tror att frihet skulle <a href="http://capitalism.net/Capitalism/CAPITALISM_Internet.pdf">öka allas materiella välstånd</a> utan att behöva introducera något verkligt dilemma för de flesta andra (eftersom i en så mycket rikare värld kommer det bli lättare att uppnå de mål som de allra flesta har, som att <a href="http://www.ofuss.se/2013/09/utveckling/">ha god hälsa</a>) så kommer inte alla att kunna ta de stegen åt samma håll samtidigt. Därför tror jag att internationell <i>och privat</i> välgörenhet är bra och nödvändigt tills dess att vi skapat ordentliga institutioner överallt för att främja välståndsskapande.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett tredje argument mot att fokusera för mycket på filosofiska dilemman är att de är svåra. Det borde då vara lättare att tänka till om dem efter att man har byggt upp en robust moralfilosofi med ett antal principer som man vet är säkra. (Det finns ju såklart <a href="http://chaospet.com/180-a-tasty-treat/">de dilemman</a> som är väldigt enkla att svara på.) Jag är dock inte helt säker på det här argumentet. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Slutligen tror jag att själva tron på att det finns många konflikter är ett hinder för att effektivt kunna lösa de problem som vi står inför. För i de konflikter som finns så brukar en bra lösning ofta innebära att man får göra sig av med några resurser, som man annars hade kunnat lägga på nöjen eller god mat. Tanken om att man hela tiden kommer behöva ställas inför sådana dilemman tär på ens givmildhet, åtminstone när jag tittar på mig själv. När jag funderade på utilitarismen så var jag i början väldigt negativt inställd till tanken på att jag skulle behöva ge upp hela mitt liv för att göra livet bättre för alla andra. Efter att ha läst ekonomi blev jag mer vänligt inställd till filosofin (även om jag inte helt är för den) eftersom jag kom fram till att de flesta konflikter mellan egenintresset och utilitarismen är rätt små: de flesta människor vill skapa en bättre värld, så de verkliga dilemman som finns kommer man att kunna lösa tillsammans (att lösa ett filosofiskt dilemma för en individ blir som <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2014/09/att-losa-fangarnas-dilemman.html">att lösa ett kollektivt dilemma</a>).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, för att sammanfatta. En bra moralfilosofi måste kunna hantera filosofiska dilemman, men främst borde de kunna förklara hur ens vardagliga liv kan förbättras - och hur man kan göra det samtidigt som man inte försämrar för andra. Moralfilosofier måste också bygga på en vetenskaplig analys om en situation är ett moraliskt dilemma eller inte (situationer som inte är moraliska dilemman kan man hantera lättare, så det är värt att skilja på dem). Svåra dilemman är, per definition, också svåra att lösa och skapa en bra grund för fortsatt filosoferande. Slutligen tror jag att tanken på att det finns många filosofiska dilemman skadar ens förtroende om att de går att lösa, därför borde man inte diskutera dem mer än hur ofta de faktiskt finns här i världen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Noter</b></div>
<div style="text-align: justify;">
[1] Här kommer en viktig fråga som jag bara skall snudda vid. Hur kan det vara så att en individ tjänar på teknologisk utveckling ifall detta gör att denne förlorar sitt jobb och kanske måste byta till ett sämre jobb med lägre lön? Här håller jag definitivt med om att personen inte tjänar på just den här teknologiska utvecklingen. Men personen tjänar fortfarande på att det som regel är fritt fram att göra teknologiska upptäckter. För, även om individen förlorar i ett läge, så vinner denne tusen gånger om i alla andra lägen när det kommer nya teknologiska upptäckter i andra branscher. </div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-788329982398999852015-08-12T10:52:00.000+02:002015-08-12T10:52:30.664+02:00Ett tanke-experiment mot hedonistisk utilitarism<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr4n8v9-alQeOB_eCQx5OL09s3o36cHo8veU4_czdROXXLaKXFJutfgBCznj-z5_Nb4BvCklv641va8Ug_DnrIEgAtH-ymr8KkovrNutCrBzkyIpa60RolaE9O8bNUOsbMmNUQ04zMPa4/s1600/moonwalk.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgr4n8v9-alQeOB_eCQx5OL09s3o36cHo8veU4_czdROXXLaKXFJutfgBCznj-z5_Nb4BvCklv641va8Ug_DnrIEgAtH-ymr8KkovrNutCrBzkyIpa60RolaE9O8bNUOsbMmNUQ04zMPa4/s400/moonwalk.jpg" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Som ultimat princip så anser jag att hedonistisk <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Utilitarianism">utilitarism</a> inte är moraliskt absolut. Det vill säga, det finns hypotetiska exempel där jag anser att det är omoraliskt att följa denna lära rakt ut. Jag har redan skrivit ett långt inlägg om <a href="http://ordningochanarki.blogspot.de/2012/06/nar-utilitarism-kan-vara-omoraliskt.html">ett sådant exempel</a>, men det kan inte skada att ha fler. Exemplet är inte helt realistiskt, utan är bara till för att visa på hur utilitarismen hypotetiskt kan vara fel.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Strandsatt på Mars</i></div>
<div style="text-align: justify;">
Ponera<b> </b>ett samhälle i framtiden där alla människor följer den hedonistiska filosofin. Det är fred på jorden, livet är gott och den mänskliga civilisationen utvecklas för var dag. Folk lägger ned sina själar i att försöka förbättra livet på varje sätt, vilket har lett till att i det samhället har nästan allt arbete blivit ett rent nöje att utföra (dock inte det mest roliga man kan göra). Alla lägger dessutom ned en väldigt stor del av sin inkomst i investeringar, så samhället växer något otroligt. Vetenskapen och teknologin har även kommit så långt att ålderdomen är besegrad; det finns inga biologiska hinder för att varje individ skall kunna leva hur länge som helst och den ekonomiska standarden är så hög att det endast är i högst sällsynta tillfällen då folk dör i olyckor och liknande.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Eftersom det är ett utilitaristiskt samhälle så har utvecklingen i lyckoforskning varit fenomenalt stark. De har utvecklat otroligt sofistikerade droger så att allas lyckonivå är på max hela tiden. Det handlar inte om någon hjärnlös lycka, utan att det gör så att människor är mer i <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Flow">flow</a> när de utvecklar konst, vetenskapliga teorem och bygger färdmedel. Men, den högsta formen av lycka fås genom att
utforska nya konststycken, speciellt de som visar på vikten av att
kunna förstå världen så bra som möjligt, i samband med vissa
specialdesignade droger. Alltså, en form av underhållning.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Samhället har även ett rymdprogram, och de skall snart åka iväg till Mars. Efter många års planering skjuts den första bemannade farkosten dit. Den mänskliga civilisationen är redan delvis utomplanetär, men nu, efter att robotar skickats till planeten för att påbörja en terraformering av den, skall människor för första gången leva där. Det finns liv och syre där redan, även några primitiva jordbruk som robotarna kört igång.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dagen kommer då när de tre stora rymdfarkosterna landar på Mars (för att se till att de tillsammans har en riktigt god chans att överleva). Men när de är på väg att landa råkar en helt oförutsedd meteorit-skur träffa skeppen, så att de kraschlandar där. Katastrofen är total; ingen på farkosterna tros ha överlevt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, så får jordborna en signal! En person har överlevt! Olyckligtvis har matförrådet nästan helt brunnit upp, men hon har tillräckligt mycket så att hon klarar sig för att folket på jorden skall kunna skicka iväg en ny raket för att hämta henne.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Några eldsjälar sätter direkt igång med att samla in pengar för att göra detta. Men, det råkar förhålla sig på ett väldigt konstigt sätt med deras ekonomi att det kostar en betydlig summa av allas inkomst att utrusta ett nytt skepp med kapacitet att ta sig till Mars och sedan tillbaka till jorden (alternativt stanna där och påbörja det uppdrag som den ursprungliga besättningen skulle göra). Ett barn i samhället kan göra kalkyleringen av detta direkt: minskningen av den totala lyckoproduktionen skulle minska med 5% om de gjorde detta. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Högst olyckliga omständigheter, inser alla, men det rätta är ju att maximera lycka så alla på jorden tar ett glömskepiller och förtränger minnet om överlevaren.* Innan dess skickar någon ett övertygande meddelande till henne om att hon borde hitta en klippa att hoppa ifrån, så att hennes död sker snabbt istället för att hon skall behöva svälta ihjäl.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Efteråt har alla glömt bort överlevaren och lever lyckligare tack vare det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Slutsats</i> </div>
<div style="text-align: justify;">
Hedonistisk/klassisk utilitarism är inget vi människor föredrar i vissa specifika, möjligtvis hypotetiska situationer där vi kan minska vår inkomst och lyckonivå för att rädda någons liv. Det kan vara så att den här situationen aldrig kommer uppstå - av mer grundläggande säkerhetsskäl så är det dumt att någonsin utveckla bortglömningspiller (utan de är inte storyn trovärdig). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Denna slutsats medför inte att liv därmed borde ha ett absolut värde. Men det säger att lycka inte borde ha det heller. Min kritik säger inte heller att utilitarismen till stor del är fel; den säger egentligen bara att den inte <i>absolut</i> passar ihop med mina och dina mest upplysta och medkännande värderingar (tänker jag mig att de är iaf; jag tänker mig du håller med om att det är rätt att rädda överlevaren på Mars). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sedan är frågan om det kan inträffa något sådant här scenario. Man borde inte lita på att man själv, alla andra och universum inte kan skapa ett sådant här utilitaristiskt dilemma. Rent praktiskt kanske utilitarism är helt rätt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Noter</b></div>
<div style="text-align: justify;">
* En mer rimlig story är att det bara är de som kommunicerar med astronauterna som får reda på att någon har överlevt. Sedan fattar de beslutet om att inte berätta för resten av världen och tar ett glömskepiller. </div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-30442719435874892482015-07-16T00:22:00.001+02:002015-07-16T00:22:08.369+02:00Ankdammen -15<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgx6ab8bJfDjKysuld05HhGjJYGr2OjnYmEKV0_NduWl2gmxyh4pwNW7qIxiimNMXrOc5V7RkQD-juZZetQ-ahG4n9iVpoPAbRxvNu16vNhaNeJ1iDh6h-K6xit6cRW-echZ2XgdTbQz8U/s1600/ducks_pond.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="202" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgx6ab8bJfDjKysuld05HhGjJYGr2OjnYmEKV0_NduWl2gmxyh4pwNW7qIxiimNMXrOc5V7RkQD-juZZetQ-ahG4n9iVpoPAbRxvNu16vNhaNeJ1iDh6h-K6xit6cRW-echZ2XgdTbQz8U/s400/ducks_pond.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://www.ankdammen15.com/">Ankdammen 15</a> är årets kanske största anarkokapitalistiska evenemang. Det kommer att gå av stapeln den 8:e till 9:e augusti och anordnas av <a href="http://blogg.grevadlux.com/2015/07/ankdammen-15/">Niklas Wiklander</a>. Det kommer äga rum i en scoutstuga strax utanför Gävle - dock behöver man bara ta sig till Gävle så ordnas resa till och från. Det kostar 130/100 kr för mat och husrum. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
På evenemanget kommer det bli några korta föreläsningar - om <a href="http://ofuss.se/">OFUSS</a>, om IT-säkerhet och kryptering och troligtvis ett om anarkokapitalism också. OFUSS kommer också att ha sitt <a href="https://www.facebook.com/events/380045605523318/">årsmöte</a> där och <a href="http://frihetsfaxen.se/">Frihetsfaxen</a> kommer att spela in ett avsnitt. Efteråt blir det diskussioner, saft och bullar!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Diskussion om eventet: <a href="http://www.ankeb.org/forumdisplay.php?fid=19">Ankeb.org</a> | <a href="https://www.facebook.com/events/1594415277462958/">Facebook </a></div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-21039767921610719042015-03-29T09:56:00.000+02:002015-03-29T09:56:14.253+02:00Koordinerade vs. okoordinerade skadliga aggregerade handlingar<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAnTx6EA_75GKT50o97QK2OE_5G4usRcZEuIGWxYi52-xsyfe0ov6-Ooa7T0qPSjG3X2UPa1aqcb0ri5xHlr76WT3gY5UU3nr0ytAyUUOwCn0p_KOhqGEXAUz6feglVGDNHXAONEBTnUs/s1600/man_pushbutton.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAnTx6EA_75GKT50o97QK2OE_5G4usRcZEuIGWxYi52-xsyfe0ov6-Ooa7T0qPSjG3X2UPa1aqcb0ri5xHlr76WT3gY5UU3nr0ytAyUUOwCn0p_KOhqGEXAUz6feglVGDNHXAONEBTnUs/s1600/man_pushbutton.jpg" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Jag skrev nyligen ett längre inlägg om varför jag tror att <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2015/01/kan-skadliga-aggregerade-handlingar.html" target="_blank">aggregerade handlingar</a> innebär en rättighetskränkning. Själva idén om att man inte har rätt att göra det går emot tidigare libertarianism, som byggde på <a href="http://mises.org/library/law-property-rights-and-air-pollution#13" target="_blank">common law-regeln</a> att sådana handlingar inte kunde vara grund för att stämma någon, men det kan ha berott på att lagen då föreskrev att alla skulle vara lika skyldiga till brottet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I vilket fall tror jag inte att det resonemanget stämmer och jag tänkte komma med ett väldigt kort scenario för att visa varför. Kort, för att det förra inlägget blev så långt. Det är osannolikt, men det är för att komma till dess kärna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
800 personer får en magisk knapp.<br /><br />Om en person trycker på den så kommer ett vackert fyrverkeri, men inget annat.<br /><br />Om 500 personer trycker på den samtidigt så får var och en se ett fyrverkeri som innan. Men nu så aktiveras även en fyrverkeripjäs till att skicka iväg en minimissil. Dessa åker sedan iväg och dödar knugen.<br /><br />Om det inte finns någon kung i närheten skjuts de mot ett privatägt träd som förstörs.<br /><br />Alla personer som får knappen vet om dessa regler.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
I det här scenariot är alla överens om att om 500 av dessa 800 personer går samman och säger till varandra "låt oss trycka på knappen och göra oss av med knugen eller det där trädet!", så är det en rättighetskränkning. En individ skulle då ha rätt att stoppa en av de 500 från att trycka på knappen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, om de inte koordinerar sig, har en individ då rätt att hindra en person från att trycka på knappen? Eller, om det är 700 som trycker på knappen, rätt att hindra 201 från att trycka på den? Jag skulle säga ja, för att scenariot är alldeles för likt det ovan. Konsekvensen av deras handlingar är att en annans rättigheter kränks så det borde vara lika förbjudet. En individ borde kunna få skydda sig även ifrån aggregerade handlingar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
(Dessutom så skulle de <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/03/workshop-om-superrationalitet-med-ung_28.html" target="_blank">riktigt smarta</a> skurkarna koordinera sig på det här sättet, nämligen utan att explicit koordinera sig (de skulle bara tänkt sig att de gör det).)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
(Inget av detta säger vad som bör göras i frågan om klimatförändringar, det <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2015/01/vad-borde-vi-gora-at.html" target="_blank">finns olika rättsliga lösningar där</a>.)</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-41165767582732521642015-03-16T16:43:00.001+01:002015-03-16T16:43:27.066+01:00Putin's Way<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/kkkUoc1jLr8" width="560"></iframe><br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Amerikanska Frontline har nyligen gjort en dokumentär om Vladimir Putins väg till makten och vad han uträttat där, <a href="http://video.pbs.org/video/2365401766/" target="_blank"><i>Putin's Way</i></a>. Den finns att se i svensk version till slutet av månaden på <a href="http://www.svtplay.se/video/2714322/ryssland-enligt-putin/dokument-utifran-ryssland-enligt-putin-avsnitt-1" target="_blank">SVT</a> och är på hela taget väl värd att se.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Programmet argumenterar för att Putin förskingrat miljoner och miljarder ifrån den ryska staten, både när han var vice-borgmästare i S:t Petersburg under 90-talet och när han var president eller bestämde ifrån kulisserna från år 2000. Hela hans politiska period kan ses som en del i spelet folk förde av att vinna pengar på korruptionen när Ryssland sålde statens ägande till politiskt uppsatta individer.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Han börjar som "privatiseringsexpert" i S:t Petersburg och blir känd som "the gangster capitalist of Russia". Men han jobbade även på sin egen image och beställde en dokumentärfilm om sig själv. Han jobbar i staden under sin f.d. universitetslärare, som är borgmästare, och hjälper denne komma undan korruptionsundersökningar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är nu han blir uppmärksammad av Jeltsin & co. Dessa var också otroligt korrumperade och behövde då en efterträdare som skulle se till att skydda dem även efter att de försvunnit ifrån makten. Putin blir alltså placerad i den högsta ledningen i Ryssland för att säkerställa att tidigare kleptokrater inte blir satta i fängelse, att alla oligarker som kom till under 90-talet skulle få fortsätta behålla sitt stöldgods.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den här delen av historien har Karen Dawisha forskat om och hon kommer med lite extra detaljer i en intervju på <a href="http://www.libertylawsite.org/2015/02/18/putins-russia-a-conversation-with-karen-dawisha/" target="_blank">Library of Law & Liberty</a>. Bland annat att Putin var en personlig kleptoman också. En gång, när han väl blev president, så <a href="https://www.youtube.com/watch?v=9qhj3WJrkV0" target="_blank">stal han en ring</a> ifrån Robert Kraft, ägare av New England Patriots, som hade vunnit Super Bowls i USA.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Men, år 1999, ett år innan presidentvalet, så var han relativt okänd för det ryska folket. Han var nu chef för FSB, vilket var det omorganiserade KGB:t och i augusti 1999 blev han premiärminister. Nästa månad blev han dock känd när några <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Russian_apartment_bombings" target="_blank">hus blev bombade i Moskva</a> och gick ut som den starke ledaren som utlovade hämnd.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Myndigheter gick ut och sa att det fanns ett "tjetjenskt spår" bakom bombdåden. Det blev aldrig bevisat men användes som ett skäl för att de skulle kunna <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Second_Chechen_War" target="_blank">attackera</a> den <i>de facto</i> självständiga <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Chechen_Republic_of_Ichkeria" target="_blank">tjetjenska republiken av Ichkeria</a>. Bombdåden skedde i september 1999 och ryska trupper gick in i Tjetjenien nästa månad.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Här missar dokumentären att nämna att det fanns lite stridigheter innan mellan Ryssland och en viss terroristgrupp där, som hade invaderat ryska <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/War_of_Dagestan" target="_blank">Dagestan</a>. Ryssarna sade sig nu vilja få ut ledarna från den gruppen från Tjetjenien, men invaderade landet istället. Dokumentären menar att FSB legat bakom bombdåden och pekar på dels att de hade lagt ut <i>massiva </i>bomber i ett annat hus (vilket de erkände!, men sa att det var för en övning), dels att alla bevis ifrån bombdåden hade förstörts och att när staten försökte göra en oberoende undersökning av dåden så blev ledaren av undersökningen arresterad på påhittad grund en vecka innan han skulle rapportera sitt svar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Oavsett om de här tankarna stämmer eller inte verkar det inte helt omöjligt att Jeltsin startade kriget mot Tjetjenien - efter att de redan vunnit mot terroristerna - för att se till att Putin skulle få folkligt stöd. En <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Wag_the_Dog" target="_blank">Wag the Dog</a>-situation, ungefär. I vilket fall <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Putin#First_Premiership_.281999.29" target="_blank">så fick Putin det stödet</a> delvis tack vare kriget och för sin "lag och ordning"-profil och han vann presidentvalet år 2000.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kriget i Tjetjenien gick över innan dess, men det fortsatte i nio år till som ett gerillakrig mot ockupanterna. Totalt sett dog 50 000 - 80 000 människor i <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Second_Chechen_War" target="_blank">kriget</a>, troligtvis runt 10 000 - 16 000 när Putin var president.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det första han gjorde som president var att ge Jeltsin åtalsimmunitet, samt att stänga ned en korruptionsundersökning mot sig själv i S:t Petersburg. Andra som påpekade senare att Ryssland var en kleptokrati har satts i fängelse. </div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Sedan går han ut på charmturné till väst. Han var den förste som ringde till George Bush och uttryckte sin sorg för 9/11-attacken vilket gjorde att Bush fastnade för honom. Förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröder såg sig som vän med honom och gav Ryssland lån för att bygga ut pipelinen. Tony Blair såg sig också som vän till honom. (Den opinionen vände dock när rysk militärutrustning verkade ha använts av ryskvänliga styrkor i Donbass för att skjuta ned ett <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Malaysia_Airlines_Flight_17" target="_blank">malaysiskt plan</a>.)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men i landet fortsätter han den kleptokratiska linjen och kan möjligtvis ha stulit till sig så mycket att han är bland världens rikaste män.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
När han ställde upp i valet igen år 2012 - efter att ha låtit sin handplockna premiärminister Medvedev sitta som president 2008-2012 - var det storskaliga demonstrationer mot honom i Moskva, som blev nedslagna av polisen. Landet har en politisk spärr på 7% så det är svårt för nya partier att ta sig in i riksdagen, det verkar ha varit en del <a href="http://www.nytimes.com/2012/03/06/world/europe/observers-detail-flaws-in-russian-election.html" target="_blank">valfusk</a> under valet och <a href="http://rsf.org/index2014/en-index2014.php" target="_blank">pressfriheten är den 32:e <i>sämsta</i> i världen</a>. Så, han lyckades bli president igen och nu har han sett till att ändra konstitutionen så att han kan sitta där till 2024. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Går det att göra något för att förhindra att Putin får mer makt och hindrar utvecklingen i Ryssland? Rimligtvis borde det kunna gå genom att arbeta för mer frihet här. Men en annan sak skulle alla kunna göra - försöka läsa på mer om vad han verkligen gjort och sprida den informationen. Putin är en f.d. KGB-agent som var lojal mot tidigare kleptokrater och hjälpte att föra pengar från staten - som rätteligen borde tillhöra folket, som under 80 år tvingats arbeta för den sovjetiska staten i ett gigantiskt fängelse - till en liten elit och har nu säkrat sin makt för att slippa bli åtalad i framtiden. Det och att <a href="https://allnothingblog.wordpress.com/2015/02/27/boris-nemtsov-is-dead/" target="_blank">Ryssland inte är en säker plats</a> för dissidenter och kritiker, utan deras namn sätts upp på gigantiska banderoller som fiender till nationen.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-22050498897739645922015-02-23T00:22:00.001+01:002015-02-23T00:29:05.285+01:00Varför är indoktrinering dåligt?<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/_kOEg55vewU" width="560"></iframe><br /></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIEhgiCDPBDlkouLzsClShRwKaY57R06wJEGOtB7q6EkavWiDqwjZ0dD5ucmH6V85JTLSSaR4C6Vgr29JfoXiUMx3Frlde4FQHPuVo5HxxDunHzpRXhnF5hif4hFOSEOsH7ya_OR2fbEQ/s1600/nationalism.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIEhgiCDPBDlkouLzsClShRwKaY57R06wJEGOtB7q6EkavWiDqwjZ0dD5ucmH6V85JTLSSaR4C6Vgr29JfoXiUMx3Frlde4FQHPuVo5HxxDunHzpRXhnF5hif4hFOSEOsH7ya_OR2fbEQ/s1600/nationalism.png" height="95" width="512" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Finns det någon makt eller politiskt system man bör svära trohet, känna förpliktelse till och börja tro är en god kraft, när man är sju år?</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-28529319936496904932015-02-21T15:37:00.000+01:002015-02-22T12:45:27.991+01:00Kommer en mäktig AI att vilja döda alla människor?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBLzMlwrfvrTl9tSS5DdjG1VXo7yzxMIlLVx_98H3D6ijplYZ-wMytcckT6IFEarlbnfmDfRJwAzp7k5je-4V-KDGL5m87suWbuUz8wapPtTsRvzY6Zb4UDQGji_qldT1sIvQQBuczXMs/s1600/AI.jpe" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBLzMlwrfvrTl9tSS5DdjG1VXo7yzxMIlLVx_98H3D6ijplYZ-wMytcckT6IFEarlbnfmDfRJwAzp7k5je-4V-KDGL5m87suWbuUz8wapPtTsRvzY6Zb4UDQGji_qldT1sIvQQBuczXMs/s1600/AI.jpe" height="300" width="400" /></a></div>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: justify;">
An AI will want to acquire as many resources as possible, so that these resources can be transformed and put to work for the satisfaction of the AI’s final and in- strumental goals. ... [T]he default outcome from advanced AI is human extinction. ... Unless an AI is specifically programmed to preserve what humans value, it may destroy those valued structures (including humans) incidentally. As Yudkowsky (<a href="http://www.yudkowsky.net/singularity/ai-risk">2008</a>) puts it, “the AI does not love you, nor does it hate you, but you are made of atoms it can use for something else.”</div>
</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: right;">
- Luke Muehlhauser och Anna Salamon, <i><a href="http://intelligence.org/files/IE-EI.pdf">Intelligence Explosion: Evidence and Import</a></i></div>
</blockquote>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Argumentet här är att en AI, om den bara vill göra saker, kommer att ha ett incitament att försöka ta över hela världen och ta över all materia för att kunna uppnå alla mål den har. Detta gäller enbart en AI utan några specifika mål som vi människor har (vilket för många inkluderar att inte vilja styra över andra och att låta ens vänner ha en del av världen att bestämma över). Det man tänker sig är att det här är ett instrumentellt rationellt mål för en intelligent varelse, som att man försöker komma fram till vad <i>homo economicus</i> vill göra om man inte vet om vilken sorts varelse denne är - Vulcan, Dementor, Drow eller haj - bara denne tänker rationellt på vad dennes mål är. Då får man fram en sorts mall för vad en bara intelligent varelse vill kunna göra, för att kunna uppnå mål, och det är denne varelse som Yudkowsky, <a href="http://selfawaresystems.com/2007/10/05/paper-on-the-nature-of-self-improving-artificial-intelligence/">Omohundro</a>, Muehlhauser och Salamon tror vill ta över alla människor.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag argumenterade emot det här perspektivet i <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/05/hur-man-klarar-singulariteten-utan-att.html">ett tidigare inlägg</a> och har nu kommit på ett till argument mot detta som jag tänkte ta upp. (Jag får säga att jag har en estetisk förkärlek till den fullt rationella, men specifikt mållöse varelsen, så jag har en liten bias här, men hoppas att om den ger sig i uttryck så kan det upptäckas.) Argumentet är det följande:</div>
<ul style="text-align: justify;">
<li>Två varelser som båda försöker kontrollera all materia i universum kommer att hamna i en konflikt med varandra.</li>
<li>Det borde finnas ett stort antal varelser i världen med den här totala dominanspreferensen (td).</li>
<li>Det är inte säkert att varje enskild td-varelser kan döda alla andra td-varelser.</li>
<li>Dessutom så är i princip varje td-varelse ett hot mot alla andra varelser i universum</li>
<li>För att undvika att bli utplånad är det bäst för en td-varelse att hitta på en strategi för fredlig samvaro.</li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, att ha en preferens som är att ta över allt i universum är att sätta en skylt på sig själv om att man är ett hot mot universum. Därför har den som har den preferensen ett incitament till att forma om sina preferenser till att inte vilja ha detta, utan istället satsa på att bara vara säker, vilket kan uppnås genom att hitta andra varelser som har samma strategi.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dessutom kommer denne att vilja kunna njuta av saker som inte kräver att man har fullständig dominans över allting som existerar. Som att gilla att sköta en trädgård istället för att spränga galaxer eller något liknande.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det skulle dock kunna gå att säga att en AI som förstår allt detta ändå kommer vilja döda alla människor, för att människor inte är tillräckligt mäktiga att bry sig om. På samma sätt skulle den kunna säga det om den första svagare utomjordingen den stöter på. Och nästa. Tills den stöter på någon som är mäktigare. Skulle den då kunna säga "Nej då, jag var inte ute efter hela universum, lita på att vi kan samexistera och att jag inte försöker komma på ett sätt att slå ut ditt försvar och ta kol på dig"? Rimligtvis inte.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, skulle inte AI:n kunna skydda sig mot detta genom att ersätta de dödade civilisationerna med kopior han skapat? Kopior som egentligen är statister eller har en kod inuti så att AI:n närsomhelst kan ta över dem? Det vore förstås möjligt, men det skapar möjlighet för den synligt utomjordingen att upptäcka den koden, vilket då gör det helt meningslöst.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, om man inte är helt säker på att man kan stå emot vilken kraft som helst så är det riskabelt att börja gå mot situationen där man krossar allt för att styra över hela världen. Och även om man är helt säker är det inte så smart, för det går alltid att ha fel. Och, slutligen, det är alltid möjligt att man är i en matrix-värld, som jag tog upp i mitt förra <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/05/hur-man-klarar-singulariteten-utan-att.html">inlägg</a>. Därmed inte sagt att man inte skall <a href="http://www.smbc-comics.com/index.php?id=2956#comic">vara</a> <a href="http://www.smbc-comics.com/index.php?db=comics&id=2124#comic">försiktig</a> med AI, men jag är mest rädd för <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/I_Have_No_Mouth,_and_I_Must_Scream">galna AIs</a>.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-82915691740621240122015-01-23T17:05:00.002+01:002015-01-23T21:19:05.345+01:00Vad borde vi göra åt klimatförändringarna?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4VAdanr_ENU5ZVZRkwka-hi5QlBYQcmQy5VL7LqjAo_UAvaCrcbKZBtKc7rflgMqf97C7pYOt2NssHh9i7ZwT0Ko8vVI7xe7F-qAbgcDOjFD30aibWhd0zodPnxTBMc0kFtK4xkVXjpM/s1600/keep-calm-and-find-solutions.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4VAdanr_ENU5ZVZRkwka-hi5QlBYQcmQy5VL7LqjAo_UAvaCrcbKZBtKc7rflgMqf97C7pYOt2NssHh9i7ZwT0Ko8vVI7xe7F-qAbgcDOjFD30aibWhd0zodPnxTBMc0kFtK4xkVXjpM/s1600/keep-calm-and-find-solutions.png" height="320" width="274" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Vi libertarianer har missat att lyckas klassificera klimatförändringar som rättighetskränkning eller bara som ett problem som världssamhället står inför. Om det är en rättighetskränkning finns det dock enkla lösningar på det. Att lösa klimatfrågan som socialt problem är nog svårare rent praktiskt, men konceptuellt är planen självklar: vi behöver skapa en grund för att folk skall kunna göra samhället rikare och utöka sina kunskaper för att stå emot hotet. Att skapa en politik för att minska utsläppen riskerar att minska möjligheten att stå emot andra oförutsedda risker (som naturliga ökningar av temperaturen) och skapar ett skadligt politiskt system.</b></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Det har sagts att vi som står för individuell frihet har särskilda problem med att komma på en politik för att lösa problemet som orsakas av klimatförändringar. På ett sätt stämmer det: jag tror att libertarianismen, som rättsfilosofi, inte haft något bra svar på om de individuella handlingarna, som var för sig inte leder till någon förändring, men som tillsammans gör det utgör en kränkning av andras rättigheter eller inte. Och det är kärnan för vår filosofi - att avgöra vilka handlingar som är legitima och vilka som inte är det. Att då inte ha ett svar på frågan medför att vi inte vetat om vi skall svara på det som en rättighetsfråga eller som ett generellt politiskt problem som borde lösas (ex. hur vi borde agera för att minska fattigdomen eller trafikolyckorna på vägarna).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den här osäkerheten kommer nog utifrån två källor. Dels så utgår många libertarianer utifrån att många <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Common_law">common law</a>-rättsregler är vettiga, eftersom de utgick ifrån privat äganderätt och för att konkurrensen mellan domstolarna skall ha lett till att domarna fick komma fram till domslut som använde sig av generella juridiska principer. Utgångspunkten, som <a href="http://mises.org/library/law-property-rights-and-air-pollution#13">Rothbard gillande noterar</a>, för dessa regler är att aggregerade handlingar inte kan vara kriminella om de inte skett i samförstånd, vilket innebär att klimatförändringar inte kan vara olagliga. Mot detta står en (kanske oformulerad) insikt i att en individ borde kunna få hindra folk som gör dessa handlingar. Osäkerheten är värre av att frågan inte är så väl diskuterad bland libertarianer och de få som diskuterat den är oense: Reisman (<a href="https://www.mises.org/sites/default/files/qjae5_2_1.pdf">2002</a>) menar att det inte är en kränkning; Dolan (<a href="http://object.cato.org/sites/cato.org/files/serials/files/cato-journal/2006/11/cj26n3-3.pdf">2006</a>), Long (<a href="http://praxeology.net/SmallContributions-REVISED.doc">2007</a>) samt Shahar (<a href="http://philpapers.org/archive/SHAJAC-2.pdf">2009</a>) menar att det är det, fast på olika sätt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, det finns två olika frågor här för en libertarian: (1) vilka, om några, restriktioner skall det finnas på ens utsläpp av växthusgaser? och (2) vad bör vi göra åt klimatförändringarna för att minska problemen? Det finns dock en enkel lösning på de här problemen. Eller, en förståelig och tydlig lösning, åtminstone, det kommer dock att innebära arbeta för de flesta. Lösningen är att uppskatta hur sannolikt det är att de flesta av oss idag kränker andras rättigheter genom att vara med andra och förändra klimatet och ställa in sig på det och sedan att propagera för generella lösningar för hur folk kan möta förändringar i klimatet. Dessa två lösningar svarar mot de som vi står inför.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Den juridiska lösningen</b></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2015/01/kan-skadliga-aggregerade-handlingar.html">tror</a> att vi är delaktiga i en aggregationsskada mot folk som drabbas av klimatförändringar. Frågan kan diskuteras, men om det stämmer finns det saker som varje individ måste göra:</div>
<ul style="text-align: justify;">
<li>skära ned på sin användning av CO2, eller förstöra CO2-molekyler i luften, för att göra ens eget utsläpp <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Carbon_neutrality">neutralt</a>.</li>
<li>minska temperaturen genom <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_engineering">geo-engineering</a>. </li>
<li>kompensera de som drabbas av det (dessa har samtidigt skyldighet att minska skadan som sker av det för att få kompensation).</li>
<li>hindra att de skadliga effekterna från en global uppvärmning sker.</li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
Några skulle säga att det finns juridiska problem med att se om någon gjort sig skyldig till att släppa ut CO2. Det är dock problem som går att lösa - det går att mäta den aktiviteten och genom historiska data på hur mycket någon kört bil, tankat eller ägt en fabrik så kommer det bli ganska lätt att mäta folks koldioxid-fottryck. Det skulle ta lång tid att beräkna, med dagens beräkningskraft. Men om/när stämningar för detta dyker upp så kommer datorerna, datainsamlingen och AI:n ha utvecklats så bra att det nog kan göras på en kafferast.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Lösningen på problemet med ökad temperatur</b></div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Oavsett om klimatförändringarna orsakades helt av naturen eller inte så är det ett samhällsproblem. Det verkar ha föreslagits tre lösningar på kraft ökad medeltemperatur när människor orsakat det. Låt mig diskutera de i tur och ordning:</div>
<ul style="text-align: justify;">
<li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mitigation_of_global_warming"><i>Mitigation</i></a> - alla skär ned på sin användning av CO2 så att växthuseffekten blir mindre och temperaturen inte stiger lika mycket.</li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
Det här skulle kräva internationella avtal, en världsstat eller en <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/12/att-losa-klimathotet-i-ett-fritt.html">internationell</a> <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2014/09/att-losa-fangarnas-dilemman.html">rörelse</a> för att vara effektiv (om det inte finns överallt kommer produktionen att flytta till de länder som inte sätter upp begränsningar på att släppa ut CO2). Det skulle också fungera ifall det blev billigare med kärnkraftverk och man kunde ha väte till <a href="http://www.econtalk.org/archives/2010/08/laughlin_on_the.html">flygmotorer</a> (men det verkar inte komma i rätt tid). Det första har visat sig vara för svårt att uppnå. Nästan alla världens länder skrev under <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Kyoto_Protocol">Kyotoprotokollet</a> i ett led att minska ländernas utsläpp, men bara drygt en sjundedel skrev på det bindande (de andra skrev att de skulle försöka minska utsläppen). Det finns helt enkelt inget intresse i utvecklingsländerna att minska sin konsumtion av fossila bränslen (och därmed minska möjligheten att utvecklas). Av de länder som skrev på bindande avtal så har Kanada och Ryssland valt att inte fortsätta. Så, idag står de europeiska länderna, Kazakstan och Australien för protokollet. Och av dessa så är det inte alla som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Kyoto_Protocol#Annex_I_Parties_with_targets">nått upp till de krav</a> som de ställt upp på (om än att utsläppen generellt <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/File:Annual_per_capita_carbon_dioxide_emissions_from_fuel_combustion_between_1990-2009_for_the_Kyoto_Annex_I_and_non-Annex_I_Parties.png">minskat</a> under perioden för de flesta av dessa länder - totalt sett har utsläppen <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_change_mitigationt">ökat rejält</a>). En världsstat skulle nog vara <i>minst</i> lika besvärlig att uppnå (och skulle leda till katastrofala följder eftersom det blir helt omöjligt att rösta med fötterna). Och en internationell rörelse skulle nog också vara omöjlig, då det finns bättre sätt att lösa det här problemet på. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, troligtvis kan inte världen gå mot den nivån av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Representative_Concentration_Pathways">CO2-koncentration i atmosfären</a> som bara skulle leda till att världstemperaturen år 2090 går upp ca 1 grad celsius (jämfört med referenstiden 1986-2005). Istället för denna koncentrationsnivå så lär vi uppnå en högre nivå vilket skall leda till att temperaturen höjs med 1,8 till 3,7 grader. Givet att inget annat händer.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Men, skulle inte något annat kunna hända? Jo, och det är ett av de stora problemen med den här ansatsen. För, säg att världen minskar utsläppen till IPCC:s <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Representative_Concentration_Pathways">RPC6-scenario</a> men att solen påverkar klimatet så att temperaturen inte bara går upp ca 2,2 grader utan 3,0 grader till slutet av århundradet. Det är ganska rimligt att IPCC inte kan göra bra prognoser över hur solen utvecklas, då de 1990 <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/IPCC_First_Assessment_Report">inte kunde vara säkra</a> på att den temperaturförändring som redan varit inte var en del av den naturliga variationen. Därmed innebär den här "lösningen" att vi vaggas in i en falsk trygghet och att vi inte förbereder oss på att möta andra, liknande hot.</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Slutligen, den här metoden har gigantiska kostnader, speciellt för utvecklingsländer. Kina har utvecklats tack vare sina industrier, vilket har lett till att de släppt ut <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_carbon_dioxide_emissions#mediaviewer/File:Carbon_dioxide_emissions_due_to_consumption_in_China.png">ca fem gånger</a> så mycket mer koldioxid sedan 1980. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=bDw3ET3zqxk">Kärnkraftverk</a> skulle kunna lösa det problemet, men gissningsvis kommer kol och olja att ändå spela stor roll några decennier framåt. Så alla länder som kommer att industrialiseras skulle få göra det i långsammare takt.</div>
<ul style="text-align: justify;">
<li><a href="http://econlog.econlib.org/archives/2009/06/the_political_e_2.html"><i>Geoengineering</i></a> - några tar och kontrollerar temperaturen på jorden så att den inte kan bli för varm.</li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
Det här forskningsfältet är ganska osäkert för mig. Jag vet bara att det finns ett antal föreslagna tekniker - vissa skapar naturen naturligt, som genom vulkanutbrott - för att kontrollera hur mycket energi som kommer in och ut ur atmosfären. Det fina med det är att det skulle kunna leda till samma temperatureffekt som mitigation, men till en <a href="http://econlog.econlib.org/archives/2013/05/superfreakonomi_2.html">avsevärt lägre kostnad</a>. En annan fördel är att vi inte behöver göra något nu utan <a href="http://www.econlib.org/library/Columns/y2009/Murphygeoengineering.html">vänta ett decennie eller två med någon teknik som då kan se ut att vara bättre</a> - kanske även med modeller av klimatet som tar med alla interdependenser.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det stora problemet med denna lösning är att det i sig är att försöka påverka en del av klimatet, ett väldigt komplext system och det <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_engineering#Side_effects">kan komma många oförutsedda sidoeffekter</a> av det. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Något som talar för det här är att människan nog kommer att göra något liknande oavsett vad. För, tänk på vinsten Disney World skulle kunna ha av att kunna garantera att det inte kommer regna ett visst datum? När det då blir vanligt att folk ändrar sitt lokala väder - och därmed alla andras - kommer det att utvecklas till en konst och sedan en vetenskap där vi får bättre förståelse av klimatet. Gissningsvis kommer det finnas något sätt som man kan förändra klimatet på som inte ändrar dess variation så ofantligt mycket. Då, eller innan, kommer kanske landägarna till Maldiverna gå samman och minska jordens medeltemperatur en grad. (Det här borde förresten ge upphov till ett nytt juridiskt område - väderlag, om hur man homesteadar väder och avgränsar det på något vettigt sätt.)</div>
<ul style="text-align: justify;">
<li><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Adaptation_to_global_warming"><i>Anpassning</i></a> - alla får vänja sig vid att temperaturen blir högre på många ställen på jorden. Vissa flyttar, andra skaffar </li>
</ul>
<div style="text-align: justify;">
Det här är den allra viktigaste lösningen, för lösningen här är att vi måste hitta bättre sätt på att utöka vårt välstånd på. Vi människor <i>måste</i> bli rikare. Inte då främst för att undvika de relativt sätt få extra individer som skulle dö vid en ökning av medeltemperaturen, utan för att mljarder människor dör i förtid - relativt om de haft en industrialiserad livsstil. Och alla <a href="http://www.ofuss.se/2013/09/utveckling/">dör i förtid idag</a> för att vi inte har en überindustrialiserad livsstil! Folk i rikare samhällen har <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4r_m%C3%A4nniskan_skapade_v%C3%A4rlden">generellt sett </a>längre livslängd, lever friskare och har bättre miljö.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Okaj, ett högre välstånd är bra....men vad har det med global uppvärmning att göra? Jo, ju rikare ett samhälle är, desto bättre kommer folk att vara på att ställa om sig till eventuella förändringar. Det är exempelvis mycket enklare för <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Flood_control_in_the_Netherlands">Nederländerna</a> eller Bangladesh att anpassa sig till en högre vattennivå än vad det var för hundra år sedan. Ju mer avancerat ett samhälle är, desto mindre spelar klimatet någon roll. Det är kanske en kostnad (snöoväder) eller fördel (sol och varmt väder), men de styr inte människors beteende som de gjorde för. Som under den neolitiska perioden då klimatet kan ha styrt om människorna över huvud taget <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/02/the-rational-optimist-feeding-of-nine.html">skulle ha lyckats</a> med att bli jordbrukare eller inte. Idag innebär de skillnaderna att fler måste arbeta med jordbruket, men civilisationen som helhet förändras inte mycket av det. Och, som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_God_Species">vissa</a> är <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Beginning_of_Infinity">inne på</a> (med geoengineering och liknande), till slut, när vi är tillräckligt rika, kommer vi att kunna göra oss oberoende av klimatet helt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad behöver då göras för att öka välståndet? Mer frihet. Som, frihet från godtyckliga skatter, att kunna få konkurrera fritt inom vilken bransch som helst och frihet att <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/03/economics-and-emigration-trillion.html">emigrera</a>. Såväl <a href="http://capitalism.net/Capitalism/CAPITALISM_Internet.pdf">teoretisk</a> som <a href="http://www.independent.org/publications/tir/article.asp?a=48">empirisk</a> forskning visar att frihet är det bästa systemet för människor att samarbeta i för att producera välstånd.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och den här utvecklingen kan gå <i>väldigt</i> snabbt. 1960 var <a href="http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2013$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=ti;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=1800;dataMax=2013$map_y;scale=log;dataMin=240;dataMax=240341$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=i203_l001800dBbR;i217_l001800cgb2;i219_d001800c7a7;i117_h001800aeaM;i211_t001800,,,,">Sydkorea</a> lika fattigt som Afghanistan och Indien - idag är det lika rikt som Spanien. 1965 hade <a href="http://www.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=5.59290322580644;ti=2011$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=ti;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=lin;dataMin=1800;dataMax=2013$map_y;scale=log;dataMin=240;dataMax=240341$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=i203_t001800,,,,;i217_t001800,,,,;i219_t001800,,,,">Singapore</a> samma BNP/Capita som Sverige hade 1925 - tjugo år senare var Singapore ikapp Sverige. <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Shenzhen">Shenzhen</a> lyftes från en fiskeby med 300 000 invånare till en metropol med 4 50 000 invånare på femton år!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, måste man fråga sig, är det möjligt att skapa förutsättningarna för att alla samhällen på jorden skall bli så rika att klimatförändringarna bara blir en liten kostnad? Antingen måste det uppstå ett tillräckligt stort område - där folk är tillåtna att skapa välstånd i största möjliga takt - dit alla fattiga kan flytta. Eller så måste det uppstå sådana områden i alla fattiga länder. Det förra kräver inte att politiken måste förändras, utan bara att det blir billigt nog att skapa nya städer på haven. Det senare kräver dock politisk förändring, vilket verkar svårt, men inte helt omöjligt (se utvecklingen av <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Special_economic_zone">speciella ekonomiska zoner</a> världen över). Världen överlag håller också på att bli friare - <a href="http://www.peterleeson.com/Two_Cheers_for_Capitalism.pdf">och därmed rikare</a>. Så, det här lär kunna fungera och skulle kunna skyndas på mycket snabbare om fler såg fördelarna med ett rikt samhälle.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Vilken lösning är då bäst?</i></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag lutar åt geoengineering och anpassning snarare än geoengineering och mitigation. Geoengineering ser ut att vara kompatibel med båda, men passar bättre ihop med anpassning eftersom den metoden innebär att vi försöker maximera produktionen och kunskapen på jorden. Samtidigt så är det bättre att kunna anpassa sig till helt okända problem och rätt dåligt att snäva in politiken för att uppnå ett enskilt problem. Den internationella politiken som krävs för det kommer dessutom dels användas för att gynna särintressen ("Ingen handel med länder som inte kontrollerar sina utsläpp!") och den kommer att ge upphov till en byråkrati (som har sina egna intressen) och skulle kunna börja ägna sig åt nya saker (<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Mission_creep">mission creep</a> - som ex. <a href="http://www.independent.org/publications/books/summary.asp?id=58">EPA har gjort</a>). En värld där varje individ och grupp som drabbas av ökad temperatur själva utformar planer för att lösa det kan å andra sidan vara helt decentraliserad.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-63866512756326987352015-01-21T15:42:00.000+01:002015-01-23T02:15:44.795+01:00Kan skadliga aggregerade handlingar förbjudas enligt naturrätten?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Frank_Slide"><img alt="en.wikipedia.org/wiki/Frank_Slide" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji4aOXCzuCVohzBBtyV3Xawl5sNnjLWipBkom2NXe_yU9MFKeg-s47xJoN1eRBUhM8tblyJFW0pUROrHeAbAJ6Katzn5oywFEGx_wh3Xw74B5rDEM7XFpq1YFSKLFGk_RhJYHD_uK_0IE/s1600/Frank_slide.jpg" height="281" width="500" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>En aggregerad handling (eller aggregationshandling) är när flera personer gör något som var för sig inte leder till något särskilt men som leder till något speciellt när alla (eller rätt många av dem) utför handlingen. Kan man då förbjuda eller kräva skadestånd för dessa om de skadar andra eller deras egendom? I det här inlägget argumenterar jag för att det är möjligt såvida inte restitut är inblandade. I slutet kollar jag om klimatpåverkan är ett sådant aggregerat brott, vilket det verkar vara. Om det stämmer så kräver det att det blir ännu viktigare att hitta en fungerande lösning i den här frågan - var och en av oss har ett individuellt ansvar för att göra det.</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Låt mig börja med att ge ett exempel på en aggregerad (kanske skall kallas aggregerande?) handling:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Längs en stig finns det några hål i marken som till viss del är fyllda med vatten. Ett stort antal personer går på stigen och var och en sparkar till en småsten som hamnar i just ett hål. När någon sparkar i en sten hamnar den på bottnen och vattnet flyttas uppåt minimalt. Efter att alla gått förbi och sparkat i var sin småsten har allt vatten tryckts bort ur hålet.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, den enskilda handlingen ledde inte till något stort men när den slogs samman med andras handlingar gav den ett mer speciellt resultat. Vem var det som fyllde upp hålet? Alla fotgängare som sparkat till någon sten gjorde det tillsammans. Inte så intressant utifrån ett politiskt perspektiv; ingen skadas och ingens vilja kränks så det finns ingen egentlig grund alls för att förbjuda det här beteendet. Låt mig komma med ett annat exempel:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Stigen ovan går längsmed en ravin och när fotgängarna sparkar eller sprätter till stenar så åker de ibland över kanten. Läget i ravinen är sådant att om tusen personer råkar sparka till rätt sorts stenar så kommer de att leda om en liten ström med vatten som rinner nedför berget. När det sker kommer vattnet att knuffa undan grunden som håller en riktigt stor sten fast. När det försvinner accelererar stenen ned för berget och kommer upp i 25 km/h. Ifall den får rulla obehindrat kommer den komma ut på en äng där den till sist stannar till.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Även i det här fallet har ingen skadats och det finns inget direkt problem att hantera. Men låt mig göra en liten ändring i exemplet:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
På ängen har en vandrare slagit sig ned för att ta en rast. Solen skiner, det är blå himmel och utsikten över berget och dalen nedanför gör honom så trött att han tar en tupplur.<br />
<br />
Samtidigt går den tusende fotgängaren på stigen ovanför och är påväg att sprätta till den sista ödesdigra stenen som kommer leda till den kedjereaktion som leder till att den stora stenen rullar ned i en snabb takt. Om den gör det kommer den nu att rulla över vandrarens fot, så att han bryter den.<br />
<br />
Om den tusende fotgängaren visste om detta och ser stenen, vore det då rättfärdigt enligt naturrätten att hindra denne från att sparka till den?<br />
<br />
Berget och ängen är för övrigt oägda, så situationen påverkas inte av <a href="http://mises.org/library/law-property-rights-and-air-pollution#8">servitut</a> (jag tar upp den frågan längre ned).</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
I detta (väldigt hypotetiska) fall verkar det uppenbarligen gå emot naturrätten för fotgängaren att sparka till stenen. Det är kanske inte kriminellt, för han har ingen avsikt att skada någon, men väl vårdslöst. Det vore det även ifall det inte varit människor som legat bakom de tidigare stegen för att leda om vattendraget. Men att det var människor leder till en annan intressant slutsats, som man kan se om vi ändrar exemplet igen:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Den första fotgängaren är på väg att gå över stigen. Anta att denne måste gå till en by som ligger längre fram samt att liv och död står på spel så denne även måste lägga all sin energi på att springa. Det är alltså inte möjligt för henne att lämna kvar ett meddelande eller något sådant.<br />
<br />
Ponera nu att hon också kan se den sten som, om hon sparkar till den, kommer, tillsammans med de 999 andra stenarna, leda till att vattendraget skiftas så mycket att den stora stenen börjar rulla nedför berget. Alltså, ifall hon vore ensam skulle inget hända ifall hon sparkade till stenen, men tillsammans med de andra så får det en effekt.<br />
<br />
Men, varjes sten har lika stor effekt på vattendraget och det är bara om varje individ sparkar till "sin" sten som något händer. Alltså, om hon låter bli att sparka till stenen, så kommer inte att vandraren få sin fot krossad. Är det då ett brott enligt naturrätten för henne att sparka till den (hon har så mycket tid att hon kan ta en kurs några cm till vänster/höger)?</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ja, hon är lika skyldig till att det här inträffar som alla andra är och hon har en skyldighet att låta bli att sparka till stenen. Den skyldigheten har alla andra - eftersom alla har en exakt lika stor del i att förändra världen till det sämre som alla andra - men i just det här exemplet är det bara hon som kan agera på den skyldigheten. Återigen, det är kanske inte kriminellt, men väl vårdslöst beteende. Detsamma skulle då gällt ifall det var den andra, tredje eller 998:e fotgängaren som varit medveten om situationen (men oförmögen att berätta om den för andra) - alla har en skyldighet att undvika sin del i den.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den sorts aggregerade handling som jag tagit upp hittills hade den väldigt speciella karaktären att <i>allas</i> handlingar var nödvändiga för att få stenen i rullning. Men hur skulle det fungera ifall bara ett väldigt stort antal av fotgängarna behövde göra något? Som såhär:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Alla tusen fotgängare går på stigen samtidigt och alla sparkar till var sin sten samtidigt. Detta skapar kedjereaktionen som slutar med att vandrarens fot krossas. <br />
<br />
Men, det räcker med att runt fem hundra personer får ut var sin sten nedför ravinen. Ifall sex hundra gör det får det samma effekt som om tusen gör det. <br />
<br />
692 fotgängare sprätter iväg var sin sten. Begår var och en då ett brott?</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ja, för var och en av dem medverkade till att händelsen skulle ske. Ett motargument mot detta är att en individ skulle kunna se det såhär: "Om jag inte sprätter ned en sten så kommer de andra ändå att göra det, så jag påverkar inte om vandraren dör eller inte." <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/03/workshop-om-superrationalitet-med-ung_28.html">Enligt Douglas Hofstadter</a> så finns det en möjlighet att man gör det, men det argumentet är jag inte hundra på. Så, säg att argumentets premisser verkar stämma, de fotgängare som stöter ned en sten gör det oberoende av varandra och för en individ så spelar det ingen roll om denne sparkar till en sten eller inte. Enligt den store ekonomen George Reisman vore det då lika orättvist att kalla det för ett brott som att straffa någon för något som denne inte gjort - i båda fall leder det till att man använder våld mot någon som själv inte använt våld mot andra.<a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=4157947745696490453#1-bottom" name="1-top">[1]</a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För att stärka det - som jag ser det iaf - intuitiva argumentet för att det är ett brott, tänk att de 692 fotgängarna tittade på varandra innan. Och log. I det fallet skulle det vara planerat att alla gjorde det; alla gör det med full vetskap om att alla har en önskan om att krossa vandrarens fot. Innan visste de bara om <i>att</i> foten skulle krossas och de kunde bara spekulera om alla <i>verkligen</i> ville det. Det verkar rimligt att om ett överenskommet brott, där varje individs påverkan är negligerbar, skall vara olagligt så borde det även gå att förbjuda det när det bara finns en förståelse om det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dessutom, låt säga att 193 av <a href="https://www.google.se/?gws_rd=ssl#q=%22Eric+Mack+and+the+Anarchist+Case+for+War%22">Rothbards skyddsänglar</a><a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=4157947745696490453#2-bottom" name="2-top">[2]</a> skulle se på den här situationen. Skulle det vara berättigat för dem att använda (minsta nödvändiga) våld för att förhindra 193 fotgängare från att sprätta iväg en sten?[1] Definitivt. Det innebär dock inte att handlingen de gör är ett brott, för vid nöd är det berättigat att använda minimalt våld för att förhindra en olycka. Men, går det att beskriva deras medvetna handling som en olyckshändelse? Det ser det inte ut att vara och då måste det vara någon form av kränkning, vilket passar ihop med att handlingen borde kunna få förbjudas.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, vi har rätt att hindra fotgängarna. Skulle det här förändras något ifall det vore väldigt dyrt för fotgängarna att undvika stenen? Jag tror inte det. Tillräckligt dyrt så skulle ju folk dock gjort det och betalat böter till vandraren.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett sista scenario:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Vandraren är egentligen en villaägare. Han har byggt sitt hus nära berget för att kunna vara nära en åkersmark som han plöjer. All annan ekonomiskt värdefull mark är upptagen. Han är väldigt bekant med landskapet och vet om att det då och tå rullar ned en sten ifrån berget, men det leder inte till några större skador för honom. Faktum är att han ibland får nytta av det, då stenarna ibland rullar ned så att de plöjer upp åkern åt honom.<br />
<br />
En dag tar han och scannar berget, mäter vindhastigheten och gör en massa beräkningar och kommer fram till att stenen som nämnts ovan skulle komma att gå mot hans hus, vilket skulle förstöra en liten del av det. Detta kommer att ske om ett antal decennier och han vet nästan det exakta klockslaget det kommer att ske.<br />
<br />
Han märker att det endast skulle ske ifall fotgängarna fortsätter gå på stigen. Dessa (och han själv, för han tar också den vägen ibland) har gjort det i hundra år, vilket varit till viss fördel och någon nackdel till honom. Men nu kommer varje individ som går där, om än så litet, att sätta alla stenar i rätta så att de till slut kommer ändra vattendragets riktning, vilket gör att stenen rullar mot villaägarens hus. Det skulle vara ett problem för villaägaren som han helst vill undvika - han hade behövt köpa en mur för att skydda sig mot den och det hade kostat lite.<br />
<br />
Dessutom så märker han att folk i ett annan hus också skulle kunna drabbas av en likadan sten. Dessa skulle kunna drabbas ännu värre än honom, för den galne idioten som styr över huset knäcker benen på alla sina gästarbetare. Några av dessa skulle inte hinna springa ifrån om stenar kom mot dem. <br />
<br />
Så, för att förhindra detta sätter villaägaren upp en skylt och säger åt folk att de (och han) måste ta en annan väg över bergskedjan, samt pekar ut några andra lämpliga vägar. Eller så måste de alla bygga skydd där stenar kan rulla ned. Är alla då skyldiga att göra något av detta?</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här så har situationen blivit mycket mer komplex, men det absolut viktigaste att hålla koll utifrån en rättighetsperspektiv är ifall det faktum att det redan rullar ned stenar gör att andra tappar ansvar för att rulla ned en till? Varför skulle det göra det? Bara för att ett område kan drabbas av olyckor borde inte det ge ett frikort till andra att skapa fler olyckor där.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Allt annat är relevant för att tänka på hur man skall agera på situationen men jag tror inte det påverkar rättighetsproblemet. Att folk har svårt att värja sig ifrån hotet för att de är skadade av någon annan borde inte minska fotgängarnas ansvar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns dock en möjlighet att det här skulle kunna förändras ifall vi lägger in <a href="http://mises.org/library/law-property-rights-and-air-pollution#2">restitut</a> i bilden. Kan det vara så att fotgängarna skaffat sig rätten att påverka berget så mycket att alla som bor nedanför det måste förvänta sig att det kommer ned fler stenbumlingar per år, än om människorna inte fanns där? Ponera föjande situation:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Långt innan någon byggde ett hus nära berget så bodde och vandrade människor runtomkring det. Genom helt naturliga handlingar, vilka är en nödvändig del för att de skall kunna överleva, lyckades de se till att berget blev annorlunda. D.v.s. de jagade djur, de skrämde till fåglar och de eldade nära berget. Vissa som levde uppströms påverkade också situationen genom hur de levde, vilket påverkade vattnet som kom nedför berget. Alla dessa handlingar var detsamma som deras förfäder alltid gjort.<br />
<br />
En briljant seismolog gjorde beräkningen att om inga människor hade funnits så hade det rullat ned 5 stenar per år, men eftersom människorna fanns där så skulle nu 6 stenar rulla ned per år, enbart tack vare deras naturliga handlingar. Det skulle dock röra sig om olika sorters stenbumlingar - de som skulle åkt ned utan människor var inte detsamma som de som gjorde det när människorna bara funnits. <br />
<br />
När sedan seismologen undersökte effekten som fotgängarna hade så slog denne fast att de ökade stenbumlingarnas antal med fyra per år. De blir också något värre i styrka. Det var klart att alla individer som påverkat berget tidigare, vardera med 0,9*10^-19 ökade procentenheter att få en stenbumling att trilla ned hade haft rätt att göra det. En enskild fotgängare ökar sannolikheten för att en sten rullar ned med 0,5*10^-12 procentenheter.<br />
<br />
Hade verkligen de tidigare individerna haft rätt att påverka berget? Och har de därmed gett alla individer samma rätt att påverka berget, även om, som med fotgängarna, ens påverkan är en miljon gånger större?</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här verkar det som om problemet blev mycket besvärligare. För egen del så verkar det rimligt att om folk alltid påverkat berget, och att det påverkat när och hur snabbt vissa stenar rullat nedför berget, så har de skaffat sig en rätt att göra det. Om man obönhörligen kommer att påverka andra miljöer genom att bara försöka överleva, då har man skaffat sig rätten att göra det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men har man verkligen den rättigheten för alla möjliga effekter? Någon sten per år är en sak, men tänk om det ledde till en jordbävning om året? Som utgångspunkt torde det bero på om det kommer av att man påverkar berget mer eller om det finns fler människor som påverkar det. Om man har en individuell rätt att göra X, vilket skulle kunna påverka Y om hundra gör samma sak, så har man fortfarande rätt att göra det även om tusen personer börjar göra samma sak.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Mot det resonemanget står den potentiella styrkan i aggregerade handlingar. (Dessa kan nog bara bli stora genom att de ackumuleras i naturen (den del av världen som ingen individ har direkt kontroll över); varje individuellt ägd zon är ganska kontrollerad av ägaren eftersom denne vill ha den på ett visst sätt. När väl 99% av jorden är <a href="http://vimeo.com/29938326">helt styrd av mänskliga önskemål</a> så kommer inte det här vara ett problem längre.) Jag är osäker men lutar åt att storleken på effekten av de aggregerade handlingarna inte spelar någon roll.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, säg att inte antalet människor ändras, utan att varje individ gör mycket mer än tidigare. Frågan här är, om en individ skaffat restitut för de "naturliga handlingarnas" effekt, varför inte andra saker? För att man har bara rätt att påverka berget så mycket, men inte mer? Ja. För varför skulle man ha fått rätt till restitut för något som ingen tidigare gjort? I det läget borde situationen vara ett naturtillstånd.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Sammanfattning samt tankar om klimatförändringen</b></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad är då slutsatsen av allt detta? Jo, det visar sig att i nästan alla fall så har de som drabbas av negativa konsekvenser av andras aggregerade handlingar en rätt att hindra dem från att utföra den handlingen. Det enda fallet då folk helt obehindrat har rätt att göra aggregerade handlingar som skadar andra är ifall de (eller andra) gjort den typen av handling förut och därmed har ett restitut på att fortsätta kunna göra det.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad finns det då för praktiska implikationer av allt detta? Den främsta applikationen jag kan tänka mig - då det är skälet till att jag först <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2011/04/klimatfragan-och-aggregationsbrott.html">skrev</a> om detta - är om klimatet. Situationen där är att nästan alla människor på jorden hjälper till - i
olika mån - med att släppa ut koldioxid i luften. Koldioxiden går till
atmosfären där den <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten">i sin tur</a> hindrar strålning från jorden att gå rakt ut i rymden utan istället stannar där och blir värme. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Såvitt jag förstått diskussionen om klimatfrågan så är alla som är införstådda i frågan överens om att växthuseffekten är definitiv, så att det är möjligt att ändra jordens temperatur genom att få ut fler växthusgaser. Men <a href="http://mises.org/library/skeptics-case">där folk är oense</a> är i hur mycket koldioxiden (och andra växthusgaser) påverkar temperaturen (tillsammans med andra feedback-effekter). Tvisteområdena blir då (1) hur mycket av den värme som skett är orsakade av människor och av natur, (2) hur mycket temperaturen förväntas öka p.g.a. förändringar i koldioxidnivån och (3) hur en ökad temperatur påverkar jorden (ex. höjd havsnivå). Enligt <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Surveys_of_scientists%27_views_on_climate_change">Wikipedias</a>
sida om undersökningar av forskares syn på klimatet så är 82-98% av
alla forskare överens om att människor haft en signifikant påverkan på
klimatet. Undersökningarna frågar inte alltid hur stor del av uppvärmningen som människor skall ha haft eller vad vi förväntas ha i framtiden, men <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Surveys_of_scientists%27_views_on_climate_change#Bray_and_von_Storch.2C_2008">i en undersökning</a> så sa 82% av de tillfrågade att de trodde att människor påverkat klimatet mest. De flesta undersökningar verkar bara ha kollat ifall forskare trodde <i>att</i> vi påverkar temperaturen positivt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, var och en av oss ser ut att tillsammans göra jorden varmare. Nu är frågan, har vi haft en obehindrad rätt att göra det eller har någon av oss (som drabbas av en temperaturökning) rätt att hindra oss eller att få kompensation för skadorna? Detta kan endast ha skett ifall alla människor haft restitut att vara med och förändra klimatet, vilket de kan ha fått om det var en effekt av naturliga handlingar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det främsta argumentet jag kan komma på till försvar att vi har en sådan rätt är att de som var med och investerade i de nya fabrikerna räddade livet på ofantligt många människor. Det verkar ha varit en nödvändig del av utvecklingen - kol gjorde att <a href="http://www.amazon.com/The-Rational-Optimist-Prosperity-Evolves/dp/0061452068">mycket mer energi kunde användas till produktion </a>än vad som var möjligt ifrån dåtidens vatten- och vindkraftverk. Att folk senare fick tillgång till bilar och andra kommunikationsmedel utökade produktionen, dels genom att folk kunde komma till bättre betalda arbetsplatser och genom att man kunde handla på distans (vilket gav fördel till mer effektiva företag). Användningen av fossila bränslen har varit en viktig del av att utöka civilisationen (och kanske även fått långsiktig tillväxt öht till stånd enligt Ridley) och öka levnadsstandarden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det här argumentet hänger på att det utsläpp som gjordes då var lika okej som när jägar- och samlare eldade för att tillaga sin mat. Det finns två problem med den här liknelsen - utsläppen var mycket större senare och det <i>kan</i> ha varit möjligt för dem att bygga skorstenarna på något sätt att inte släppa ut så mycket. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sedan så var det nog ingen - inte ens de som kände till växthuseffekten - som kunde gissat att mänskligheten skulle påverkat klimatet. Och om någon gissat skulle det inte finnas bevis - <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/IPCC_First_Assessment_Report">IPCC menade i sin första rapport</a>, från 1990, att temperaturökningen tills då kunde ha varit inom världens naturliga variation och att de inte visste säkert hur läget låg till förrän efter ett decennium eller mer. Men, innebär okunskap om effekten av ens handlingar att man kan undslippa ansvar? Om jag slänger iväg en burk gift på en åker, och giftet hälls ut där, medan burken försvinner, slipper jag ansvar bara för att ingen visste om hur det åkermarken försämrats? Nope. Däremot förmildras omständigheterna av att ingen visste om det förr.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett annat försvar är att även om det här var känt så skulle det kanske ses som lagligt. Det traditionella common law-systemet <a href="http://mises.org/library/law-property-rights-and-air-pollution#13">förbjöd</a> folk att stämma flera individer som tillsammans orsakat någon skada om dessa inte samordnat sina aktiviteter. Detta kan dock ha berott på att lagen förr föreskrev att alla involverade var lika skyldiga till händelsen, medan en stämning av alla utsläppare skulle kräva olika mycket i skadestånd från var och en. Men i vilket fall så är det här en ny sorts lag och det verkar rimligt att när folk inte haft alltför goda anledningar att tro att den kunnat vara sann så borde den inte kuna appliceras retroaktivt. Men, om det här resonemanget stämmer (vilket jag inte är ensam om att ta upp - <a href="http://praxeology.net/SmallContributions-REVISED.doc">Roderick Long</a> och <a href="http://philpapers.org/archive/SHAJAC-2.pdf">Dan C. Shahar</a> har liknande resonemang), så skulle det kunna börja appliceras idag (efter att det bevisats ordentligt).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, just nu ser det ut som om det idag skulle kunna vara tillåtet att hindra en individ från att släppa ut mer än X kg CO2 och andra växthusgaser eller kräva kompensation för det. Var skulle då gränsen gå, om resonemanget stämmer? Jag har ingen aning. En sak som är värd att poängtera är att man kan överskrida gränsen men ändå ha rätt att göra det då man kan plantera träd, förstöra CO2-molekyler i atmosfären eller minska temperaturen på något sätt. Det finns alltså lite komplikationer i vad andra har rätt att kräva av en när det gäller en sådan indirekt skada. I nästa inlägg skall jag skriva vad vi borde göra åt den här frågan, vilket är mer intressant än något annat. Det här var mest ett utforskande inlägg för att försöka få ett tydligt svar i en komplicerad fråga. Slutligen får jag säga att frågan har varit något jobbig för mig, då jag varit osäker på om det här borde vara ett brott eller inte. Det är ju lite jobbigt att vara en del av ett system som skadar andra, men nu så känns det lättare när jag har en lösning på hand. Och det är att försöka inkorporera det här i vårt
lagsystem och, sedan, hitta vägar för att lösa själva huvudproblemet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=4157947745696490453#1-top" name="1-bottom">[1]</a> Reisman skriver om detta i <a href="http://capitalism.net/Capitalism/CAPITALISM_Internet.pdf"><i>Capitalism</i></a> s. 92 när han diskuterar fenomen som global uppvärmning och uttunningen av ozonskiktet:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
In their treatment of all such cases, the ecologists show themselves to be collectivists. They are prepared to hold individuals responsible for negative effects that are not the responsibility of individuals qua individuals, that is, for negative effects which are not caused by any individual, but which are the result of the combined actions of the members of the group to which the individual belongs. Such negative effects, not being the responsibility of any individual, should properly be re- garded as the equivalent of acts of nature, and individuals should be left free to respond to them in the way most to their advantage. ...<br />
<br />
In such cases, the ecologists mistakenly assume that they have the right to prohibit the actions they find displeasing. Actually, however, they do not. The fact that the separate, independent actions of vast numbers of people may result in significant negative consequences to someone by virtue of their cumulative effect is simply not the responsibility of any of the individuals concerned. It should not be a basis for prohibiting his actions. To prohibit the action of an individual in such a case is to hold him responsible for something for which he is simply not in fact responsible. It is exactly the same in principle as punishing him for something he did not do. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=4157947745696490453#2-top" name="2-bottom">[2]</a> Dessa fiktiva varelser används i filosofiska situationer där änglarna enbart kan skydda andras rättigheter. De behöver inte agera gott - som att ge mat till de svältande - utan de förhindrar bara att andras rättigheter kränks. De är inte heller nödvändighet i närheten av att vara allsmäktiga, i det här fallet är de hindrade från att bara plocka upp stenarna och lösa problemet på det sättet.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-54753754524955010212015-01-11T15:05:00.001+01:002015-01-11T15:05:33.715+01:00Survey the Most Relevant Literature<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwPPKp3WYOGMbpt4nXKEsDAvuiTvh0298G8K4HUzlUy9__xHUFPFz3QyFRrDWsGuy88AaT8ltmytUonkIdTPRJfFh6TsEoLli5BaSslyKzsJI_qQ1Xpc117No-1gQnYGIrKxOQ4dJlMus/s1600/LibraryScience.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwPPKp3WYOGMbpt4nXKEsDAvuiTvh0298G8K4HUzlUy9__xHUFPFz3QyFRrDWsGuy88AaT8ltmytUonkIdTPRJfFh6TsEoLli5BaSslyKzsJI_qQ1Xpc117No-1gQnYGIrKxOQ4dJlMus/s1600/LibraryScience.jpg" height="261" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<b>Followup to:</b> <a href="http://lesswrong.com/r/discussion/lw/i2o/the_domain_of_politics/">The Domain of Politics</a> | <a href="https://www.blogger.com/blogger.g?blogID=4157947745696490453#note">What's this?</a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
To <a href="http://lesswrong.com/r/discussion/lw/i2k/how_to_construct_a_political_ideology/">create your own political world view</a>
you need to understand societies and know what your own goals, desires, and dreams are. How can you best gain that knowledge?<br />
<br />
One way is to just think for yourself, construct your own methods of reasoning and models of the world, and test it out. Another option is to also learn from the mistakes, debates, and interpretations of others, and incorporate their models into your own.<br />
<br />
The latter should be better because of three reasons. First, all the models in the world regarding politics have probably all been invented and refined (although not perfected). There are also so many facts needed to evaluate different models that you need a scientific division of labor to produce all of it. The same can be said of evaluating the internal consistency of different models.<br />
<br />
Therefore, one should both be a self-learner and study the works of others - on how societies and humans function, plus what values are and what values are possible. Actually even when one thinks about what others have written one should always think and evaluate the process in which it has been made. The work of others should be considered as either pure reasoning which are the same as your own creative thoughts (if they are models) or as an empirical observation (whose validity depends on its source). And then, you should turn your evaluative mind on the thoughts and (possible) observations of others, just as you turn it on your own thoughts and (possible) discoveries.<br />
<br />
How should one then research the area of politics? But before, what exactly do you study in this area? I believe these fields are needed: (1) Epistemology, (2) Economics, (3)
Political Science (esp. political structures), (4) Psychology, (5) Social Psychology and Sociology, (6) (The
Enterprise of) Law (7) the study of the social production of knowledge, (8) Ethics (as a part of psychology that
deals with suggestions of actions that many, including you, may prefer) and (7) any other field which is of great importance and full of controversies (such as climate science or energy production). I divide these
studies later into <a href="http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_14208175006486&key=9f37ca02a1e3cbd4f3d0a3618a39fbca&libId=c13cac52-e4df-4107-9478-ca02790efc2c&loc=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Fr%2Fdiscussion%2Flw%2Fi2k%2Fhow_to_construct_a_political_ideology%2F&v=1&out=http%3A%2F%2Fordningochanarki.blogspot.com%2F2013%2F07%2Fchoose-that-which-is-most-important-to.html&ref=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Flw%2Fi2o%2Fthe_domain_of_politics%2F&title=How%20To%20Construct%20a%20Political%20Ideology%20-%20Less%20Wrong%20Discussion&txt=Choose%20That%20Which%20is%20Most%20Important%20to%20You">what your own preferences are</a>, <a href="http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_14208175325677&key=9f37ca02a1e3cbd4f3d0a3618a39fbca&libId=c13cac52-e4df-4107-9478-ca02790efc2c&loc=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Fr%2Fdiscussion%2Flw%2Fi2k%2Fhow_to_construct_a_political_ideology%2F&v=1&out=http%3A%2F%2Fordningochanarki.blogspot.com%2F2013%2F07%2Fconsider-most-important-facts.html&ref=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Flw%2Fi2o%2Fthe_domain_of_politics%2F&title=How%20To%20Construct%20a%20Political%20Ideology%20-%20Less%20Wrong%20Discussion&txt=Consider%20the%20Most%20Important%20Facts">how societies function</a>, <a href="http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_14209787715756&key=9f37ca02a1e3cbd4f3d0a3618a39fbca&libId=40bea5b2-3e3e-452b-82e9-bb3b8c20cd4a&loc=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Fr%2Fdiscussion%2Flw%2Fi2k%2Fhow_to_construct_a_political_ideology%2F&v=1&out=http%3A%2F%2Fordningochanarki.blogspot.com%2F2013%2F07%2Fstrive-towards-most-cost-effective.html&title=How%20To%20Construct%20a%20Political%20Ideology%20-%20Less%20Wrong%20Discussion&txt=Strive%20Towards%20the%20(Second)%20Best%20Society">how to make</a> <a href="http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_14209787897717&key=9f37ca02a1e3cbd4f3d0a3618a39fbca&libId=40bea5b2-3e3e-452b-82e9-bb3b8c20cd4a&loc=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Fr%2Fdiscussion%2Flw%2Fi2k%2Fhow_to_construct_a_political_ideology%2F&v=1&out=http%3A%2F%2Fordningochanarki.blogspot.com%2F2013%2F07%2Fchange-world-in-most-effective-manner.html&title=How%20To%20Construct%20a%20Political%20Ideology%20-%20Less%20Wrong%20Discussion&txt=Change%20the%20World%20in%20the%20Most%20Efficient%20Manner">political change</a> (a relevant part of the former) and <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/07/discuss-most-important-points.html">how to discuss politics</a>. There are then four questions which need to be answered - (a) what are your preferences, (b) how does societies function, (c) how do you make political change, and (d) how do you discuss productively with others?<br />
<br />
So, then again, how should one research these subjects? I know of two main paths to do this:<br />
<i> </i></div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Research the academic literature like a scholar </i>- People in the academic community has written about these subjects and as that community is <a href="http://lesswrong.com/lw/ajj/how_to_fix_science/">somewhat</a> <a href="http://www.plosmedicine.org/article/info:doi/10.1371/journal.pmed.0020124">good</a> at elevating good ideas and (probably much better at) shooting down faulty ones, so what the prime research shows is probably of good value. <a href="http://lesswrong.com/lw/5me/scholarship_how_to_do_it_efficiently/">lukeprog</a>, at LessWrong, has written a good tutorial on how to do this, so just follow that and search for variants of the four research questions above. That is, search for phrases such as:</div>
<div style="text-align: justify;">
<ol>
<li> "human/individual preferences/wants/desires", "meaning/purpose of life",</li>
<li> "how the economy works", "how society functions", "studying society", "principles of social science/economics", "politics", "society", "economy"</li>
<li>"political change", "political revolutions", politics & marketing, spreading ideas, "changing beliefs".</li>
<li>"good debate", "effective/productive argumentation", debate & rules</li>
</ol>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<i>Research that literature which political participants say are the best </i>- Most of those who are engaged in politics want to spread their views on what the correct answers are to these questions (especially the first two). To make their ideas effective in the real world they want to present clear examples and (seemingly) logical reasoning for their case - and also convincing refutations of others ideas. Thus, surveying the most popular works from <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_political_ideologies">each political school of thought </a>and their refutations of all the other schools should give you enough information to answer the four questions above. What then are the most popular works on each ideology? There are some ways to figure that out:<br />
<ul>
<li>Google "best books on [ideology]".</li>
<li>Look under "Bibliography" on the Wikipedia entry of the ideology.</li>
<li>Search for every ideology on <a href="http://thebestpoliticalworks.org/">thebestpoliticalworks.org</a>, where both adherents and their critics' views are present. (I made it, and it's still experimental, though.)</li>
</ul>
It might be good to use both methods - to first read some political propaganda and then search for refutations of it in the academic literature. The important thing to remember is just to never get stuck in one ideological framework.<br />
<br />
One good thing to note about this strategy, of trying to find the truth in politics, is that there are several others who are following the same path and are supportive of what you do. Unless we all have radically different preferences (which, for humans, I doubt), it seems almost certain that we will find a workable political solution in the end - that is <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/12/slutet-pa-all-politik.html">the political equilibrium when everyone knows the arguments of everyone else</a>.<br />
<br />
<b>Next:</b> <a href="http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_14209847886396&key=9f37ca02a1e3cbd4f3d0a3618a39fbca&libId=60f3839d-ac4a-4a05-9e2e-891f7a5bfd11&loc=http%3A%2F%2Flesswrong.com%2Fr%2Fdiscussion%2Flw%2Fi2k%2Fhow_to_construct_a_political_ideology%2F&v=1&out=http%3A%2F%2Fordningochanarki.blogspot.com%2F2013%2F07%2Fchoose-that-which-is-most-important-to.html&title=How%20To%20Construct%20a%20Political%20Ideology%20-%20Less%20Wrong%20Discussion&txt=Choose%20That%20Which%20is%20Most%20Important%20to%20You">Choose That Which is Most Important to You</a></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<i><a href="https://www.blogger.com/null" name="note"></a>Note</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/07/how-to-construct-political-ideology.html">Last summer</a> I was trying to create a road map on how to reason about politics - a tutorial on how to create a political ideology.
I was then considering whether or not I should include any approach on how to get
information about politics. I settled on not including that discussion, but now I
believe that this might be the most important part.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-74117663833845433622014-11-26T12:44:00.000+01:002014-11-26T14:28:20.907+01:00Kapitalism och kommunism<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVbNAXF7azoKPtiQ2ZeO8ReMYOushpP7FzyM76K89hbb7jRcbwoG4VVGg-3mR0NUOXg1f2N4x2giH1sQ3vy8qsU1K2m1aB_xBKI33ElS2uvpGU6-DU-4HeBOkdBJLU83af_yeCArASTtw/s1600/capitalism_versus_communism.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVbNAXF7azoKPtiQ2ZeO8ReMYOushpP7FzyM76K89hbb7jRcbwoG4VVGg-3mR0NUOXg1f2N4x2giH1sQ3vy8qsU1K2m1aB_xBKI33ElS2uvpGU6-DU-4HeBOkdBJLU83af_yeCArASTtw/s1600/capitalism_versus_communism.jpg" height="225" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Vad innebär egentligen kommunism? Och varför skulle vi vilja uppnå ett kommunistiskt samhälle? Dessa båda frågor snuddar den kommunistiska teoretikern Gilles Dauvé vid i sin text <a href="http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php"><i>Kapitalism och kommunism</i></a>.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I <a href="https://www.flashback.org/t2256355">ett led att försöka förstå</a> mina politiska motståndare tog jag och läste den här skriften efter ett tips från en på Flashback. Jag tror jag fått lite mer insikt i det slutgiltiga målet för kommunisterna, eller åtminstone Dauvés formulering av det. Som jag förstår honom så menar han att kommunismens egentliga mål är en värld där alla en individs handlingar görs i ett samspel med alla andra handlingar (ungefär som att de följer en enhetlig plan) och att alla individers handlingar på det här sättet sker i en och samma gemenskap. Jag ser det som att han lägger fram två etiska mål här, dels att allas handlingar inte skall ses som separata och att det skall finnas en gemenskap bland alla människor. Jag är inte helt säker om det är detta som Dauvé menar, och jag tar upp där jag inte är säker på vad han menar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Utöver att beskriva det kommunistiska samhället så ger Dauvé sin syn på hur de icke-kommunistiska samhällena fungerar. Han kallar dessa för "kapitalistiska", men han menar då att både helt fria marknader och outvecklade länder, där privat äganderätt inte är säkert, är kapitalistiska. Han menar att de "kapitalistiska" samhällena har en hel del brister, som han spårar till kapitalistiska institutioner, som handel. Den större delen av Dauvés text går åt till att beskriva hans syn på kapitalism.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Generellt så anser jag att Dauvés genomgång är bristfällig på ett antal plan, med att varken ge tillräcklig fakta eller resonemang för vissa påståenden. Som, han ger inte någon vidare bra beskrivning hur det kommunistiska samhället skulle se ut - vad dess lagar skulle vara. En <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/06/borde-vi-diskutera-endgamet.html">rejäl</a> miss! Och han ger då inte heller någon förklaring för hur dessa kommunistiska institutioner (hur de nu ser ut) skulle kunna uppnå det mål han vill uppnå. Det är inte någon lockande vision han lägger fram.<br />
<br />
När det gäller hans kritik av kapitalismen så missar han att de problem han målar är olika stora i olika "kapitalistiska" länder. Detta har fått mig att dra slutsatsen att det inte är handel, privat ägande eller något sådant som ligger bakom problemen utan att det istället är viss politik som skapar sådant som arbetslöshet eller brist på investeringar. Vissa saker som han tar upp håller jag dock med om, som att vissa företag ibland har ett incitament att inte producera efter full kapacitet, eller att staten är "en symbol för de splittrade".<br />
<br />
Jag har annars sedan länge varit en motståndare till kommunism, läst någon bok emot det och har debatterat emot det väldigt många gånger på nätet, så missar kanske något. Förhoppningsvis inte alltför mycket.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Recensionen av boken är indelad i tre delar. Den första tar upp påståenden och kritik om det kapitalistiska systemet. Den andra tar upp det kommunistiska samhället. Och den tredje tar upp några småfrågor.</div>
<ol>
<li style="text-align: justify;">Om kapitalism<ol>
<li>Jägar- och samlargrupper fattade beslut gemensamt</li>
<li>Handeln förstörde jägar- och samlar gemenskaperna</li>
<li>Om arbetsvärdeläran</li>
<li>Lönerna under kapitalismen tenderar att gå mot existensminimum (för arbetaren och hans familj)</li>
<li>Kapitalister förstör varor</li>
<li>Kapitalismen tvingar dig att konsumera och producera på ett visst sätt</li>
<li>Företagens vinst utjämnas så att alla får samma vinst</li>
<li>Företag producerar mer grejer än vad folk vill ha</li>
<li>Kapitalismen skapar konjunkturcykler</li>
<li>Kapitalismen producerar inte det folk behöver</li>
<li>Kapitalismen hjälper inte de fattiga</li>
<li>Vilka är proletariatet egentligen?</li>
<li>Staten som ett samhällsmisslyckande</li>
<li>Arbete är tråkigt under kapitalism</li>
</ol>
</li>
<li style="text-align: justify;">Om kommunism<br /><ol>
<li>Den kommunistiska visionen</li>
<li>Den kommunistiska praktiken</li>
<li>Måste kommunismen omfatta hela mänskligheten?</li>
</ol>
</li>
<li style="text-align: justify;">Lite annat</li>
</ol>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<h4>
Om kapitalismen</h4>
</div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.1)</span> Jägar- och samlargrupper fattade beslut gemensamt</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Mänskligheten levde ursprungligen i relativt självständiga och spridda
grupper, i familjer (i dess vidaste bemärkelse: familjen samlade alla av
samma blod), i stammar. Produktionen bestod huvudsakligen av jakt,
fiske och samlande. Föremål producerades inte för att konsumeras <i>efter</i>
utbyte, efter att ha placerats på en marknad. Produktionen var direkt
samhällelig, utan utbytets mediering. Samfundet distribuerade vad det
producerade i enlighet med enkla regler och var och en fick direkt vad
som tilldelats henne. Det fanns ingen individuell produktion, det vill
säga inget åtskiljande av individer som återförenas först efter
produktionen av en mellanliggande länk, utbytet, alltså genom att
jämföra de olika föremålen som producerats individuellt. Verksamheten
bestämdes (i själva verket påtvingades de gruppen av nödvändighet) och
genomfördes gemensamt och resultaten av detta delades gemensamt.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Dauvé har rätt i att under tiden människan levde som jägar- och samlare så fanns det inte någon marknad. Men han gör fel i att den mat folk samlade in förr gjordes gemensamt. Enligt Thomas Mayer, som gjorde en allmän undersökning av dagens forskning av primitiva samhällen, så är viss produktion gemensam, annan är individuell. Enligt Mayer så skall de allra flesta i området också se det som att jägar- och samlare delade överflöd med varandra, men de valde att göra detta efter eget val (och inte efter något gemensamt beslut).</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
What is that observed behavior? First, anthropologists have noted that “gifts” or food transfers are frequently initiated by the receiver and not by the giver. Nicolas Peterson (1993) cites a multitude of supporting studies for a wide range of foraging groups where “demand sharing” is the most appropriate description of how food is distributed. Second, it is widely reported that in certain circumstances successful foragers consume as much as possible of their acquisition before returning to camp so as to minimize the need to share (Hiatt 1982, 24). Third, hiding food (perhaps when food is scarce everywhere in the band) to avoid sharing is also prominent in the descriptive literature (Peterson 1993, 864). Fourth, conflicts can arise if sharing is not reciprocated. Thus, even though the generous person is widely admired in foraging societies (or in modern societies, for that matter), the actual behavior of hunter-gatherers does not suggest altruistic principles. Bronislaw Malinowski well summarizes this conclusion: “Whenever the native can evade his obligations without loss of prestige, or without the prospective loss of gain, he does so, exactly as a civilized business man would do” (1959, 30).</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Modellen som Mayer tar ifrån litteraturen är att jägar- och samlare går ut och letar efter mat. När de kommer tillbaka och det går bättre för några och sämre för andra, så frågar de olyckligt lottade de lyckligt lottade om mat, vilket de får, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Reciprocal_food_sharing">mot en förhoppning om att när det går åt andra hållet så kommer de ge bort mat till andra</a>. Och de som inte ger något tillbaka efter att ha fått något blir socialt bestraffade. Men beslutet att dela med sig, hur mycket och hur lång tid man står ut med de som bara tar är individuellt. Det är påverkat av andra genom kulturen, definitivt, men det verkar inte ha funnits några gemensamma beslut om detta, som Dauvé målar upp.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.2)</span> Handeln förstörde jägar- och samlar gemenskaperna</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Med utökningen av sin verksamhet och sina behov producerar samhället
inte bara föremål, utan också varor, föremål som har ett bruksvärde
likaväl som ett bytesvärde. Byteshandel uppstår först mellan samhällen,
tränger sedan in i samhällena och ger upphov till specialiserade
aktiviteter, yrken, samhällelig arbetsdelning. Arbetets själva natur har
förändrats. Med bytesförhållandet blir arbetet <i>dubbelt</i> arbete,
som producerar både bruksvärde och bytesvärde. Arbete är inte längre
integrerat i totaliteten av samhällsaktivitet utan blir ett
specialiserat område, åtskilt från individens resterande tillvaro. Vad
individen gör för sig själv och för gruppen är väsenskilt från det hon
gör för utbytet med andra samhällens varors skull. Den andra delen av
hennes aktivitet innebär uppoffring, tvång, bortkastad tid. Samhället
blir diversifierat och splittras upp i medlemmar verksamma inom olika
yrken, och i arbetare och ickearbetare. Vid detta stadium existerar inte
längre samfundet.<br />
<br />
Samhället behöver bytesförhållandena för att utvecklas och för att
tillfredställa sina växande behov. Men bytesförhållandet förintar
samfundets gemenskap. Det får folk att betrakta varandra och sig själva
enbart som leverantörer av ting. Nyttan av produkten jag tillverkar för
utbyte intresserar mig inte längre; jag är bara intresserad av
användningen av produkten jag får i utbyte. Men för människan som säljer
den till mig betyder denna användning ingenting, för hon är bara
intresserad av bruksvärdet i det jag producerat. Det som är bruksvärde
för den ena är bara bytesvärde för den andra och vice versa. Samfundet försvann den dag när dess (forna) medlemmar blev intresserade
av varandra endast i den grad som de hade ett materiellt intresse i
varandra. Detta betyder inte att altruism var drivkraften bakom de
primitiva samhällena eller att det skulle vara drivkraften bakom
kommunismen. Men i ett fall driver intresserörelsen individerna samman
och får dem att handla gemensamt, medan den i ett annat individualiserar
dem och tvingar dem att kämpa mot varandra. Med utbytets födelse i
samhället är arbetet inte längre det kollektiva förverkligandet av
behov, utan medlet för att tillfredsställa sina behov genom andra.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här går Dauvé igenom vad som verkar vara en väldigt viktig kritik mot att utbyta varor (och tjänster) på marknaden. Hans inställning är att utbyte både leder till besvär, bortslösad tid och tvång för individen samtidigt som handel är nödvändigt för att samhället skall utvecklas (och att folk då rimligtvis blir rikare). Han menar också att två personer som handlar med varandra endast ser på varandra som producenter - inte längre som syskon, vänner eller kamrater. Han jämför den situationen med hur han trodde det var under jägar- och samlar-tiden. I de samhällena skall folk ha haft ett intresse att handla gemensamt men i ett samhälle med byten så blir man satta mot varandra. Han ger dock inte något bevis för att något av detta stämmer.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De här två styckena är fulla med massa antaganden och tolkningar som det saknas belägg för. Varför skulle arbete för jägar- och samlare inte vara en specialiserad syssla skild från att dansa? Varför skulle den indelningen komma till tack vare att de börjar handla med varandra? Varför är det tvång att handla med andra? Varför leder det inte till något, varför sysslar folk med det om de förlorar på det? Varför bryr sig producenter inte om att det de säljer skall fungera för användaren? Och varför skulle man inte se andra
som bara producenter under en (tänkt) gemensam produktion? Dauvé kommer inte med några svar. Istället kommer han med insinuationer, som att handel innebär <i>dubbelt</i> arbete - varför skrev han det på det sättet egentligen?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag tror annars att aktiviteter kan ses som en del av "totaliten av samhällsakviteten" eller inte, beroende på person. Det är fullt möjligt att se allt agerande som att allt är steg i en riktning, och att det är en väg man tar tillsammans med andra. Men det går också att se på allt man gör som uppstyckade handlingar utan att de har jätteycket koppling till varandra. Det är alltså en fråga om perspektiv och ganska oviktig för att bedöma om det är bra med handel eller inte. Att handel skulle vara tvång är bara ett antagande. Att det skulle vara kontraproduktivt med handel är inte så rimligt, en individ håller inte ofta på med saker om det är till dennes nackdel. Och handel ger många fördelar gentemot det som fanns innan (reciprokt utbyte): man kunde byta en tjänst som att sy kläder mot en helt annat tjänst som att få mat; genom specialisering kunde folk bli väldigt duktiga experter och var och en kunde då få varor som har högre kvalitet än om man skall få det man själv producerar. Att handel gör att man inte bryr sig om hur bra varan är - hur mycket bruksvärde den har - är bara nonsens: vill man kunna sälja något kräver det att folk ser att den fungerar och därför blir man själv intresserad av att den gör det. Om producenter inte vore intresserade av att varor skulle ha bruksvärden skulle skrärmen du använder inte fungera. Och slutligen, det är klart att vi kan ha andra förhållanden med varandra även om vi också handlar med varandra. Själv har jag bytt varor mot pengar med mina vänner utan att förstöra vänskapen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Annars, en viktig sak med handeln är att det troligtvis var utvecklingen av den som <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/02/the-rational-optimist-manufacture-of.html">gjorde</a> att vi människor kunde sympatisera med främlingar. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.3)</span> Om arbetsvärdeläran</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Produkterna av mänsklig verksamhet har en sak gemensamt: de är alla
resultat av en viss mängd energi, både individuell och samhällelig.
Detta är arbetets abstrakta karaktär, som inte bara producerar ett
användbart föremål, utan också konsumerar energi, <i>samhällelig</i> energi. <i>Värdet</i>
på en produkt är (oavsett dess användningsområde) den kvantitet
abstrakt arbete den innehåller, alltså den kvantitet samhällelig energi
som är nödvändig för att reproducera den. Eftersom denna kvantitet
endast kan mätas i tid, är värdet på en produkt den mängd samhälleligt
nödvändiga tid som krävs för att producera den, nämligen genomsnittet
för ett bestämt samhälle vid ett bestämt ögonblick i dess historia. ...<br />
<br />
Så länge som föremål inte produceras åtskilt, så länge som det inte
finns någon arbetsdelning kan man inte jämföra två föremåls respektive
värden, eftersom de produceras och distribueras gemensamt.
Utbytesmomentet, där arbetstiderna i två produkter mäts och produkterna
sedan utbyts i enlighet med detta existerar ännu inte. Den abstrakta
karaktären på arbetet uppstår bara när samhälleliga förhållanden kräver
det. Detta kan bara hända när det, med de tekniska framstegen, blir
nödvändigt för produktivkrafternas utveckling att människor
specialiserar sig på yrken och utbyter sina produkter med varandra och
också med andra grupper, som har blivit stater. Med dessa två
förutsättningar blir värdet, den genomsnittliga arbetstiden ett
mätinstrument. Roten till denna företeelse är praktiska förhållanden
bland människor vars faktiska behov utvecklas. ...<br />
<br />
Produktionen kan bara mätas med abstrakt arbete, med genomsnittlig arbetstid, för att kunna cirkulera.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är alltså den klassiska <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Labor_theory_of_value">arbetsvärdeläran</a> som Karl Marx lade fram, vars kärna kommer ifrån den arbetsvärdelära som den klassiska ekonomen <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/David_Ricardo">David Ricardo</a> lade fram. Den säger att priset på varor är detsamma som deras kostnader. All kostnad innebär någon form av mänskligt arbete och därför är det samhällets totala kostnad (mätt i arbetstid) för att reproducera en vara som bestämmer dess pris.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är alltså en teori för att förklara varför priserna är som de är i ekonomin. Som sådan har den svårt att förklara vanliga auktionspriser. Varför säljs vissa tavlor för ett högre pris än andra? Kostnaden som vissa artister lägger ned på sitt arbete är inte så olika, däremot så är de olika kreativa och vissa saker uppskattar befolkningen mer än ett annat. Det kanske bara beror på nycker hos befolkningen, men dessa kan göra att vissa personer får jättemycket pengar men inte andra, och de gör att van Gogh säljer mycket mer än en Jakobsson. Att tavlor ens värderas så mycket som de gör skall till viss del bero på depressionen under 30-talet, då företagare i USA fann det så riskabelt att investera att de istället köpte tavlor. Dessa började då få ett högre värde för att andra trodde att andra skulle värdera dem. Det är väldigt konstigt, och arbetsvärdeläran kan inte förklara det alls.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett annat problem med teorin, för att förklara vanliga varor, är att den inte kan förklara skillnaderna i löner för skickligt och oskicklig arbetskraft. Varför får skickliga arbetare högre lön, de kostar ju lika mycket att reproducera? Grejen är den att vi människor har vissa genetiska skillnader oss emellan som gör att vissa lämpar sig bättre för ett visst arbete än andra. När något sådant arbete råkar vara välbetalt så får personen högre lön och då får man skillnader i lön som inte kommer efter skillnader i kostnaden för att leva. Och apropå den...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.4)</span> Lönerna under kapitalismen tenderar att gå mot existensminimum (för arbetaren och hans familj)</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Den stora förändring som införs av kapitalet är att den förvandlar arbetskraft till en vara.<br />
<br />
Denna vara är alldeles speciell, eftersom konsumtionen av den tillhandahåller arbete och därför <i>nytt</i>
värde; medan produktionsmedel inte ger ifrån sig mer än sitt eget
värde. Därför levererar användningen av arbetskraft ett supplementärt
värde. Ursprunget till borgerlig rikedom finns i detta mervärde, i denna
skillnad mellan det värde som frambringas av lönearbetaren i hans
arbete och det värde som är nödvändigt för reproduktionen av hans
arbetskraft. Löner täcker bara utgifterna för reproduktionen
(existensmedlen för arbetaren <i>och</i> hans familj).</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är den kända <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Iron_law_of_wages">järnhårda lagen om löner</a>, som har funnits i ett antal varianter. Det här är uppenbarligen falskt - folk idag lever med mycket högre löner än vad som krävs för att de och deras familj skall överleva. Vissa menar att det här skulle inträffa på en helt fri marknad, där det inte finns fack, men historiskt så är det falskt. Sverige liberaliserade arbetsmarknaderna på 1840-talet och hade ingen större facklig verksamhet förrän i slutet av århundradet. Ändå <a href="http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Forskning/Historisk-monetar-statistik/Loner/">gick lönerna upp</a> <b>tre gånger så mycket</b> på ca 50 år:</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAxmqOkIIy4A4E7U1fwKaqzaZhuBPo-RE4nsOq-M5fXNLTepF0t3MMN6C1suDYUuv-rd0Do0lZGjH-Nd3kw5iESmfVLeBwmivujgPypX1HcSq_B_SnXNALLoYLhGMETAVNzsFhyWTFho4/s1600/reall%C3%B6ner.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAxmqOkIIy4A4E7U1fwKaqzaZhuBPo-RE4nsOq-M5fXNLTepF0t3MMN6C1suDYUuv-rd0Do0lZGjH-Nd3kw5iESmfVLeBwmivujgPypX1HcSq_B_SnXNALLoYLhGMETAVNzsFhyWTFho4/s1600/reall%C3%B6ner.jpg" height="257" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Detta beror på att lönerna inte tenderar att gå mot kostnaden för att hålla sig vid liv, utan mot det värde som arbetet producerar. Ifall du, under en timme, producerar något som kan säljas för 100 kr, så kommer din lön att tendera att gå mot 100 kr/h. Detta för att alla som är intresserade av att anställa folk kommer att konkurrera med varandra om att få anställa folk; om en kapitalist anställer någon för 80 kr/h så kommer andra kapitalister att tjäna pengar på att istället anställa denne för 90 kr/h. Och även då tjänar folk på att anställa personen för 99 kr/h.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Idén som Dauvé kommer med, att det finns ett mervärde som skapas och som kapitalisten tillägnar sig, går emot konkurrensens logik. Det han säger är att ett företag kan anställa en arbetare för 10 kr/h och att inget annat företag vill anställa arbetaren. När jag kommit så här långt i diskussioner med kommunister om saken har jag fått höra att detta nog är möjligt, ifall alla företag går samman i en konspiration för att sänka lönerna. En sådan landsomsträckande konspiration har jag dock aldrig hört någon säga sig ha bevis för.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är dock sant att det finns ett sorts "mervärde" som tillfaller kapitalisterna. Det är värdet från att arbetarna producerar något idag, men varan säljs inte till slutkonsumenten förrän om kanske ett år. Därför säger man att lönen är detsamma som det "<a href="http://www.jstor.org/discover/10.2307/1824592?uid=3738984&uid=2129&uid=2&uid=70&uid=4&sid=21104630309211">diskonterade</a>" värdet på varorna arbetaren producerar. Om det man producerar säljs till slutkunden om ett år, och räntan är 3% så får man 97% av värdet. Det är <a href="http://mises.org/library/profit-and-loss">därigenom</a> som kapitalister tjänar pengar på att investera (förutom att de får pengar för nya entreprenöriella upptäckter), genom att folk måste vänta på att produktionen blir färdig och att alla inte orkar eller kan vänta.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Allt det här byggde på arbetsvärdeläran. Istället för denna tror jag att en bättre förklaring börjar med individers subjektiva värderingar och förklarar priser som ett resultat av utbud, efterfrågan och konkurrens. (Kolla in <a href="http://capitalism.net/Capitalism/CAPITALISM_Internet.pdf"><i>Capitalism</i></a>, s. 151-268.)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.5)</span> Kapitalister förstör varor</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Varans existens förefaller vara en given och naturlig företeelse. Likväl
orsakar den periodiska katastrofer, stora som små; varor förstörs för
att hålla priset uppe, existerande kapacitet utnyttjas inte samtidigt
som elementära behov inte tillfredsställs.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det är sant att det
finns företag som under dagens förhållanden förstör varor för att hålla
uppe priset. Men frågan är om dessa gör det tack vare regleringar (som
med EU:s smörberg) eller om de skulle funnits kvar på en fri marknad.
Det är också sant att företag inte heller alltid utnyttjar kapaciteten fullt
ut och det skulle nog även stämma på en fri marknad. Det skulle nog finnas vissa företag som skulle tjänat lite av att minska produktionen. Men det här lär endast ske där det inte finns några substitut (som med vissa företag som har patent), så jag kan inte se att det skulle vara ett stort problem (och Dauvé ger inge belägg för att man borde tro det).<br />
<br />
På en fri marknad borde man annars förvänta sig att företag aldrig förstör
något (att producera och sedan förstöra det är ju kostsamt) utan att de
aldrig borde göra det från första början. Så, att inte utnyttja kapaciteten - där det vore samhällsekonomiskt att göra det - är det enda som jag kan se är mö De två företeelserna är alltså
sammankopplade.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Sedan är det väldigt missvisande att tala om varor som att de orsakar problem, utan att nämna allt välstånd de innebär.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.6)</span> Kapitalismen tvingar dig att konsumera och producera på ett visst sätt</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Återigen har profitlagen inget att göra med några få »storkapitalisters»
handlingar och kommunismen innebär inte att göra sig av med några feta
cigarrökande »storkapitalister» som med sina cylinderhattar besöker
hästuppvisningar. Vad som har betydelse är inte de individuella profiter
som kapitalister gör, utan tvånget, den inriktning som påtvingas
produktionen och samhället av detta system som bestämmer hur man ska
arbeta och vad man ska konsumera. Hela demagogin om de rika och fattiga
förvirrar frågan. Kommunismen innebär inte att ta pengar från de rika,
och inte heller att revolutionärer distribuerar dem till de fattiga.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Här tror jag att Dauvé går tillbaka till något som Marx vid ett tillfälle skall ha klagat på om kapitalismen. Nämligen att den är anarkistisk, planlös och att folk tvingas till att göra val efter den struktur som finns i samhället. Jämfört med den här frånvaron av frihet så är det inte så viktigt att några rika suger ut de fattiga, enligt Dauvé (och som jag argumenterar emot ovan).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men finns det något belägg för att kapitalismen är planlös och att folk inte har något eget val? Det verkar ju finnas en tydlig regelbundenhet i det att produktionen går mot att producera de saker som folk vill ha. I det så ingår en del säkerhet, så butiker köper in sig på att ha ganska stora inventorier för att det alltid skall finnas grejer åt kunderna. (Vid de tillfällen då det finns problem på marknaden så finns det oftast regleringar som hindrar en normal produktion. Som prisregleringar som gör att producenter inte får ta ut det pris som varorna kostar, och därför producerar de mindre av det.) Och även om det inte finns någon övergripande plan för all produktion, så kan folk <a href="https://www.youtube.com/watch?v=IYO3tOqDISE">koordinera</a> sina olika planer för att producera för slutkunden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad gäller frihet så stämmer det att kapitalismen sätter upp vissa gränser som det är svårt, men inte omöjligt att ta sig runt. Ofta är detta dock bra: folk kan inte producera mat i alltför farliga miljöer för folk kan gå till andra producenter. På samma sätt är det med jobbiga människor, folk behöver inte umgås med dem och därför blir det besvärligt att ha en inskränkande personlighet. Men dessa gränser går att komma runt, ifall andra vill gå med på det! Det är alltid möjligt att skapa nya företag, bostadsområden, föreningar och annat, ifall man är tillräckligt många. Även som enstöring går det att ta jobb där man inte behöver prata så mycket med andra och bo ute i skogen eller något avlägset område där man kan forma världen precis som man vill ha den. (Den friheten finns dock inte idag, men det är för att det finns lagstiftning som begränsar friheten, och inte för att marknaden satt upp de gränserna.)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.7)</span> Företagens vinst utjämnas så att alla får samma vinst</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Vart och ett av de olika konkurrerande kapitalen har en särskild
profitkvot. Men kapital rör sig från den ena branschen till den andra
och söker den högsta möjliga profitkvoten. Det rör sig till de allra
lönsammaste branscherna och åsidosätter andra. När denna bransch är
mättad med kapital, sjunker dess lönsamhet och kapital rör sig till en
annan bransch (denna dynamik modifieras, men avskaffas inte, genom
upprättandet av ett monopol). Denna konstanta process resulterar i
stabiliseringen av profitkvoten kring en genomsnittlig kvot, i ett
bestämt samhälle vid ett bestämt ögonblick. Varje kapital tenderar att
få avkastning, inte i enlighet med den profitkvot det förverkligar i <i>sitt eget</i>
företag, utan i enlighet med den genomsnittliga samhälleliga kvoten, i
proportion till den värdesumma som är investerad i företaget.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är en rätt bra beskrivning av hur investeringar i olika firmor leder till att det finns en genomsnittlig avkastning för varje företag. Vinsterna jämnas ut genom att folk investerar mer pengar i de företag som har höga vinster. Det är såhär de klassiska ekonomerna såg på ekonomin och, tror jag, har inte visat sig vara speciellt fel. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.8)</span> Företag producerar mer grejer än vad folk vill ha</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Varje företag försöker värdeförmera sitt kapital under bästa möjliga
villkor. Vart och ett tenderar att producera mer än marknaden kan
absorbera medan de avser att sälja allt och hoppas att endast dess
konkurrenter kommer lida av <i>överproduktion</i>.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Att vinstmaximera (om det är vad Dauvé menar med värdeförmera) innebär inte att man producerar <i>mer</i> än vad folk kan köpa. Det skulle ju innebära att man producerar fler grejer än som köps, och att man då lagt ned resurser på onödig produktion. Om något kommer företag, om de drivs rationellt, tendera att producera precis så många som folk vill köpa (för det bästa priset möjligt).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.9)</span> Kapitalismen skapar konjunkturcykler</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
De problem som orsakats av köpande och säljande, av produktens
realiserande av sitt värde på marknaden, skapar en komplex mekanism,
inklusive kredit- och bankväsen, försäkring och reklam. Kapitalet blir
en slags parasit som absorberar en enorm och växande del av samhällets
totala resurser i administration av värdets omkostnader. Bokföring, som
är en nödvändig funktion i varje utvecklad social organisation, har nu
blivit en ruinerande och byråkratisk maskin som begraver samhället och
verkliga behov istället för att bidra med att tillfredsställa dem.
Samtidigt blir kapitalet mer koncentrerat och centraliserat: monopol
lindrar överproduktionsproblemen samtidigt som de förvärrar dem
ytterligare. Kapitalet kan bara ta sig ur denna situation genom
periodiska kriser, som tillfälligt löser problemet genom att återanpassa
tillgång till efterfrågan. ...<br />
<br />
Kapitalistiska kriser är någonting mer än varornas kriser. De är kriser
som förbinder produktionen med värdet på ett sådant sätt att
produktionen styrs av värdet. ...<br />
<br />
Den kapitalistiska krisen, å andra sidan, är produkten av den påtvingade
föreningen av värde och produktion. Vi kan ta en biltillverkare som
exempel. Konkurrensen tvingar tillverkaren att höja produktiviteten och
få ut ett maximalt värde ur en minimal insats. En kris uppstår då
ackumulationen inte hänger samman med en tillräcklig sänkning av
produktionskostnaderna. Tusentals bilar kan tillverkas på de löpande
banden varje dag och till och med finna köpare, men att tillverka dem
och sälja dem värdeförmerar inte detta kapital tillräckligt i jämförelse
med andra. Så företaget rationaliserar produktionen, investerar mer,
försöker att väga upp profitförlusten genom att sälja mer bilar, tar
kredit, samgående med andra företag, statligt ingripande etc. och
producerar till sist så mycket att det verkar som om efterfrågan aldrig
skulle sluta expandera, och förlorar därför alltmer. Kriser ligger
varken i mättade marknader eller i för generösa löneförhöjningar utan i
fallande profit (till vilket arbetarkamp självfallet kan bidra). Som
värdesumma finner kapitalet det allt svårare att värdeförmera sig självt
på den genomsnittliga nivån.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Dauvés syn på konjunkturcykeln är alltså att de beror på att kapitalisterna agerar på ett visst sätt. Det inträffar när företagare samlar på sig för mycket kapital (eller är det konsumentprodukter?) i relation till kostnaderna för att producera detta. Vägen det tar verkar vara denna: en företagare säljer en vara men en dag så slutar det vara lönsamt att fortsätta producera den mer. Då förbättrar denne produktionen, får ner kostnaderna, och investerar ännu mer. I slutändan gör hen något som jag inte förstår vad Dauvé menar ("producerar till sist så mycket att det verkar som om efterfrågan aldrig
skulle sluta expandera"), men i slutändan är det som så att företagaren bara förlorar pengar på sina affärer. Vinsten sjunker för massa företag och det ger upphov till krisen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den här historien har åtminstone tre oförklarade hål i sig. Varför är det möjligt för en företagare att alltid rationalisera sin produktion när vinsterna sjunker? (Det är ju inte alltid fysiskt och teknologiskt möjligt, och även om det är det så är det oftast inte ekonomiskt möjligt; rationaliseringar är investeringar och kostar.) Varför skulle en företagare alltid investera mer i sin egen firma med sitt kapital? (Om det ser ut att gå sämre för marknaden, varför inte investera i andra företag? Jag skulle gissa att det är vad vanliga företag gör.) Slutligen, varför sker den här serien av händelser för så många företag samtidigt och varför bara ungefär vart nionde år? (En teori om konjunkturcykeln måste kunna förklara varför ett stort antal entreprenörer gör felaktiga affärer, <a href="http://mises.org/library/how-business-cycle-happens">mer eller mindre samtidigt</a>, men om man bara säger att företagare gör misstag så finns det ingen förklaring till varför de inte inträffar slumpmässigt utan att vara kopplade till varandra.)</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.10)</span> Kapitalismen producerar inte det folk behöver</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Produktionen bestäms inte av behov, utan behov bestäms av produktionen –
för värdeförmeringens skull. Kontor byggs mycket hellre än behövliga
bostäder, medan många hus såväl som tusentals lägenheter förblir tomma i
tio månader av tolv eftersom ägarna eller hyresgästerna som <i>köpte</i> bostaden eller <i>betalade</i>
hyran är de enda som får bebo dem. Jordbruket försummas starkt av
kapitalet, i världsskala, och har bara utvecklats där det tillåter
värdeförmering, medan hundratals miljoner människor svälter.
Bilindustrin är en bransch som utvecklas bortom människors behov i
avancerade länder, eftersom dess lönsamhet gör att den fortsätter att
växa trots dess brist på sammanhang.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Här lägger Dauvé fram ett annat klassiskt argument mot fria marknader och kapitalism, nämligen att företag inte producerar det folk behöver. Jag ser dock en del problem i hans argument:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Även om jag skulle acceptera att han gjort en korrekt observation och tolkning så betyder inte det att han har rätt. Kolla in på de främsta behoven som människan har: föda, skydd från elementen och säkerhet. Och företagen producerar just dessa saker! Det finns gott om mat (frukt, bröd, kött, fisk, quorn, tillagat eller bara råvaror); gott om kläder, villor och lägenheter. Det är lite mindre vanligt med säkerhetstjänster, men det är en bransch som det senaste århundradet styrts väldigt mycket av staten, så det är ganska klart att det inte utvecklats än. Men numera finns det väldigt många säkerhetsföretag som patrullerar i bostadsområden och köpcenter. Det finns brist på hyresrätter - dock inte på bostadsrätter, villor eller, som Dauvé tar upp, kontorslokaler - och det beror på att det endast är hyresrätternas priser som regleras av staten. De har satt upp maximipriser för dessa, vilket gör att marknaden inte producerar den mängd marknaden vill ha, det leder till <a href="http://www.fastighetstidningen.se/prisregleringar-leder-alltid-till-utbudsunderskott/">underskott</a>. Så, på ett rent generellt plan har Dauvé fel - och vad gäller bostäder så beror det på regleringar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Hur är det då med jordbruket? Dauvés poäng om att det inte får tillräckligt med investeringar ger han inga belägg för. Att jordbrukare inte ger bort mat till de som svälter är sant, men det är lika sant att de inte får hjälp för att svenskar och västerlänningar inte skänker bort hälften av sin förmögenhet för att hjälpa dem. Men, det viktiga är frågan om marknaden producerar det konsumenterna vill ha. Vill konsumenterna ge bort så mycket pengar för att hjälpa de fattiga? Nej, alltså sker det inte. Att det är så att människor föredrar en godare måltid än att hjälpa en svältande individ, det är ett tragiskt faktum, men det är en annan fråga än om företagare producerar vad folket vill ha.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.11)</span> Kapitalismen hjälper inte de fattiga</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
[K]apitalet kan inte integrera [den massa av ickelönearbetare, vissa i de utvecklade länderna, men
de flesta av dem i fattiga länder] på
något sätt och hundratusentals av dem dödas tidvis i krig omedelbart
eller indirekt förorsakade av den kapitalistisk-imperialistiska
organiseringen av världsekonomin.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Varför är det så att företagare inte bygger en massa industrier i fattiga länder och anställer de som är där? Därför att de samhällena är inte kapitalistiska, de respekterar inte individens näringsfrihet utan inskränker den med monopol, regleringar, skatter och konfiskationer. Under större delen av 1900-talet så har de flesta länder i Afrika, Indien, Asien och Sydamerika levt i samhällen utan något vidare skydd för äganderätten. Kolla in <a href="http://www.cato.org/economic-freedom-world/map">den här kartan</a> som visar hur kapitalistiskt ett land är, på 70-talet var det knappt några länder i Afrika som kunde sägas vara minimalt kapitalistiska (och nästan alla var mycket mindre fria än vad svenskarna var). (Kartan är lite buggig när jag kollar på den, när man kollar för 1970 så visas en del länder enligt vad de hade för frihet när de väl fick någon ekonomisk frihet.) Men i de samhällen som tidigare var fattiga och anammat frihetliga institutioner - som i Taiwan, Sydkorea, Singapore, Hong Kong och Botswana - så har utvecklingen gått framåt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är positivt att Dauvé tar upp de som faller utanför ramarna i
dagens samhälle och inte kan få något jobb. Både de som lever i rika
samhällen och de som lever i fattiga. Det livet är hemskt och är något
som kan lösas. Men tyvärr kommer Dauvé inte med någon förklaring till varför det här uppstår - och kan därför inte se någon skillnad på de samhällen där det är väldigt begränsat problem (Singapore har runt <a href="http://www.tradingeconomics.com/singapore/unemployment-rate">2% arbetslöshet</a> idag) och de där det är ett gigantiskt problem (<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_unemployment_rate">vilket är länder</a> med låg ekonomisk frihet, som <a href="http://www.heritage.org/index/country/turkmenistan">Turkmenistan</a>, <a href="http://www.heritage.org/index/country/zimbabwe">Zimbabwe</a> och <a href="http://www.heritage.org/index/country/mozambique">Mozambique</a>). Det går dock att hjälpa dessa länder och vi gör det <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/02/svenska-och-vasterlandska.html">genom att sprida kapitalistiska institutioner</a> och <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2014/01/hur-vi-skulle-kunna-ha-nastan-fri.html">öppna upp för en nästan fri invandring utan minimilöner</a>. Det är dock inget som görs idag.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.12)</span> Vilka är proletariatet egentligen?</h4>
<div style="text-align: justify;">
Att Dauvé inte är bra på att förklara de sämst ställdas situation visas också i hans diskussion om proletariatet. Dessa har ju traditionellt varit de arbetare som inte äger några kapitalvaror, och som då lever på att sälja sin arbetskraft. Men Dauvé lägger till några definitioner på det:</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
"Proletariatet är detta samhälles negation. Det är inte ansamlingen av de
fattiga utan av dem som är »desperata», de utan reserver (»<i>les sans-reserves</i>» på franska, eller »<i>senza riserve</i>» på italienska). De som inte har något annat än att förlora än sina bojor, de som
ingenting är och ingenting har och som inte kan befria sig själva utan
att förstöra hela samhällsordningen. ... Eftersom det är proletariatet som producerar värde och därför även
det som kan förinta en värld baserad på värdet, innefattar proletariatet
exempelvis de arbetslösa och många hemmafruar eftersom kapitalismen
anställer och säger upp de förra, och använder sig av de senares arbete
för att kunna öka den totala mängden utvunnet värde."</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Hur många är då med i proletariatet i Sverige? Det är alla som är desperata och inte har några reserver. Enligt boken <a href="http://www.bokus.com/bok/9789175669151/balansakten-medelklassen-som-lever-ur-hand-i-mun/"><i>Balansakten</i></a> så har ungefär en fjärdedel av svenska befolkningen, i åldrarna 30-49 år, så lite pengar att de bara klarar sig i fyra veckor utan lön (resten klarar sig då längre). Ungefär hälften i samma grupp har mer än 50 000 kronor i sitt bankkonto. Säg att 50 000 är en tillräcklig buffert för att få kallas reserv samt att de som är äldre än 49 troligtivs har mer pengar än så, och att de som är 20-29 har mindre resurser. Då blir det att i Sverige så saknar kanske hälften av alla svenskar en reserv.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det är en riktigt dålig situation! Och troligtvis är den något sämre än i andra länder som Frankrike, Spanien, England och Nederländerna, där <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_distribution_of_wealth">befolkningens förmögenheter</a> är större. Så, bland de rika länderna så ligger Sverige nog dåligt till i frågan om reserver.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad innebär det? Jo, att proletariatet inte kan vara större än ca 50% i något rikt land. Det är bara de som kan sägas vara utan reserver, och det är nog inte alla av dessa som kan sägas vara desperata. Sedan är frågan om det <i>bara</i> är proletariatet som producerar värde, vilket är en möjlig tolkning av vad Dauvé skriver. I sådana fall så producerar folk inte om de sparat tillräckligt mycket, vilket är en absurd slutsats.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad är det då Dauvé gör, när det uppenbarligen är så att han inte gör en ordentlig analys av hur stort samhällsproblemena är? Gissningsvis så försöker han locka fler till kommunismens sida genom att överdriva hur stor gruppen, som de säger sig kämpa för, egentligen är.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.13)</span> Staten som ett samhällsmisslyckande</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Staten föddes ur människans oförmåga att styra sitt eget liv. Staten är de splittrades – symboliska och materiella – enhet.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag gillar det här citatet, det är väldigt passande. Ett folk som är enat efter rationella principer kommer inte behöva vara rädda för eventuella tyranner och inte heller själva vilja gå ut och erövra andra länder (åtminstone inte i ett utvecklat samhälle där alla tjänar på samarbete). Bruce L. Benson har fört fram en liknande idé i <a href="http://www.cato-unbound.org/2007/08/15/bruce-l-benson/most-significant-market-failure">en artikel</a>. Dauvé ser det dock som att handelns intåg gjorde grupper splittrade och att han därför troligtvis ser att staten kommer ifrån handeln. Jag tror mer på hypotesen att staten kom ifrån <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2014/10/kom-staten-till-genom-att-bekampa-vald.html">gynnsamma förhållanden</a> för att kunna plundra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men oavsett, om staten kom till genom splittring, så stämmer det också att staten finns till för att vi ännu inte lyckats ordna ett fungerande samhälle. Som en annan libertarian skall ha sagt, skatter är priset vi betalar för att ännu inte ha skapat ett civiliserat samhälle.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">1.14)</span> Arbete är tråkigt under kapitalism </h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Det är produktionsförhållandenas diktatur över samhället. När man producerar så offrar man sin livstid för att njuta av livet <i>efteråt</i>;
denna njutning är nästan alltid lösryckt från arbetets natur, vilket
bara är ett medel för att upprätthålla livet. Kommunismen upplöser
produktionsförhållandena och kombinerar dem med sociala förhållanden.
Den känner ingen som helst åtskiljd verksamhet, inget arbete som är
motsatt till lek.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Under kapitalism så ser folk arbete som något annat än en lek, det är något som inte är roligt och man gör det enbart för att kunna få pengar. Det här är en intressant fråga och återigen går det att fråga sig om det Dauvé pekar på är en nödvändig konsekvens av privat ägande eller ifall det kommer ifrån något annat. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Är det då en konsekvens av kapitalismen att många finner det roligare att, säg, spela tv-spel än att arbeta? Skulle det inte kunna vara en konsekvens av själva arbetets natur, att det inte är så roligt? Eller att arbete blir presenterat på fel sätt för oss? Det skall finnas en del studier om det senare som visar att vi människor kan bli mer motiverade till att göra något om det inte är ett så stort fokus på pengar. Det är grejen med arbete - vi får veta att vi skall göra det för att få pengar, inte för att det är kul i sig. Enligt <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2011/09/drive-surprising-truth-about-what.html">Daniel Pink</a> så slår då hjärnan av den del som gör oss intrinsikalt motiverade till att göra något (som det kan vara med vissa spel) och gör att vi förlitar oss på utomstående motivation. En del företag har anamat den här filosofin och försökt göra om sina arbetsplatser där målet är att få folk att <i>vilja</i> vara. Som att det blir lite mer roligt att arbeta. Pinker menar att den här trenden inte fungerar för alla företag, men att det fungerar för de som är mest intellektuella.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, det går att jobba med sådant som är internt motiverande i det kapitalistiska samhället och idag håller företag på att utveckla kulturer för att göra arbetet med roligt. Det är ju i företagens intresse att göra detta också - ju roligare ett jobb är desto mer engagerade lär de som jobbar där vara, och utbudet av arbetare skulle kunna gå upp så mycket att det blir arbetarna som får konkurrera om arbetsplatserna varpå lönerna sjunker. Det är i deras intresse om det inte leder till lägre produktion åtminstone. Om det finns en avvägning mellan de två kommer valet att bero på vad arbetarna vill ha: om de hellre tar jobb med lägre lön och mer skoj så kommer det finnas sådana jobb (det skall gälla för journalistik och dataspelsprogrammering, som ger lägre lön för jobb för folk med liknande kvalifikationer).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Skulle då det kommunistiska systemet kunna förbättra dessa tendenser? Skulle rent monotona arbeten bli roliga i ett kommunistiskt samhälle, genom någon ideologisk faktor? Möjligtvis, men Dauvé ger inga skäl att tro detta.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<h4>
Om kommunismen</h4>
</div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">2.1)</span> Den kommunistiska visionen</h4>
<div style="text-align: justify;">
Den större delen av Dauvés text var en kritik av de många olika samhällen med handel och utbyte. Men han presenterar även en vision om hur samhället skulle kunna vara annorlunda. Hur ser det då ut?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Dauvés (och kanske alla andra kommunisters) huvudsakliga mål verkar vara att skapa en odelad mänsklig gemenskap där "livets alla olika element är del av den samhälleliga gemenskapen". Alltså, om en individ leker med andra, tränar sig på att bli bra på en syssla, utbildar sig för att förstå hur världen fungerar, uppvaktar någon eller bara sitter och vilar så skall alla dessa handlingar vara en del av hela samhällets gemenskap.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad innebär det då att något är en del av samhällets gemenskap och att något annat inte är det? Jag är inte helt säker. Jag tycker mig kunna tolka Dauvé på två olika sätt här: antingen handlar det om att införa gemensamma beslut för allt eller att alla handlingar inte delas in i olika fack utan att alla sorters handlingar blandas samman och görs som en helhet. Jag lutar mig åt att det är det senare, men beskriver ändå båda.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ovan beskrev Dauvé hur handel och utbyte skulle ha omvandlat ett (hypotetiskt, eftersom det inte verkar ha existerat) enat samhälle. Den stora skillnaden som togs upp där var att samhället gick från att beslut fattades gemensamt till att de togs individuellt. Är det då detta som Dauvé menar är kommunismens mål: att det är detsamma som att alla beslut måste godkännas av samhället innan de får utföras?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det verkar dock inte vara en rätt tolkning. För, det skulle leda till att vilka sorters handlingar som helst blir korrekta, bara folket i ett visst samhälle accepterar dem. Det innebär i sin tur att i ett samhälle med bara kapitalister så skulle helt personliga beslut i varje område (laissez-faire kapitalism) vara helt i linje med kommunismen - liksom ett samhälle där varenda beslut över varenda fråga tas gemensamt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den andra tolkningen jag har är att det som är en del av samhällets gemenskap är sådant som inte är isolerat ifrån andra aktiviteter. Att produktion av mat inte är isolerat från att tänka på konst och att skapa konst inte är isolerat ifrån att leka. Som att varje aktivitet har en del av de andra i sig.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det här låter likt en viss estetisk teori som menar att vi uppskattar saker ju mer komplexa och sammankopplade de är (och som Nozick baserade <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/01/philosophical-explanations_10.html">sin moralfilosofi</a> på). Det låter som om det är något vi människor gillar att göra, så det gör det ju gott i sig (givet att det inte förstör för andra). Alltså, om jag själv kunde uttrycka mig på ett mer konstnärligt sätt eller göra så mitt skrivande utvecklar min förståelse för HTML, så är ju det positivt. Det måste då innebära att alla aktiviteter man gör inte behöver hänga samman för stunden, men att de behöver göra det över tid. Som exempel: för att jag skall kunna träna mitt tänkande för att komma på skämt så lär jag inte kunna träna mitt tänkande för att säga tröstande saker samtidigt. Det innebär att alla aktiviteter måste föras samman över tid, så att jag ser det som att en träning idag, vars kunskap inte går att <a href="http://econlog.econlib.org/archives/2012/08/low_transfer_of.html">föra över</a> till något annat, komplementerar mina kunskaper jag lär mig på andra dagar. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, det här målet verkar både rimligt och möjligt, men behöver vi verkligen kommunism för det? Varför står kapitalismen ivägen för att en individ skall kunna föra samman allt denne gör till att uppnå något sammanfattat slutmål? Om detta mål till exempel är att må bra och leva ett lyckligt liv, varför kan inte individen i ett kapitalistiskt samhälle använda alla ens erfarenheter för att nå det målet? Vad är det som gör kommunismen så speciell? Det kunde jag inte se något svar på. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">2.2)</span> Den kommunistiska praktiken</h4>
<div style="text-align: justify;">
Dauvé har lagt fram en vision om vilka mål det kommunistiska samhället är tänkt att uppnå. Men hur skall det se ut? Vilka lagar skall gälla i det här samhället? Hur skall produktionen fungera, om den inte sker på ett decentraliserat, marknadsmässigt sätt?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
På den här punkten är Dauvé otroligt vag. Det här är det mest konkreta han har att säga om detta:</div>
<blockquote class="tr_bq">
<div style="text-align: justify;">
Kommunismen är mänsklighetens tillägnade av sin rikedom och innebär
en oundviklig och fullkomlig omvandling av denna rikedom. Detta kräver
ett tillintetgörande av företag som separata enheter och därför även av
värdelagen: inte för att socialisera profiten, utan för att cirkulera
produkterna mellan industriella centra <i>utan</i> värdets förmedling. ...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kommunismen
jämför bruksvärden för att besluta om en viss produktion skall utvecklas
istället för en annan. ...</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kommunisering, å andra sidan, innebär att produkter cirkuleras utan
pengar. </div>
</blockquote>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, "mänskligheten" skall planera all produktion gemensamt och den skall göra det utan att använda jämförelser av avkastning på olika verksamheter. Systemet skall inte heller använda pengar utan produktionen skall bestämmas genom att jämföra deras "bruksvärde". Det finns två gigantiska problem med det här.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det första är själva produktionen: hur skall de mäta bruksvärdet? I "abstrakt arbete"? Hur gör de skillnad på arbetskraft som är mer skicklig än en annan? Hur mycket mindre värd är en timma jag lägger på att sopa ett golv med någon annans tid på ett bygge? Om det inte är arbetskraft det skall mätas i, hur skall det fungera?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Säg att kommunisterna får fram ett värde, hur skall de gå från att de har ett värde på slutprodukten få fram något värde på alla kapitalvaror som behövs för att producera detta? I en värld med replikatorer som producerar allt man vill ha behövs det inte många kapitalvaror, men Dauvé menar att det här är möjligt i dagens värld. Då måste det finnas något sätt för den mänskliga gemenskapen att bestämma om de skall använda järn av högsta kvalitet för att bygga lastbilar eller om de skall en sämre sort. Men hur vet de hur viktigt det är att använda det ena eller andra sorten? För att det håller bättre? Ja, men det går inte alltid att ha bästa kvalitet för alla arbetsprocesser, och då måste man kunna göra ett rationellt val om hur viktigt en resurs är jämfört med en annan. I den kapitalistiska världen gör företag det genom kostnadskalkylering, men det finns ingen sådan möjlighet för det i en värld utan pengar: den mänskliga gemenskapen kan inte <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_calculation_problem">kalkylera fram relativa värden på alla kapitalvaror</a> och kommer därför inte att kunna använda de på ett rationellt sätt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det andra problemet är att Dauvé inte presenterar några lagar, några regler. Vad skall hända ifall några bestämmer sig för att lämna den kommunistiska gemenskapen och följa kapitalistiska principer? Skall de skjutas? Och hur skall den kommunistiska gemenskapen komma fram till de beslut om hur saker skall produceras? Skall det ske direktdemokratiskt, representativt, med någon kombination? Skall planeringen vara helt top-down eller skall det finns några element av decentralisering? Det finns verkligen inte några svar på detta, och det är helt essentiella frågor! Utan ett svar på dessa frågor går det ju, exempelvis, inte att bedöma om den här gemenskapen kommer att förvandlas till en totalitär diktatur eller inte. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För att vi verkligen skall kunna planera för framtiden måste vi undersöka och jämföra olika politiska förslag på hur olika beslutsprocesser skall fungera. Dauvé lämnar inte något förslag alls på hur den här beslutsprocessen skall fungera under kommunism, vilket gör att det inte går att bedöma hur den skall fungera.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<h4 style="text-align: justify;">
<span style="font-size: xx-small;">2.3)</span> Måste kommunismen omfatta hela mänskligheten?</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
[D]et kan inte finnas några kommunistiska öar inom ett kapitalistiskt samhälle.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är en populär idé bland många kommunister - det är omöjligt att skapa ett kommunistiskt system som är parallelt med andra. Om de är fientligt inställda varandra och är i krig så är det ganska rimligt, men måste detta vara så? Nej, kapitalistiska och kommunistiska samhällen har samexisterat. Det finns ju dels några byar som diverse <a href="http://econlog.econlib.org/archives/2012/10/utopian_experim.html">experimentella/utopiska socialister</a> skapat, men också några nutida halv-socialistiska experiment, som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kibbutz">kibbutzerna</a> en gång var. Så, något som kommunism borde kunna samexistera med andra samhällen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, detta skulle inte fungera enligt många kommunister. Det kommunistiska samhället skulle störas av att ha kapitalistiska grannar. Låt oss säga att detta stämmer. Är det ändå inte då möjligt att ha ett helt kommunistiskt och några olika kapitalistiska samhällen på planeten jorden?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det borde vara möjligt, ifall de är isolerade ifrån varandra. Säg att vi bygger en gigantisk ö i Atlanten eller Stilla havet och sedan får alla kommunister skapa ett samhälle där. Resten av mänskligheten tar och undviker dem - ingen besöker dem, inga flygplan åker över och inte ens några satelliter gör det. Det är totalt isolerat ifrån resten av samhället. De människor som bor där skulle kunna tro att de är de enda människor som finns - och skulle kanske göra det efter några generationer. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Om detta inte vore möjligt så måste kommunism, av någon oförklarad anledning, ha kontroll över andra människor, bara för att. Alltså, det kan finnas ganska isolerade öar av kommunism i en kapitalistisk värld. </div>
<h4 style="text-align: justify;">
Lite annat</h4>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Om man betraktar det moderna samhället, så är det uppenbart att den
stora majoriteten människor tvingas sälja sin arbetskraft för att
överleva. ...<br />
<br />
På 1900-talet, mellan 1930 och 1950, var
Ryssland tvunget att införa en arbetslag som inkluderade dödsstraff, för
att kunna organisera miljoner bönders övergång till industriellt
lönearbete på några få decennier. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Dauvés har en knepig syn på löner: han
pratar inte om löner som det arbetare får på en kapitalistisk marknad.
Även slavar (d.v.s. folket i Sovjetunionen) får lön, så han
använder det i betydelsen "ett inflöde av pengar man får vid
samband efter att man arbetat". Därmed säger han inte att lön
nödvändigtvis är en del i ett frivilligt utbyte, där två personer byter
tjänster eller varor med varandra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Lönearbetet var en gång i tiden en form av utveckling men är det inte
längre. För en lång tid har det inte varit något annat än ett hinder,
till och med ett hot mot mänskligheten.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Lägger Dauvé fram några argument för att lönearbetet inte varit en viktig del av den kapitalistiska utvecklingen? Nope.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En annan ovana som Dauvé kommer med är att han överdriver så otroligt mycket med sina ord. Det här är språkpolisen, men det är ju viktigt att använda rätt ord vid rätt tillfälle.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Det nya samhället, som frambringas av det gamla, kan bara framträda och
segra genom en revolution, genom att förinta hela den politiska och
ideologiska strukturen, som fram till dess tillät föråldrade produktionsförhållandens överlevnad. ... Vissa »outvecklade» länders utveckling, såsom Brasiliens, är helt
verklig, men kan bara uppnås genom delvis eller fullständig förintelse
av tidigare levnadssätt. ...<br />
<br />
Pengar tillåter sin ägare att befalla över andras arbete, när som helst och var som helst i världen. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, när Sverige gick från fyrståndsriksdagen och till tvåkammarsriksdagen så <i>förintades</i> den förra. Samma med alla gamla företag - de gick inte i konkurs, utan <i>förintades</i>. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Och ja,
med pengar kan jag köpa mig till andras tjänster och varor. Men med
bara pengar så blir det inte möjligt att göra ett sådant köp. För att
köpet skall gå igenom måste också säljaren vara villig att sälja. Oftast
går det att köpa saker med bara pengar, men vissa saker är inte till
salu. Alltså Dauvé vill få det till att pengar kan köpa vad som helst,
att med det så kan man <i>befalla</i> andra till att göra saker. Det verkar som om han bara vill svartmåla pengar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
En del djur använder redskap, men bara människan tillverkar sina verktyg.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det
här är det säkert många som trott att det stämmer och Dauvés lägger
inte in något viktigt i påståendet. Men det stämmer visst inte; det
finns <a href="http://www.livescience.com/4395-chimps-spears-hunt-bushbabies.html">chimpanzer som gör spjut</a>.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Tendensen till överproduktion kräver en permanent krigsekonomi i nästan samtliga av de avancerade länderna.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Varför bara i vissa av de avancerade länderna men inte de andra?</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Underutvecklade länder – för att använda ett gammalt men inte helt
opassande begrepp – kommer inte behöva industrialiseras. I många delar
av Asien, Afrika och Latinamerika så förtrycker kapitalet arbetet men
har inte underkastat det sitt »reella» herravälde. Gamla former av
kommunalt samhällsliv existerar fortfarande. Kommunismen skulle
regenerera många av dessa – som Marx tänkte angående den ryska
bondekommunen – med hjälp av »västerländsk» teknologi som skulle
appliceras annorlunda. På många sätt, kommer sådana områden att vara
enklare att kommunisera än de stora bilistanpassade och TV-skärmberoende
»civiliserade» motsvarigheterna. Med andra ord, en världsomfattande
avackumuleringsprocess. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, inga fabriker för att producera kläder, möbler eller verktyg för att producera hus i Ghana. De kommer antingen att nöja sig med sin låga levnadsstandard eller så kommer fabrikerna i den rika världen bli dubbelt så bra eller så kommer välståndet dit på något annat sätt. Oklart vilket.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-7602813041009106772014-11-06T14:37:00.000+01:002014-11-06T17:59:56.102+01:00Går det att genomföra pareto-förbättrande handlingar?<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
<i>Kort svar: Ja, för handlingar som har så liten effekt att de suddas ut med tiden. Eller för de handlingar som andra inte märker skillnaden på en. Eller i de samhällen där folk märker andras hittills pareto-förbättrande handlingar och antingen tolererar dem eller accepterar dem.</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En pareto-förbättrande handling <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Paretooptimalitet">definieras</a> som en där en person agerar så att någon får det bättre utan att någon annan får det sämre. Jag tänker mig att sådana handlingar vore <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2011/04/mer-om-objektiv-moral.html">helt moraliska</a> att <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/01/pareto-improving-utilitronium-waves.html">genomföra</a>. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, är det möjligt att göra sådana här handlingar? Låt mig ta upp ett exempel på något som borde kunna se ut som en pareto-förbättring:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
<i>Erika är ute och går. Hon skall iväg på en fest till kvällen och är lite orolig ifall vädret verkligen blir bra. Men så tänker hon att oavsett vad hon tror om vädret så kan hon inte förändra det. Hon tar då istället och funderar på vilken roll <a href="http://www.econtalk.org/archives/2010/02/roberts_on_smit.html">komparativ och absolut</a> <a href="http://www.econtalk.org/archives/2007/04/mike_munger_on.html">arbetsfördelning</a> har i att skapa välstånd i samhället, vilket är mycket mer intressant.</i></blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Erikas val att sluta fundera på något hon inte kan påverka, och istället fundera på något som är intressant i sig ser ut att vara pareto-förbättrande. Hon gör något roligare och förlorar själv inget på det, och ingen annan gör det heller.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men stämmer det? Tänk om det är så att Erika blir synbart annorlunda av det hon tänker på, och någon annan uppfattar detta. Som, låt oss anta att hon skrattar till utifrån sina funderingar och att någon annan stör sig på detta. Eftersom det var hennes val som ledde till både att hon själv fick det bättre, att hon skrattade till och att någon annan därefter blev störd på detta, så ledde det alltså inte till en paretoförbättring.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Här skulle säkert vän av ordning säga att det ju inte är Erikas fel att andra stör sig på att någon är glad. Det är sant, men <i>fel</i> betyder inte samma sak som "inte varit med och orsakat". Vi påverkar varandra av våra handlingar och det är till viss del upp till en själv att man inte tar illa upp av andras oskyldiga handlingar. Därför ser vi det som att vissa orsaker är viktigare än andra för att <i>fördela skuld</i> till något som hände. Men utifrån ett, tänker jag mig, <a href="https://www.blogger.com/">rent kausalt perspektiv</a> så finns det inga sådana graderingar av handlingar. Det var alltså både Erikas skratt samt den andres brist på självbehärskning som fick denne att purkna till. Och därmed var handlingen inte pareto-förbättrande.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, eftersom allting har konsekvenser och dessa kan finnas på väldigt lång sikt så skulle en handling kunna vara pareto-förbättrande på kot sikt, men inte vara det på lång sikt. Vad krävs då för att en handling skall vara pareto-förbättrande även på lång sikt?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det går nog att göra på ett antal sätt. Konsekvensen av handlingen kan vara eller göras så liten att den inte får några långsiktiga effekter. Eller så får man kontrollera sig så att det inte ger några yttre effekter som andra märker av. Eller så får man skapa en kultur med andra där man uppmuntrar andra att inte bli negativt inställda på andras oskyldiga, för sig själv(a) glädjeskapande aktiviteter. Och slutligen så får man skapa en kultur där folk inte bara tolererar andras glädjeyttringar utan själva blir glada av det och sporrar fler att göra trevliga saker.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag skulle gissa att även de mest kortsiktiga pareto-förbättrande handlingarna vid någon punkt slutar att vara kortsiktiga, om de händer tillräckligt ofta. Att gång på gång bli glad lär i slutändan sätta långsiktiga spår, om så bara i ens sinne. Då lär man i framtiden se mer positivt på ens omständigheter.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Detta behöver dock inte märkas, eftersom det går för en individ att kontrollera sitt yttre beteende. Men att ständigt kontrollera sin lycka lär inte fungera i längden - det är något man vill dela med sig av med andra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så för återkommande varaktiga pareto-förbättrande handlingar behöver man ha en kultur av tolerans för sådana aktiviteter. Det är ju lite så som vi har det idag, de flesta anser nog att om man blir missnöjd av andra skrattar till så är det deras eget fel och de borde ta och skärpa sig. Folk vill alltså försöka vända incitamenten till att man skall tolerara sådana här oskyldiga handlingar.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Här kommer en annan fråga upp, hur skiljer man på "oskyldiga" handlingar och "icke-oskyldiga" handlingar? Såhär, istället för att Erika skulle ha skrattat till av att fundera på komparativa fördelar, så fick hon ett ryck och slog till någon istället. Det var dock inte illa menat, hon vill inte fortsätta slå personen eller få denne att känna sig underlägsen henne. Skulle då folk kunna ha som kulturell regel att man accepterar sådana här saker och ser ned på människor som ger ifrån sig glädjeslag?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En sådan värld skulle kunna vara möjlig, men den verkar inte så trolig. Först och främst för att ett slag kan göra ont och det är ju något som bör undvikas i sig och det är en signal som kan misstolkas ("Var det där ett glatt slag eller ett argt slag?"). Eftersom det inte är en helt tydligt signal så kan den utnyttjas av mobbare ("Vadå, jag är bara glad ju!"). </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Men, i vissa omständigheter gäller inte detta. Bland vissa är det acceptabelt att klappa till andra på axeln och på vissa ställen är det normalt för främlingar gå runt och <a href="http://www.urbandictionary.com/define.php?term=cuddle%20puddle">omfamna varandra</a>. Där har andras svar på en handling gått från att inte bara vara tolerant till att även acceptera och besvara den.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Så, det finns vissa kulturella faktorer för när en viss handling är oskyldig eller inte. Vad skulle då fungera som ett mått på om en handling är oskyldig eller inte? Själv tror jag att regler som respekterar individens frihet är de <a href="http://www.ofuss.se/2012/05/secession-och-den-vetenskapliga-metoden/">bästa reglerna</a>, då har var och en möjlighet att själv välja den kultur med de normer som bäst stämmer överens med vilka beteenden man själv anser vara oskyldiga eller störande. Alltså, att man själv väljer i vilken kultur man vill leva i, så att man bara blir utsatta för de oskyldiga handlingar man själv känner inte orsakar några större problem för en. På det sättet skapas ett system av <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2011/11/om-moralisk-harmoni.html">moralisk harmoni</a>, ifall alla kan acceptera grundregeln att alla får leva sitt liv som de vill.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den världen är kanske inte möjlig idag, men teoretiskt är den det. Dock är det nog möjligt redan idag att folk gör saker som i sig är positiva men som inte får långsiktiga konsekvenser - som att någon idag hellre sitter och funderar på något roligt och skrattar åt det, än något tråkigt.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-85564511979945077352014-10-23T13:35:00.001+02:002014-10-23T18:48:51.678+02:00Kom staten till genom att bekämpa våld?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5lKIhITZy5Qt1D-wo8Powj91ttgOq5nmwDBNjFO9hDHByhmRiRUJlIxTnOH4QkxywP3UTHT6lbfX736N-XR05hyS8QoGFGl_FSChgggWsFAUfEmLxG8_mmTc9gIzeL_o9fLplNtY_880/s1600/Valdemar_Atterdag_brandskattar_Visby_(1882).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5lKIhITZy5Qt1D-wo8Powj91ttgOq5nmwDBNjFO9hDHByhmRiRUJlIxTnOH4QkxywP3UTHT6lbfX736N-XR05hyS8QoGFGl_FSChgggWsFAUfEmLxG8_mmTc9gIzeL_o9fLplNtY_880/s1600/Valdemar_Atterdag_brandskattar_Visby_(1882).jpg" height="247" width="400" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
<i>Frågan om statens uppkomst har studerats av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/State_formation">flera forskare</a> och i det här inlägget tänkte jag kolla på en förklaring som ges i <a href="http://www.amazon.com/Violence-Social-Orders-Conceptual-Interpreting/dp/1107646995/" target="new">Violence and Social Orders</a> av Douglass C. North, John Joseph Wallis och Barry Weingast. Jag lägger fram argument för att de egentligen inte ger någon förklaring på frågan. Delvis för att de utgår ifrån att effekten är förklaringen men också för att de missar att analysera öppna polycentriska samhällen. Slutligen tar jag upp <a href="http://mises.org/daily/2214">naturliga elit</a>-förklaringen av statens uppkomst och ger ett argument varför den är rimligare.</i></blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Ordet <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/State_formation#The_state">stat</a> används olika av olika antropologer och politiska ekonomer - det är nästan lika problematiskt som ordet <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2009/12/anarki-anarki-anarki.html">anarki</a>.
Jag har märkt åtminstone två typer av stater: centralstaten med
vålds-/lagstiftarmonopol som uppstod ungefär 1648 i Europa och den
<a href="http://www.freenation.org/a/f24c1.html#1">politiska</a> staten som tar resurser ifrån andra (utan att försöka bestämma
vad lagen är så mycket) som uppstod på olika ställen för kanske 1 000 -
10 000 år sedan. Hur våldsmonopolet uppstod verkar vara någorlunda väl
undersökt, <a href="http://www.amazon.com/Rise-Decline-State-Martin-Creveld/dp/052165629X">åtminstone för de europeiska staterna</a>,
där staten uppstod från kungarnas ambitioner i kampen med andra
maktläger (städer, adel, kyrkan, Hansan och bönderna). Men hur kom den
politiska staten till?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För några år sedan lyssnade jag på en intervju med Barry Weingast på <a href="http://www.econtalk.org/archives/2007/08/weingast_on_vio.html#">Econtalk</a>. Där diskuterade de hans, Douglass Norths och John Wallis <a href="http://gen.lib.rus.ec/book/index.php?md5=022720998B4B5B5D1A77F3B33DD72EBD">nya bok</a> som var tänkt att förklara varför vissa politiska system är stabila och varför folk kan skapa tillväxt bättre i några än andra. Huvuddelen av diskusionen (och boken) handlar om skillnaden mellan "naturliga stater"/"limited access orders" och "open access orders". De förra är ungefär alla världens stater (politiska och våldsmonopol) fram till runt 1800 och de senare är de kapitalistiska och demokratiska stater som funnits efteråt. De tar även kortfattat upp skillnaden mellan icke-statliga samhällen och naturliga stater och försöker därmed ge en förklaring till hur staten uppstod.<br />
<br />
Jag får säga att jag delar författarnas utgångspunkt i hur de vill förklara politiska strukturer; de ser det som utkomsten av hur olika människor använder eller undviker våld och försöker förmå andra till att använda eller undvika våld. Valet om hur man tänker använda sig av våld (och då i vilken koalition och regler man vill stödja) är central i frågan om hur politiska system blir till. Men deras förklaring till hur stater uppstår är dessvärre mindre bra.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Förklaringen de ger till att den naturliga staten uppstod var för att den kunde upprätthålla bättre lag och ordning, som inte kunde göras av den ordning som de menar fanns innan dess, vilket var "stam-samhällen". I en naturlig stat så har folk incitament att upprätthålla en ordning på två sätt. De som är högt upp har militära positioner och åtnjuter privata fördelar som kommer av att de har politisk/fysisk makt. Makt att kuva andra stämmer överens med den ekonomiska makten. Dessa låter bli att slåss med varandra för att de utövar makten gemensamt; om de blir svaga kan de nedre klasserna komma runt deras monopol. Jag antar att de menar att de nedre klasserna slåss inte mot de övre för att de övre är starkare och att ordningen inom de nedre klasserna antingen kommer från de övre som en Leviathan eller att de har en ordning av att de själva har jämlika maktförhållanden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
De jämför detta samhälle med tidigare "stam-samhällen" som alltid var mindre och finner att folk dödade varandra oftare där, om än att det finns tveksamheter om bevisen för det. I den samhällsform som de lägger upp som föregångaren till den naturliga staten så fanns det en ledare för runt hundra personer men dennes maktposition var väldigt begränsad. De större samhällena var minst runt 1000 personer och skall då ha varit mindre våldsamma, samt alltid haft ett härskar/klass-system. För att folk skulle kunna leva i ett större samhälle krävdes det att våldet i samhället blev bättre kontrollerat och för att göra det behövdes en annan struktur än vad stam-samhällena erbjöd.</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Larger societies required new ways to manage and control violence. Basic social units in foraging orders (bands or family groups) were typically groups of twenty-five to fifty individuals. Larger social units (tribes or local groups or big-men collectivities) range up to five hundred people. For each of these ways of organizing social interaction, increasing size produces increasing intragroup conflict and what Rappaport called the “irritation coefficient”: “sources of irritation... increase at a rate greater than population size. If population increase were taken to be linear, the increase of some kinds of dispute. .. might be taken to be roughly geometric” (<a href="http://www.amazon.com/Pigs-Ancestors-Ritual-Ecology-Guinea/dp/157766101X">1968</a>, p. 116). ... The size of these different societies is bounded at the upper range by problems of managing violence. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Författarnas korta redogörelse missar två saker. Först och främst har de ingen som helst beskrivning eller förklaring för hur övergången från stamsamhället till den naturliga staten gick till (åtminstone inte i kapitel 2.5 där de skall diskutera frågan). De visar på två samhällen och säger att det ena är mer fredligare och större än det andra och att de båda ligger i en kronologisk ordning så måste det ju ha skett någon förändring, kanske för att folk ville skapa mer ordning. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det andra problemet är att de missar att det finns fler samhällen än de som de tagit upp. Om det finns ett annat samhälle som är en utveckling av stamsamhället så kan det visa att staten utvecklats på ett annat sätt. I just de exempel som de tar upp vet jag inte om det fanns sådana samhällen, men det har funnits på andra ställen, nämligen en öppen polycentrisk ordning, eller ett samhälle med ett decentraliserat rättssystem. Detta är likt de mindre "stam-samhällena" i att de inte har någon härskare och att ledarna där är starkt begränsade i vad de kan göra. Men det skiljer sig genom att det kan vara mycket större. Exempel på sådana samhällen är <a href="http://www.daviddfriedman.com/Academic/Iceland/Iceland.html">medeltida island</a>, på runt 70 000 invånare och <a href="http://mises.org/daily/2542#2">Kapauku Papuans indianerna</a> i nya guinea, på runt 45 000 invånare. Det var "öppna" system i meningen att vem som helst kunde bli en domare - det krävdes dock vanligtvis inkomst, som dock inte var grundad i att beskatta/stjäla ifrån ens medlemmar, eller skicklighet i att kunna lagen. (På Island var antalet maktpositioner begränsade genom en sorts kartell, men vilka som helst kunde köpa en sådan här position.) <br />
<br />
Utifrån vad jag läst så skall det isländska samhället ha varit något bättre på att bekämpa våldsamheter än dess nära släkting, det norska; det verkar som om norrmännen fann mer ära i hämnd än islänningarna, enligt historikern <a href="http://www.viking.ucla.edu/publications/articles/feuding_viking_age_iceland_byock_vengeance.pdf">Jesse L. Byock</a>:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
For compromise to work consistently, settlements had to be respeted. <i>The Short Story of Snegla Halli</i> (<i>Sneglu Halla þáttr</i>) provides a glimpse of the dishonor caused by breaking a reconciliation. It calls a settlement breaker a niðingr, the strongest legal term of abuse which was otherwise reserved for villains, cowards, traitors, and individuals who committed wanton cruelty. In the presence of the king of Norway, Halli was accused by an opponent of having failed to avenge his fathers's death. In response to this accusation the king asked:<br />
<blockquote class="tr_bq">
"Is it true, Halli, that you have not avenged your father?"<br />
"True it is, lord," answered Halli.<br />
"With this situation, why did you travel to Norway?"<br />
"It is this whay, lord," replied Halli. "I was a child when he was killed, and my kinsmen rook up the case. They arranged a settlement on my behalf, and among us, it does not sir well to be called by the name of <i>griðniðingr</i> [settlement breaker]."</blockquote>
The saga puts Halli, an Icelander, in the position of stoutly defending the honor accorded this custom of restraint, revealing a cultural opposition that Icelanders perceived to lie between their own and Norwegian society.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, det finns alltså inte ett behov av ett elitsamhälle för att skapa ordning. Detta har även Weingast påpekat och han tar upp det isländska samhället som ett exempel på ett fungerande decentraliserat rättsystem i <a href="http://www.econtalk.org/archives/2014/08/barry_weingast.html">en ny intervju</a> på Econtalk. I det säger han även att sådana här decentraliserade rättssystem kan ha de tre aspekter som förknippas med rättssäkerhet:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Well, that's where we have an approach to the question what is law? And
by 'we' I mean this is joint work with my colleague Gillian Hadfield of
the law school at USC. Which we've been writing several papers on this
general topic, what is law? And we have a three-part way of thinking
about the law. And the first part is, law has certain characteristics
that differentiate it from other forms of order, dictators in particular. That is, the rules are general; they are prospective; they are
universal. By 'general' we mean they apply in a wide variety of
circumstances, not a very specific set. By 'universal' we mean they
apply to everybody rather than just to you. </blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Så, det kan alltså finnas en annan sorts samhälle. Det verkar som om <a href="http://books.google.se/books?id=9-8fIBVgCQYC&pg=PA49&lpg=PA49&dq=law+and+revolution+an+historian+is+keenly+aware+of+the+danger+of+speaking&source=bl&ots=cKd8ODlbuF&sig=7lotI2ISYNH9fs3xMcLYRWbkMxQ&hl=en&sa=X&ei=s_1IVNj_KOHZywOku4KABA&ved=0CCUQ6AEwAA#v=onepage&q=law%20and%20revolution%20an%20historian%20is%20keenly%20aware%20of%20the%20danger%20of%20speaking&f=false">många</a> <a href="http://www.ead.unb.br/aprender2013/pluginfile.php/904/course/section/1077/%5BHarold_J._Berman%5D_Law_and_Revolution,_The_Formati%28Bookos.org%29.pdf">av</a> de <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2012/02/to-serve-and-protect-det-anglo-saxiska.html">germanska folkstammarna</a> hade något system som liknar detta, så det är inte alltför ovanligt i historien. Alltså, efter bara ett statslöst stamsamhälle på max 500 personer så fanns det även större statslösa samhällen där tusentals kunde levt tillsammans.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nu är frågan, kom de politiska/naturliga staterna till ifrån stamsamhällena eller från de öppna polycentriska ordningarna? Om de kom till ifrån de första är det inte orimligt att de kom till för att skapa bättre och tryggare samhällen. Men om de istället kom ifrån de senare samhällena, som redan kommit på en lösning att integrera fler människor än det traditionella antalet i jägar- och samlarsamhällen, så finns det en annan förklaring till statens uppkomst.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Hur skulle då statens uppkomst kunna förklaras? En rimlig förklaring är den som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Bertrand_de_Jouvenel">Bertrand de Jouvenel</a> lagt fram, att fröet till en stat kommer ifrån den naturliga elit som uppstår i ett statslöst samhälle. <a href="http://mises.org/daily/2214">Hans poäng är</a> att i varje samhälle kommer vissa visa sig vara bättre än andra och det gäller även i primitiva samhällen med bara lite arbetsfördelning. De som då specialiserar sig på att producera lag, hålla ordningen och leda folket i krig kommer att ha en bra position för att kunna ta makten i samhället och utmåla sig själva som den enda källan till rättvisa. Så verkar fallet ha varit i <a href="http://mises.org/daily/2542#3">de engelska kungarikena</a>, där kungar förr var frivilligt valda ledare men senare blev det arvsföljd på kronan. Under några hundra år av krig med vikingar skall kronan sakta men säkert tagit på sig mer makt tills dess att de kunde utge sig för att vara källan till all lag. Det är en intern utveckling av staten, medan en extern är när en stat invaderar en annan. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I båda fall måste samhället <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Carneiro%27s_circumscription_theory">vara någorlunda rikt</a> eller avgränsat så att folk inte bara kan fly undan makten utan att förlora en del ekonomiska fördelar, som antropologen Robert Carneiro <a href="http://www.anthonyflood.com/carneirooriginstate.htm">visar</a>. Denna begränsning talar emot att naturliga stater skulle uppstått i de relativt små (och fattiga!) grupperna, och att dessa sedan skulle växt till en mycket större storlek. Om någon kommer och tar makten i en grupp, och sedan kräver pengar av dig, varför inte bara ta och fly? <a href="http://www.independent.org/pdf/tir/tir_16_04_01_mayor.pdf">Så verkar</a> den politiska utvecklingen ha varit bland jägar- och samlare generellt sett: om du inte gillade läget var det bara att flytta. Men, när samhället är rikt och några tar makten, då är det mer besvärligt att fly. (Detta kan även förklara varför det är höga skatter på populära ställen.) </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Denna förklaring verkar alltså mer rimlig än att det kom till, på något osäkert sätt, för att några försökte skapa mer ordning i samhället. Lösningen på våld hade flera samhällen löst utan att skapa en maktstruktur och det är konstigt att en maktstruktur skulle ha kunnat komma till i ett fattigt samhälle, som folk kan fly ifrån och som det inte borde finnas så stora incitament för någon att göra sig till härskare över andra.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-5940682572685233872014-10-21T12:30:00.000+02:002014-10-21T12:30:05.817+02:00Vår Försäkringskassa<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMOlUBZyJ-cntYAabZaBveq3MKgfA1pjkoti5Um0yDsKm53MZvbGEPmD1pT-aHema4a5Q5xC_6JiNNOEqtWrRXsWTWXn4WqgZX694Qs1ibJmXcyRt2X5o4IvZ_OprcWglFCjh29VC38uU/s1600/forsakringskassan_logo.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMOlUBZyJ-cntYAabZaBveq3MKgfA1pjkoti5Um0yDsKm53MZvbGEPmD1pT-aHema4a5Q5xC_6JiNNOEqtWrRXsWTWXn4WqgZX694Qs1ibJmXcyRt2X5o4IvZ_OprcWglFCjh29VC38uU/s1600/forsakringskassan_logo.png" height="321" width="400" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
Jag har skrivit <a href="http://rothbardinstitutet.se/problemen-med-forsakringskassan">en artikel</a> för Rothbard-institutet om de problem med Försäkringskassan som tagits upp i svensk media:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Vad är det då för problem med Försäkringskassan som tagits upp av svensk
media? Jo, att myndigheten har vissa interna problem (bl.a.
svågerpolitik, att de gör egenreklam, dess generaldirektör ljuger om
händelser, slöseri med resurser); att den ibland kan vara väldigt sen
med att ge ut pengar till folk; att den systematiskt varit dålig på att
ge ut information till sina kunder; att den har krångliga regler som den
inte rättat till; att den ibland inte gett ut pengar till folk som
uppenbarligen varit arbetsoförmögna; att den på vissa ställen ger dålig
service (som att sjukförsäkringen slutar gälla om man arbetar utanför
Sverige, att kompetensen på Försäkringskassans anställda inte är
tillräcklig eller att de läckt hemliga uppgifter); att den och andra
myndigheter är dåliga på att samarbeta med varandra; att de bryter mot
sina egna regler; slutligen att personalen på Försäkringskassan ibland
blir utsatta för hot från sina kunder.</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<div style="text-align: justify;">
Det här är ännu en del <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/p/oversikt-av-ordning-och-anarki.html#kritik-av-dagens-politik">i min serie</a> om vad media tagit upp för kritik om några av våra myndigheter.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-72971864487841790642014-10-06T23:32:00.002+02:002014-10-07T00:45:47.808+02:00Är traumatiska uppväxter förklaringen till att folk inte är libertarianer?<div style="text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="//www.youtube.com/embed/S16EHfKRLfc" width="560"></iframe></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
I videon ovan går Stefan Molyneux igenom lite psykologisk forskning som gjorts om folks ideologiska val och hur man resonerar i politiska debatter/konflikter. Huvudpoängen är att de flesta av oss i regel inte resonerar särskilt väl; vår rationella del blir lätt trumfad av den irrationella delen. <a href="http://www.livescience.com/576-democrats-republicans-adept-ignoring-facts-study-finds.html"><br /><br />Exempelvis</a>, när väljare i ett test fick höra information som talade emot deras kandidat (samtidigt som deras huvuden scannades) så reagerade deras hjärnor något udda. Istället för att den problemlösande och rationella delen av hjärnan slogs igång så startade istället den känslomässiga delen:</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
"None of the circuits involved in conscious reasoning were
particularly engaged," Westen said. "Essentially, it appears as if
partisans twirl the cognitive kaleidoscope until they get the
conclusions they want, and then they get massively reinforced for it,
with the elimination of negative emotional states and activation of
positive ones."<br />
<br />
Notably absent were any increases in activation of the dorsolateral
prefrontal cortex, the part of the brain most associated with reasoning."</blockquote>
</div>
<div style="text-align: justify;">
Molyneux tar även upp forskning som pekar på att en del av våra tankar kommer som <a href="http://thesituationist.wordpress.com/2007/11/20/the-unconscious-situation-of-our-consciousness-part-ii/">en efterförklaring</a> till något vi redan gjort. Alltså, först bestämmer sig den undermedvetna delen av hjärnan för att vi gillar något och sedan hittar den på en anledning (likt en <a href="https://www.motherjones.com/files/emotional_dog_and_rational_tail.pdf">advokat</a>) som den medvetna delen mer eller mindre sväljer som sann. Det här verkar vara, utifrån vad jag hört ifrån andra källor, allmänt accepterat bland psykologer, så videon är väl värd att gå igenom.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Den huvudsakliga poängen som Molyneux för fram i den här videon - som tillhör en hel serie <a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PLB3F2CF45EEB95C80"><i>The Bomb in the Brain: The True Roots of Human Violence</i></a> - är att dessa psykologiska mekanismer (vår tendens att undvika fakta som talar emot vår världsbild) ligger bakom folks motstånd till att förstå rationella argument för libertarianism. Och att det främst är fysisk och psykologisk misshandel av barn som ligger bakom att dessa psykologiska mekanismer får fritt spelrum. Detta eftersom barn som upplevt trauma som regel haft sämre utveckling av hjärnan, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=gbiq2-ukfhM&list=PLB3F2CF45EEB95C80&index=1">speciellt utvecklingen av den logiska och empatiska delen av hjärnan</a>. Som han summerar argumentet (runt 27:00 i klippet):</div>
<div style="text-align: justify;">
<blockquote class="tr_bq">
Look, anyting which increases amygdalan activity automatically tends to swamp the reasoning centers of the brain. ... And we know - based on the "Bomb in the Brain" earlier series - that childhood trauma increases amygdalan activity significantly. The degree to which people cannot reason or reject reason and evidence because of anxiety and emotional self management is the degree to which they have been traumatized. ... This is the evidence that is presented and [that evidence] is what you see whenever you debate with people and they just get angry and reject reason and evidence. ... This is all evidence of trauma, because this is what the science tells us.<br />
<br />
Human beings at present are in a state of pre-philosophy. What is occuring for most people whenever they pretend to debate about something, is that deep brain impulses drive emotionality, anxiety, fear, anger, fight or flight which then create actions which then drive these ex post facto justifications. So you say something like taxation is theft and people get angry at you and then they assume that you're wrong because they're angry. You say something which is against their worldview, their amygdala fight or flight kicks up, their negative emotional centers in their brains light up, near frontal cortex shuts down, and the information is rejected in order to calm the brain storm that is occurring from the brain stamp. It is not a rational process which is why more reason and evidence does not change people's minds.<br />
<br />
Ideology is not just like a drug, it is a drug.</blockquote>
Omvänt är hans tes alltså att en individ som har fått växa upp fritt och i en älskande familj inte kommer att vara rädd för grupptryck eller annat så att när denne hör argument för att låta folk leva fritt, så kommer denne inte att reagera med att stänga av sin hjärna utan lyssna och göra en egen bedömning om vad som stämmer. I den mån någon resonerar dåligt, i samma mån har denne blivit utsatt för trauma som barn.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Kan detta stämma? Ett problem med hypotesen är att alla som haft traumatiska uppväxter inte behöver ha haft problem med att utveckla sina resonliga och sympatiska sidor. <a href="https://www.flashback.org/t1462496">Det finns</a> några svenska libertarianer (bland de som svarade en rätt stor minoritet) som haft förjävliga uppväxter, där de blivit slagna av en av sina föräldrar, och ändå lyckats bli bra på att resonera. Och <a href="https://www.flashback.org/sp29133048">det finns</a> även de som haft en bra uppväxt och blivit socialister/etatister. En sak som gör att de med dålig uppväxt kan ändå utveckla empati och sin logiska förmåga är genom att träna den - och de med bra uppväxt kan ju också låta bli att träna den. Vilka idéer man får lära sig som barn och om man har möjlighet att träna sitt medvetande eller inte är alltså väldigt viktiga för hur man utvecklas. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En annan grej som jag tror är en viktig förklaring till varför de flesta inte blivit libertarianer är grupptryck, som också passar ihop med informationen som Molyneux samlat ihop. Istället för att folk bara blir lätt rädda - för att deras hjärnas utveckling blivit skadade som barn - så skulle de kunna bli rädda för att de inte vill bli utfrysta av andra. Den rädslomekanismen borde ha funnits med oss sedan evolutionen (<a href="http://lesswrong.com/lw/gw/politics_is_the_mindkiller/">men slår till fel idag när vi är i en helt annan miljö</a>) och skulle då kunna finnas även hos dem som inte upplevt något trauma som barn.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Vad är det för utstöttning som sker då i dagens samhälle? Jo, många som börjar argumentera för frihet möts i första hand inte av rimliga argument utan av förlöjliganden och hån. De som, exempelvis, försvarar välfärdsstaten gör det genom att säga att människan är "<a href="http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/75664305.pdf">svag, dum och ond</a>"; den oansvariga människan som inte kan klara sig på egen hand behöver hjälp ifrån andra och den som inte stöttar välfärdsstatens sätt att göra det på är ond. Den som förespråkar legalisering av droger bryr sig inte om de som hamnar i missbruk. I allmänhet, är du för frihet, så <a href="https://www.flashback.org/sp32749348">är du för</a> djungelns lag, fascism och en massa hemska saker. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, det innebär en viss kognitiv risk att gå emot det rådande paradigmet. Detta gäller även för socialister, som tror sig leva i en nyliberal värld och får höra hån ifrån konservativa. Eller för gmo-motståndare som får höra att de är <a href="https://www.facebook.com/groups/svenskavoluntarister/permalink/471495312990181/">foliehattar</a> ifrån libertarianer. (Själv har jag, om än långt in i en diskussion, tyvärr sagt till en annan att jag tyckte hans åsikter var ondskefulla.) Att det här är vanligt förekommande märks på att det även finns folk som <a href="http://slatestarcodex.com/2014/02/23/in-favor-of-niceness-community-and-civilization/">aktivt <i>förespråkar</i></a> hån och förlöjliganden för att deras sida skall vinna.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Att gå emot stammen - vilket man då måste göra om man får höra från många i samhället att det bara är ondskefulla eller naiva personer som stöttar frihet - skulle lika väl kunna sätta igång ens interna varningsklockor, och skulle därför kunna vara skälet till varför den frihetliga utvecklingen varit svag. Att höra någon annan föreslå frihet, att höra någon fråga om man vill vara med och ställa sig upp mot stammen, kan nog också dra igång reptilhjärnan. Detta passar också ihop med att utvecklingen ändå blivit så mycket bättre iom internet: genom att folk lättare kommer i kontakt med andra som står för frihet så blir det lättare att känna sig trygg i att stå utanför den normala åsiktsfåran, samt att fler kommer i kontakt med dessa idéer.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, Molyneuxs hypotes, att endast trauma förklarar varför folk blir irrationella i politiken, verkar inte stämma. Folk som har upplevt trauma har inte blivit oförmögna att utveckla ett rationellt tänkande, folk som inte verkar ha upplevt trauma kan bli socialister och det lär finnas evolutionära och sociala förklaringar till att folk kan bli irrationella i dagens politik, där många bemöter funderingar med hån och moraliska fördömningar. Däremot tror jag nog att den stämmer allt annat lika; ju färre som blir traumatiserade desto bättre för att utveckla ett rationellt sinne. Men den fungerar nog inte som en generell förklaring.<br />
<br />
Annars finns det fler förklaringar till varför folk inte är libertarianer. Jag och Niclas diskuterade <a href="https://www.youtube.com/watch?v=EEcid-nCQb4">några möjligheter</a> i ett avsnitt av Ankdammen. Den har även diskuterats flitigt av liberaler under 1900-talet, om än bara varför intellektuella inte blivit libertarianer. Ralph Raico har en väldigt intressant och rolig <a href="https://www.youtube.com/watch?v=5Ni_XyE31xw">föreläsningar</a> om de svar som getts och även skrivit om förklaringarna i kapitel tre ("Intellectuals and the Marketplace") av <a href="http://library.mises.org/books/Ralph%20Raico/Classical%20Liberalism%20and%20the%20Austrian%20School.pdf"><i>Classical Liberalism and the Austrian School</i></a>.</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-65363069995980607202014-09-30T17:09:00.003+02:002014-09-30T17:55:56.866+02:00Frihetsfaxen - Vägen till anarkokapitalism<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://frihetsfaxen.se/"><img alt="http://frihetsfaxen.se/" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwtSf9lNxe_Jw7cuVv5gwk7WyEsdiAuoSCCFqAxJLcRcCkiZgLwZpfPEbHM5vSxYakLK2J-4K3v8RrgfKrtbFHuKd7zzf-vPHDKqgfWed7k0JHfn2zLbTBys_u7n9_QHkpTRyRBqkpbYc/s1600/frihetsfaxen.jpg" height="320" width="320" /></a></div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="http://www.frihetsfaxen.se/">Frihetsfaxen</a> är en anarkokapitalistisk podcast med <a href="https://twitter.com/knilsen_">Kristian "SajBear"</a>, <a href="http://blogg.grevadlux.com/">Niklas Wiklander</a> och <a href="http://blog.giantspaceatlas.com/">Sebastian Broberg</a>. Fokus är både på att rapportera om vad som händer runtom i världen och på att diskutera något särskilt ämne för varje podcast. De startade i juni och hittills har de gjort femton avsnitt där de diskuterat sådant som <a href="https://www.youtube.com/watch?v=qOa31wJD3G4&feature=youtu.be">seasteading</a>, forskning om <a href="http://www.popsci.com/science/article/2013-04/new-science-lsd-therapy">lsd</a> och hur man <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Dispute_resolution_organization">löser tvister</a> i ett anarkokapitalistiskt samhälle.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jag kan glatt rekommendera dem för att få höra nyheter med ett ak-spinn och för att få höra en vettig diskussion om vad som är rätt och fel i sociala frågor. I de avsnitt jag lyssnat på så tar värdarna upp olika perspektiv på diverse händelserna vilket då leder till en givande debatt där alla visar sig vara öppna för att kan ha fel. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I det senaste avsnittet - <a href="http://frihetsfaxen.se/?name=2014-09-25_frihetsfaxen_avsnitt_15.mp3">Vägen till anarkokapitalism</a> - var jag med och vi berättade bl.a. hur vi <a href="https://www.flashback.org/sp36553906">själva kom till våra anarkokapitalistiska åsikter</a>. Men vi hade också en intressant diskussion om upphovsrätt, huruvida handlingen att rösta visar att man godkänner det demokratiska systemet och lite om hur den mogna ankrörelsen kommer att se ut (kommer vi att se oss som allierade med vissa politiker och om vi gör det hur skall vi kunna säkerställa att de inte blir korrumperade? hur skulle vi kunna få igenom ett utträde i sverige?). </div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-58998365951582787322014-09-29T17:08:00.002+02:002014-09-29T17:08:49.760+02:00Årsmöte med Ofuss 2014<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM20V-6ZVFn9IWqh3ve6HKlK0rHafy-kBOUz2JJM65JBEvigvN0eReLZcNC7s1WPBCJnqPmBH2HgsAwAk8PFlO_fAiTpFNlUj0xmmxNo79fMyCRVdtmi5U7Pmkoa-ONyT_KRy6-PFQkGM/s1600/Sotckholm-gamla-stan.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhM20V-6ZVFn9IWqh3ve6HKlK0rHafy-kBOUz2JJM65JBEvigvN0eReLZcNC7s1WPBCJnqPmBH2HgsAwAk8PFlO_fAiTpFNlUj0xmmxNo79fMyCRVdtmi5U7Pmkoa-ONyT_KRy6-PFQkGM/s1600/Sotckholm-gamla-stan.jpeg" height="293" width="520" /></a></div>
<div style="text-align: justify;">
Nu på lördag är det årsmöte med <a href="http://ofuss.se/">Ofuss</a> dit alla som är intresserade av utträde är varmt välkomna!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Liksom <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2013/10/arsmote-med-ofuss-2013.html">tidigare år</a> så är årsmötet ett avslappnat event, utan formalia eller mötesordning, där vi bara träffas för att diskutera frågor om utträde och umgås.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>När:</b> kl. 11:00 lördagen den 4:e oktober</div>
<div style="text-align: justify;">
<b>Var:</b> Hötorget, vid konserthusets trappa, i Stockholm</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Mer info finns på <a href="https://www.facebook.com/events/724853444266477/?fref=ts">facebook-eventet</a>. </div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4157947745696490453.post-31079822566797167672014-09-22T01:34:00.001+02:002014-09-22T01:38:40.641+02:00Anarkokapitalism ≠ ingen stat<div style="text-align: justify;">
<img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYtPB2DCM8Weqh2Wn9LnDg7mTDPmBWKvx_uRbdLSSMaH5OA25Xvmnm1jFqzWM4sSfj78bfjtk69GltYOorEWhJiwcBqjKMrZtyUGn61HVvSXfzY4dKk1XlfIMy_3o7qvYbQ5sZKloLelM/s1600/1382865_667210256637616_853006647_n.jpg" height="214" width="576" />
</div>
<div style="text-align: justify;">
Den här rubriken ser säkert lite konstig ut, för är inte anarkokapitalism just ett samhälle utan en stat? Definitivt! Min poäng i det här inlägget är att belysa att anarkokapitalism är mer än bara att staten slutar existera, att det är annorlunda från alla möjliga situationer där det inte finns en stat, då det också är ett samhälle med ett decentraliserat rättssystem.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Låt mig komma med ett allra högst hypotetiskt scenario. En dag bestämmer sig en gammal magiker med mörkt skägg för att förtrolla alla byråkrater och politiker i ett land så att de bestämde sig för att fly landet, bosätta sig på Thailand och aldrig mer prata med någon annan igen. Dessa hundratusentals individer (riksdagsledamöter, kommunsekreterare, poliser, åklagare, fängelsedirektörer & co.) som ser till att statens dagliga arbete rullar kan nu inte längre göra detta. Statens maskineri och organisation är borttaget och därmed även våldsmonopolet. Samhället är - än så länge utan att bara trollkarlen vet om det - helt utan en stat. Efteråt berättar magikern vad han gjort, ber om ursäkt för eventuellt besvär och säger att det nog ändå går att prata med politikerna och byråkraterna (men inte om något som är relaterat till politik).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nu är frågan, vad kommer att hända härnäst?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Utöver den själva magiska biten av historien så tror jag att de flesta blivit väldigt oroliga. Själva <a href="http://anarchyinyourhead.com/2008/04/04/iron-fist-to-the-rescue/">tanken</a> att det skulle bli anarki får folk att agera i all hast: "Nu måste vi fixa ihop staten igen". Folk skulle gå till sina stadstorg (eller skriva på facebook) och diskutera vilka som får ta på sig jobbet att sköta de uppgifter som tjänstemännen tidigare fick göra, vilka som skulle samla in skatten, vilka som skulle agera polis och vilka som skulle skickas iväg som representanter till diverse internationella möten. Det skulle vara lite kaotiskt men efter några månader skulle det finnas en någorlunda fungerande stat i det svenska samhället igen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det finns en möjlighet att vi frihetsvänner skulle lyckas bilda ett eget samhälle under förvirringen och förklara det självständigt ifrån resten av samhället. Om en sådan här situation hade hänt i den spanska staten hade kanske <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Catalan_independence">katalanerna</a> kunnat göra sig självständiga. Men, poängen är att en sådan här förändring inte hade varit långsiktig hållbar; det hade uppstått en ny politisk ordning efter ett litet tag.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Under tiden som det inte fanns en stat i sverige, var det då ett anarkokapitalistiskt samhälle? Var det en naturlig ordning där folk följer libertarianska lagar och upprätthållit dem på ett decentraliserat sätt?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Nej, det var ett samhälle utan några rättsliga institutioner och där, dessutom, nästan alla medborgare hade en moralisk uppfattning om att det var rätt att kränka andras friheter. Det var möjligtvis ett frihetligt samhälle, en anarki, ifall det inte hade funnits någon som hade startat ett uppbåd för att hindra någon från att öppna en heroin-klubb. Men den friheten hade inte haft några bärande institutioner; det fanns inte någon <a href="http://www.bu.edu/rbarnett/SOL.htm">struktur</a>, något <a href="http://www.daviddfriedman.com/The_Machinery_of_Freedom_.pdf">maskineri</a> eller någon <a href="http://books.google.se/books?id=BcFNAQAAQBAJ&pg=PA239&lpg=PA239&dq=%22On+Government+and+the+Private+Production+of+Defense%22&source=bl&ots=j0JdE3HPLr&sig=3FXhq4ONK-RY-MB9uwIRYyjhrwE&hl=en&sa=X&ei=w00fVOvGG-v8ywPJ1IEw&ved=0CDYQ6AEwAw#v=onepage&q&f=false">ordning</a> för att se till att friheten bevarades.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Alltså, det vi <a href="http://ordningochanarki.blogspot.se/2009/10/anka-anarkokapitalist.html">ankor</a> förespråkar är inte bara ett politiskt tomrum som, likt i exemplet ovan, kan fyllas med vilket politiskt system som helst, utan det vi förespråkar är några institutioner för att göra det lättare för folk att samarbeta med att upprätthålla varandras frihet. Sedan bör också vem som helst vara fri att inte ha något politiskt samröre med andra och leva i ett politiskt vakuum eller skapa andra frivilliga institutioner. Men de förändringarna sker inom ett ramverk av olika skyddssammanslutningar för att upprätthålla varandras frihet.<br />
<br />
Den här poängen, att anarkokapitalism inte bara är ett <a href="https://www.facebook.com/Anarcho.Capitalism.Free.Markets/photos/a.231905663529625.62681.229353197118205/716869421699911/?type=1&comment_id=716956538357866&offset=0&total_comments=20">tomt</a> <a href="http://rationalwiki.org/wiki/Anarcho-capitalism#Criticism_from_minarchists_and_left-anarchists">politiskt</a> <a href="https://www.flashback.org/p45430052#p45430052">vakuum</a> - bara frånvaron utav någon rättslig institution - finns det många som inte uppskattar. Jag tror det är just den här poängen som folk inte förstår när de säger att, om en stat skulle försvinna, så skulle det tomrummet bara lämna plats för maffias och andra statsliknande organisationer att fylla. Och det här tomrummet, tror vissa, är också ett tecken på ett fritt samhälle, även när det här tomrummet existerar för att flera stater krigar med varandra (<a href="http://www.dailykos.com/story/2011/12/29/1049619/-Why-Libertarianism-Doesn-t-Work">som i afghanistan</a>).</div>
Carl Jakobssonhttp://www.blogger.com/profile/10123056454725167900noreply@blogger.com0