Den ineffektiva sjukvården

En bekant var nyligen på sjukhus, och delade med sig av sina tankar om det besöket (på facebook):

Reflektion från sjukvården. Jag har sett det tidigare gång på gång, men när jag nu var inne med njursten igen var det tydligare än någonsin. Personalen gör oftast ett bra jobb med de medel de har, men organisationen och ledningen måste sakna alla form av logik och kompetens. Alla pratar om att det saknas resurser och pengar i vården. Jag skulle vilja säga att det inte är så säkert att problemet ligger där, utan hur resurser och pengar används. Jag blev chockad över hur man använder de pengar man får. Om vi tar mig som exempel.

Jag kom in på akuten ca 8 på morgonen och blev liggandes på akuten i 13 timmar innan jag fått röntgen och besked. Eftersom det inte fanns några lediga läkare förrän dagen efter gick dock beskedet inte att använda till något och de var tvungen att lägga in mig till dagen efter på en avdelning. Röntgen behövdes då göras om eftersom det gått en dag. Någon operation kunde inte genomföras eftersom det inte finns tider. Operationen är ett förhållandevis litet ingrepp. Men istället väntar man nu på att smärtan ska komma tillbaka med risk för skador på njuren. Då kan man göra ett akut ingrepp som är betydligt större och inte löser problemet (man dränerar njuren utan att ta bort stenen). Sedan gör man den riktiga operationen senare. Personalen som gör det onödiga ingreppet är nämligen inte lika hårt belastade.

Om vi tar ett alternativt scenario: Jag kommer in på akuten. Röntgas inom en timme och opereras samma dag och kan komma hem på kvällen. För mig hade det varit en otroligt mycket bättre lösning. Akuten hade haft mig en timme istället för en dag. Det hade blivit en röntgen istället för tre, en operation istället för två, ingen övernattning och personalen hade troligen lagt ner mindre än en fjärdedel av tiden på mig. Utöver detta måste det kosta mer att ha personal igång på natten och att utföra akuta operationer på natten så detta hade de också sluppit. Gissningsvis hade detta scenario kostat mindre än en tredjedel av vad det nu kostade.

Problemet är ju också att det inte bara är jag. Multiplicera denna idioti och kostnader med antalet patienter så inser man hur mycket pengar och resurser som slösas bort. det är ett under att inte sjukvården kollapsat fullständigt under den enormt oflexibla och inkompetenta organisationen. När jag försökte resonera logiskt med sköterskor och läkare så höll de med fullständigt men menade att de var bundna av den stela organisationen och önskade att någon av de som beslutar i organisationen fick uppleva samma sak så kanske det skulle bli ändring. Problemet är väl att de som bestämmer har privatvård. Så snart detta är klart är det jag som tecknar vårdförsäkring. Folk säger att det är dåligt med vinstdrivande vård. Enligt vad jag kan se är faran istället förlustdrivande vård där ingen bryr sig om logik och effektivitet. Där det inte finns konkurrens och där topparna inte har ett tryck på sig att det ska fungera. Det här är inte en vård värd Sverige, det är en sovjetisk traktorfabrik.

EDIT: Historien fortsätter i nästa inlägg. Det är förjävligt att man skall tvingas bekosta detta system och inte få gå ur det.

Att statlig sjukvård är så hopplöst ineffektiv har även noterats i en artikel i Neo, "I vårdapparaten står maskinerna stilla", av en annan som också haft njurstensproblem:

Förr var man tvungen att undergå öppen kirurgi för att ta bort stenar som var för stora för att avgå spontant, men nu skjuter man sönder dem med stötvågor och låter fragmenten spolas ut. Det hela går på någon timme och patienten, som inte ens behöver sövas, får åka hem samma dag. Både smärtan och riskerna är mycket mindre än tidigare. Först måste man dock vänta i landstingets kö och under den tiden är det vanligt med nya anfall.

Hittills har förloppet tagit tre och en halv månad och krävt nio dagar på sjukhus, hundratals smärtstillande tabletter och en många gånger saftigare nota åt skattebetalarna än om jag hade fått behandling snabbare.