Metodologisk fråga om anarkokapitalism vs. nattväktarstaten

Om man uppskattar frihet, vilket är det bästa politiska systemet som man då vill leva i? Eller, vilket system är det som förväntas vara bäst på att upprätthålla individuella rättigheter?

Det här är en väldigt viktig fråga för libertarianer, men hur kan man ta reda på vilket system som faktiskt är bäst? I den bästa av världar skulle vi haft direkt information från miljarders samhällen, som varit nästintill identiska förutom i hur folken där ordnat sina politiska institutioner (som sedan influerat alla andra institutioner och beteenden). Alltså, det vi vill ha (om vi bortser från de moraliska problemen) är ett samhälleligt experimentrum där vi kan placera samma människor på samma plats men i olika politiska miljöer för att se hur de beter sig där. 

Säg att vi kunde simulera en verklighet med en miljard människor som bor på en ö i ett rätt modernt samhälle. Allting är lika, förutom den politiska utgångspunkten: folk kan leva i en demokrati, autokrati, republik; de skulle kunna strukturera staten på en mängd olika sätt för att få fram olika "checks and balances", de skulle kunna ha en mängd olika interna regler för staten som folk förväntas följa; eller så skulle de kunna bo utan en stat, under marknadslag, där organisationerna kan drivas som enskilda företag, som AB:n, som familjeföretag, som kommunala/demokratiska organisationer och dessa företag skulle kunna börja med att ha en mängd olika interna regler för hur de skulle agera. En nattväktarstat skulle kunna ha en mängd olika former och så skulle även en anarki, och vad vi vill göra är att testa alla dessa former i vår simulator för att se vilken som fungerar bäst. Hur går testet till?

Det man behöver är alltså samma människor och samma miljö, men olika politiska institutioner. Säg att man skapar hundra variationer av en monocentrisk ordning, och hundra variationer av en polycentrisk ordning. I utgångsläget har lagarna i de båda samhällena varit likadana; de har upprätthållit en libertariansk rätt. Sedan låter man samhällena utvecklas under sina respektive former under en längre tid - som hundra år eller en miljon år - och sedan kikar man hur samhället utvecklades, för att se vilket som gav bäst libertarianska resultat. Sedan gör man om det testet några miljoner gånger i helt andra miljöer. Om det finns någon politisk ordning som varit bättre än alla andra då är den helt klart bäst. Om vissa politiska ordningar varit bättre än andra i vissa miljöer - säg att den bästa statsformen klår den bästa anarkistiska formen i en miljö, men tvärtom i en annan - då är vinnaren beroende av vilken miljö man själv lever i, där man själv vill skapa en politisk ordning.

Det essentiella för det här experimentet, för den debatt som pågår idag om ak vs. nvs (bl.a. här), är att man inte ovanifrån kan bara guida människor till att följa en viss lag hela tiden. Det finns inget absolut säkert i att människor kommer att följa en viss given struktur bara för att den finns och aldrig försöka förändra den. Visst, vi är normalt konservativa av oss, men uppenbarligen kan människor ändra den politiska ordningen de bor i. 

När jag diskuterar med vissa minarkister känns det som om de helt och hållet missar den här poängen. För de så är frågeställningen konstig, oförståelig. För, när de diskuterar det politiska statsskick som skall upprätthålla deras nattväktarstat, då är det just en nattväktarstat de diskuterar. Om vi skall föra över det till experimentet ovan, då är det som om de vill jämföra hur väl ett visst statskick fungerar jämfört med ett polycentriskt system, genom att inte jämföra hur de faktiskt skulle bete sig. Utan hur de skulle bete sig ifall ett visst statskick alltid upprätthöll negativa rättigheter. Och när man påpekar att en sådan jämförelse inte är intressant, att jämförelsen bör ske på ett likadant plan, så lika som möjligt med ett annat system, då stannar diskussionen där. Jag har inte hört något vettigt svar från någon minarkist på det här området.

Och jag tror inte att de kan komma med ett vettigt svar heller, för deras metodologi bryter med logiken. För att se detta, säg istället att vi inte hade som mål att skapa ett libertarianskt samhälle, utan ett utilitaristiskt samhälle. Vi gör som ovan att vi testar en massa samhällen - polycentriska vs. monocentriska. Sedan märker vi (hypotetiskt) att ett polycentriskt samhälle skapar mest lycka. Skulle då en hypotetisk lyckoväktare kunna säga att testet var dåligt? Skulle han kunna säga att det inte är viktigt vad vi upplever för den mest tänkbart perfekta strukturen är en lyckostat, för att i lyckostaten så maximerar man lyckan; den är perfekt!

De polycentriska lyckosnubbarna säger då att lyckoväktarnas resonemang är ett nirvanafelslut; att den staten kanske låter bra om den kunde fungera så perfekt som dess idealfall, men att det inte går att uppnå. Att, rent praktiskt så skulle inte den staten fungera på det sätt som lyckoväktarna tror. Att den ordningen skulle leda till att folk gör andra saker, att en lyckostat skulle degenerera till en sub-optimal lyckostat. Skulle någon lyssnat på den lyckoväktare som envist säger att testet är fel; att testet inte skall vara hur människor faktiskt beter sig, utan det skall vara mellan ett idealfall och något annat? Att testet skall vara mellan hur lyckostaten idealiskt fungerar och allt annat?

Det skulle kanske varit rimligt, om det vore så att man jämförde en idealisk stat mot en idealisk anarki. Men - tillbaka till den verkliga debatten - så ser inte nattväktarna på saken. De ser att debatten står mellan en nattväktarstat och en viss sorts polycentrisk ordning (som marknadslag), alltså mellan ett ideal och en faktisk process som inte nödvändigtvis uppnår ett visst ideal. Och där ser det, korrekt, att nattväktarstaten är bättre. Sedan begår de felslutet att därför måste även vi ha de institutioner som de tänker sig att en nattväktarstat har, istället för några andra alternativa polycentriska institutioner. Men eftersom institutionerna inte behöver leda till det idylliska resultatet man vill ha är det ett dåligt resonemang.

En minarkist skulle kunna komma med ett visst argument här, nämligen att det finns en möjlighet att skapa en stat med så bra interna regler att det blir omöjligt att kapa den. Visst, om det stämmer, så stämmer det. Men en sådan plan för en icke-degenererande stat har inte lagts fram. Och även om man lade fram en sådan plan så är det inte säkert att det skulle vara bättre än ett system med marknadslag där alla företag börjar med att ha liknande regler för sitt företag - och att alla individer har sådana regler för sitt beteende som de sedan skänker vidare till sina barn. 

Alltså, den stora frågan är "Vilka politiska institutioner är bäst för att folket enklast skall kunna uppnå ett fritt samhälle?" När man ser det utifrån det perspektivet så är frågan, "Vilket är bäst: marknadslag eller konstitutionell republik (som vissa minarkister säger sig vilja ha)?" Sedan finns det en annan fråga, om vilket system som upprätthåller rättigheterna till lägst kostnad, och där borde analysen ligga på hur väl staten sköter rättsväsendet och hur väl privata firmor gör det, vilket är en fråga om anarkokapitalism vs. nattväktarstaten. Det är alltså där debatten bör ligga; på olika plan för olika frågor.

Marknadslag vs. konstitutionell republik - För frågor om vilket system som bäst upprätthåller frihetliga lagar, eller skapar möjligheterna för att leva fritt snabbast för alla.

Nattväktarstaten vs. anarkokapitalism - För frågor om vilket system som kräver minst resurser för att uppnå sitt resultat.

Nu går det ju inte att göra de här testen som jag föreslog. Men det är lugnt. Vad testen gör är att de ger en information om hur verkligheten fungerar; om vilket system som bäst gör något (alltså, i vilket system människor enklaste kan agera för att uppnå ett visst mål). Den här informationen skulle man kunna få på ett annat sätt; genom att skapa en teori baserad på den kunskap vi har och se vilket system som, enligt den här generella teorin om mänskligt agerande, troligtvis ger folk bäst incitament att skydda folks rättigheter.

Det här testet ovan började med en utgångspunkt i anarkokapitalism eller en nattväktarstat för att se vilket system som höll sig bäst i tiden. Men det finns andra sätt att testa det också. Som att man kan börja med marknadslag och en stat, som inte har libertarianska regler, och så kollar man vilket system som snabbast ser till att alla kan få leva under libertarianska regler. I det senare fallet ser jag det nästan uppenbart att marknadslag är bättre än en stat, då folk blir så mycket mer benägna att se upp till, hylla och göra staten starkare när den väl finns. Om det inte finns någon kommer ingen vilja ge upp den relativa frihet de har och vaktar den från att någon enskild grupp blir så mycket starkare än de andra. Det är mitt perspektiv åtminstone. Det är kanske fel, och jag ändrar gärna uppfattning ifall man kan visa att det är det. Det viktiga, som jag ser det, är vad som faktiskt fungerar - varför jag också i praktiken förespråkar ett system där folk kan välja fritt vilket politisk system de vill leva i för att man skall kunna se vilket system som verkligen är bäst.