Hur ska de fattiga klara sig i ett fritt samhälle?

Den frågan ställs lite då och då till oss som hävdar att ingen har rätt att med våld, eller hot om våld, ta andras pengar för att ge bort till fattiga. Inte ens välfärdsstaten borde ha rätt att göra det.

Jag och Niclas försöker besvara den här frågan i det senaste avsnittet av Ankdammen. Vår slutsats är att i ett fritt samhälle skulle folk troligtvis skänka tillräckligt mycket pengar via välgörenhet så att de mest utsatta kommer att klara sig. Slutsatsen bygger på några observationer som vi diskuterar i programmet:

• Privat välgörenhet använder de resurser de får in mycket effektivare än statliga organisationer; mindre slösas på administration och dylikt.
• Folk mår, i allmänhet, bra av att ge bort pengar till välgörande ändamål (men mindre bra av att bli tvingade till det).
• När något liknande gjordes i USA för drygt hundra år sedan, ökade mängden pengar som gavs till de fattiga till nästan samma nivå som vad det offentliga gav ut.
• Färre kommer att behöva välgörenhet i ett fritt samhälle, än de som förlitar sig på statlig välfärd idag, då det kommer bli lättare att försörja sig på egen hand.
  

När jag letade efter trådar på Flashback som diskuterat det här ämnet hittade jag den här tråden som frågar libertarianer om de skulle bidra med något till välgörenhet i ett fritt samhälle. Vad som kommer fram där är att i princip alla säger att de skulle bidra med mer till välgörenhet i ett fritt samhälle, men också att flera redan nu ger bort, trots att de inte har speciellt mycket pengar. Jag har svårt att föreställa mig att, om vi libertarianer blir fler, så kommer vi inte att försöka skapa bättre strukturer i samhället (som Zhongda funderat på) för att underlätta den mänskliga viljan att hjälpa andra. Kanske man borde skapa ett index över, inte bara hur effektiva välgörenheter är på att ta hand om sina pengar, utan även hur viktiga deras insatser är för att främja långsiktigt välstånd?