I kapitel fem går Benson igenom hur individer, hushåll och företag i USA skyddar sig från brottslighet. Det är viktigt att poängtera att skydd från brottslighet genomsyrar det amerikanska samhället, och även vårt eget. Detta blir tydligt då man ser på effekten av ens handlingar och hur dessa påverkar andras möjlighet att begå brott mot en.
En annan viktig aspekt av säkerheten är att kunna förhindra brott från att ske, vilket många privatpersoner gör i USA genom att bära vapen och, när nöden kräver det, döda våldsamma brottslingar. Benson noterar att i regel brukar vanliga medborgare (enligt amerikansk lag berättigat) döda ungefär lika många brottslingar som polisen gör. I vissa områden dödar de dubbelt eller tre gånger så många kriminella.
Företag ser också till att hålla sig säkra ifrån brott:
Totalt sett lägger den privata marknaden ned ca 300 miljarder dollar på säkerhet årligen (från 1992). Jämförelsevis lägger den amerikanska staten ned ca 100 miljarder dollar på såväl polis som fängelse och dylikt. Siffran för vad privatpersoner på är en något större gissning än vad staten lägger på detta, men även om den är dubbelt så fel lägger civilsamhället mycket mer på säkerhet än vad staten gör. Och, utöver dessa köp, som sker på marknaden, går privatpersonerna även samman i olika frivilliga grupper för att ordna mer säkerhet.
1983 verkar runt 17% av alla amerikanska bostadsområden ha en förening för att minska brottsligheten i området. En undersökning sa att 63% av områdena där man har en sådan förening så görs all patrulering av medlemmarna, i 18% av fallen hyrs vakter in och i de resterande 12% använder man sig av en kombination. Samma undersökning sa att av alla patruleringar så sker 55% i fattiga områden, 35% i medelklassområden och 10% i rikare områden. Benson ger ett exempel (som även ger ännu ett exempel på hur offentliga varor kan produceras utan tvång):
Som Murray Rothbard tog upp i For a New Liberty (Caplans resumé) så är det viktigt att privatpersoner äger vägarna, då dessa har ett starkt incitament att minska brottslighet i området. Benson tar upp några exempel på detta från Saint Louis, där ett antal områden blivit ägda av folket som bor där. Som förväntat sjönk brottsligheten drastiskt när folket kände en starkare gemenskap och fick ökat intresse att patrullera området och hålla kriminella element borta därifrån. Detta ledde till att i ett privat område var brottsligheten 102 procent lägre än i det intillliggande området där staden ägde gatorna.
Många vänstermänniskor ogillar denna typ av brottsbekämpning eftersom folket i många fall gör det svårare för folk att komma in i områdena. Deras värsta dröm är att de rika stänger inne sig i dessa ”gated communities” och låter de fattiga ensamma med alla kriminella. Men vad dessa missar är att även fattiga kan använda sig av dessa tekniker för att göra sin närmiljö mer säker:
Hur många privata säkerhetsföretag finns det då i USA idag? Frågan är viktig delvis för de som tror att ett samhälle som förlitade sig helt på privat säkerhet skulle kollapsa till en diktatorisk stat. Men när man betänker hur många säkerhetsföretag det finns i ett reglerat samhälle så borde den rädslan vara mindre än för att en enskild stat skall göra det jobbet istället.
Och denna siffra, nästan 13 000 företag, är sannolikt en underskattning!
Men, kanske någon säger nu, det kanske är så att alla denna personal, även om den är billigare och större än den statliga styrkan, helt enkelt inte är lika effektiv på att bekämpa brott! Det påståendet tar Benson upp i kapitel sju, vilket jag tar upp en diskussion om i övermorgon.
EDIT: Jag hittade nedanstående klipp hos The UK Libertarian som tar upp ett annat exempel på privat brottsbekämpning:
Sherman (1983) classifies crime control into three categories: (1) “watching,” (2) “walling,” and (3) “wariness.” Watching refers to observing people and places that criminals may attack and apprehending criminals in the act. Walling describes actions designed to prevent criminal access to persons or property through the use of locks, bars, fences, and other obstructions. Wariness characterizes adjustments in behavior to avoid the consequences of crime, such as taking self-defense or firearms classes, staying home at night, and leaving lights on when away from home. Private demand for all of these activities is on the rise. (s. 76)Det finns många lätta steg som man kan ta som privatperson för att undvika att bli utsatt för brott, som att låsa sin dörr och undvika att vistas i farliga områden. Men enligt de undersökningar som Benson citerar finns det fler sätt som en majoritet av amerikanarna gör: låsa sin bil medan de kör, klä sig normalt för att inte attrahera uppmärksamhet, identifiera folk som ringer på dörren innan man öppnar, ha ett extra lås på dörren och be bekanta se över ens bostad om man åker iväg för helgen. Utöver detta finns det många saker som bara en minoritet av amerikanarna gör: ha auotmatiskt på- och avstängning för ljuset i bostaden, införskaffa inbrottsalarm eller sätta galler för fönstren. Totalt sett lade amerikanska hushåll 3,6 miljarder dollar på alarm och säkerhetssystem 1994.
En annan viktig aspekt av säkerheten är att kunna förhindra brott från att ske, vilket många privatpersoner gör i USA genom att bära vapen och, när nöden kräver det, döda våldsamma brottslingar. Benson noterar att i regel brukar vanliga medborgare (enligt amerikansk lag berättigat) döda ungefär lika många brottslingar som polisen gör. I vissa områden dödar de dubbelt eller tre gånger så många kriminella.
Företag ser också till att hålla sig säkra ifrån brott:
Most corporate headquarters had a “vast array” of security procedures and devices: 88 percent of those surveyed had building security checks; 66 percent had burglar alarms; 64 percent had floodlighting; 50 percent had automatic light timers; 48 percent used closed-circuit television; 38 percent had electronic card identification systems; 30 percent had photoelectric timers; and 24 percent employed armed guards (Research and Forecasts 1983: 100). Four hundred of the one thousand companies in the survey used at least six of these kinds of security procedures, and unarmed guards, plainclothes security personnel, and coded door locks were also common. (s. 78)Utöver detta tar allt fler företag hänsyn till kriminalitet när de utformar sina verksamhet och byggnader.
Totalt sett lägger den privata marknaden ned ca 300 miljarder dollar på säkerhet årligen (från 1992). Jämförelsevis lägger den amerikanska staten ned ca 100 miljarder dollar på såväl polis som fängelse och dylikt. Siffran för vad privatpersoner på är en något större gissning än vad staten lägger på detta, men även om den är dubbelt så fel lägger civilsamhället mycket mer på säkerhet än vad staten gör. Och, utöver dessa köp, som sker på marknaden, går privatpersonerna även samman i olika frivilliga grupper för att ordna mer säkerhet.
1983 verkar runt 17% av alla amerikanska bostadsområden ha en förening för att minska brottsligheten i området. En undersökning sa att 63% av områdena där man har en sådan förening så görs all patrulering av medlemmarna, i 18% av fallen hyrs vakter in och i de resterande 12% använder man sig av en kombination. Samma undersökning sa att av alla patruleringar så sker 55% i fattiga områden, 35% i medelklassområden och 10% i rikare områden. Benson ger ett exempel (som även ger ännu ett exempel på hur offentliga varor kan produceras utan tvång):
A typical voluntary patrol might be the East Midwood Patrol in Brooklyn (Podolefsky and Dubow 1981: 84). In 1980 the patrol had 120 volunteer members performing all-night patrols 365 days per year, teaching security techniques to households, and watching for prowlers and muggers. A $10/year donation from the households in the twenty-five-block patrol area covered monetary expenses, and 85 percent of the households contributed in 1980. (s. 81)Det finns även grupper som erbjuder aktiviteter för unga, för att förmå dem att inte bli kriminella; förbättrar miljön i närområdet; märker egendom (och berättar för eventuella brottslingar om detta); och erbjuder eskort för dem som inte känner sig säkra.
Som Murray Rothbard tog upp i For a New Liberty (Caplans resumé) så är det viktigt att privatpersoner äger vägarna, då dessa har ett starkt incitament att minska brottslighet i området. Benson tar upp några exempel på detta från Saint Louis, där ett antal områden blivit ägda av folket som bor där. Som förväntat sjönk brottsligheten drastiskt när folket kände en starkare gemenskap och fick ökat intresse att patrullera området och hålla kriminella element borta därifrån. Detta ledde till att i ett privat område var brottsligheten 102 procent lägre än i det intillliggande området där staden ägde gatorna.
Många vänstermänniskor ogillar denna typ av brottsbekämpning eftersom folket i många fall gör det svårare för folk att komma in i områdena. Deras värsta dröm är att de rika stänger inne sig i dessa ”gated communities” och låter de fattiga ensamma med alla kriminella. Men vad dessa missar är att även fattiga kan använda sig av dessa tekniker för att göra sin närmiljö mer säker:
The private streets of Saint Louis are definitely not exclusively the domain of the wealthy and the middle class, either. In 1974 Waterman Place, a “lower- class” neighborhood, was experiencing high crime and rapid deterioration. The residents formed an association, obtained permission to privatize the street, limited access by spending forty thousand dollars to erect a gate, and started a block watch. Property values doubled as crime fell and funds were borrowed to improve the street and its housing (Foldvary 1994: 193). (s. 85)Även företag har gått samman för att bilda en säkerhetsförening för sitt område.
Hur många privata säkerhetsföretag finns det då i USA idag? Frågan är viktig delvis för de som tror att ett samhälle som förlitade sig helt på privat säkerhet skulle kollapsa till en diktatorisk stat. Men när man betänker hur många säkerhetsföretag det finns i ett reglerat samhälle så borde den rädslan vara mindre än för att en enskild stat skall göra det jobbet istället.
Och denna siffra, nästan 13 000 företag, är sannolikt en underskattning!
The figures in table 5.1 significantly underestimate private security employment, however, because they do not include direct employment of security and investigative personnel by firms, residential developments, and other institutions. For instance, the Sears Loss Prevention Organization employs approximately six thousand security personnel throughout the United States to protect two thousand different properties, a logistics organization, and a private aviation fleet, making it the fourth largest “private police force” in the country (OICJ 1995). (s. 88)Tillväxten kan även mätas i relation till hur många statliga poliser det finns. 1983 fanns det dubbelt så många privata säkerhetstjänstemän som statliga poliser. 1991 fanns det 2,5 gånger så många. 1994 var trenden att det snart skulle finnas 3 gånger så många. Samtidigt läggs det ut hälften så mycket för deras tjänster. Dessa utför en mängd olika tjänster:
Private security personnel perform many functions beyond patrolling or guarding residential buildings, neighborhoods, and corporate headquarters. They also provide security for airports, sports arenas, hospitals, colleges, state and municipal government buildings, banks, manufacturing plants, hotels, and retail stores. They provide armored-car services and central-station alarm systems. (s. 89)Sedan finns det även gated communities som planläggs som sådana redan från början av byggnadsentreprenörerna. Mellan fyra och åtta miljoner amerikanare bor i sådana områden. Till detta kan man lägga till hyreshuskomplex, ”small gated communities”, där ca 24 miljoner bor. Folk drar sig till dessa områden för att de tillhandahåller många av de tjänster som den lokala staten inte klarar av att hantera, bl.a. bra sophantering, lagning av vägar och säkerhet.
Men, kanske någon säger nu, det kanske är så att alla denna personal, även om den är billigare och större än den statliga styrkan, helt enkelt inte är lika effektiv på att bekämpa brott! Det påståendet tar Benson upp i kapitel sju, vilket jag tar upp en diskussion om i övermorgon.
EDIT: Jag hittade nedanstående klipp hos The UK Libertarian som tar upp ett annat exempel på privat brottsbekämpning:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar