söndag 27 februari 2011

Nattväktarstaten som inte kränker någons rättigheter


Vissa minarkister (likt vissa anarkokapitalister) gillar att överdriva och säger ibland saker som att ankor högst ogillar nattväktarstaten. Detta påstående kan endast sägas gälla om man ställer nattväktarstaten mot bara ett alternativ, anarkokapitalism. Om man jämför nattväktarstaten med dagens välfärdsstater, gårdagens monarkiska styren eller med en totalitär stat, torde dock även den främsta anti-etatisten säga att nattväktarstaten står sig väl jämfört med alternativen. När detta väl är sagt är det rimligt att gå in på kritiken av nattväktarstaten.

Här vill jag kritisera den nattväktarstat som vissa naturrättare säger vara den enda rättvisa staten och även politiska styret som kan finnas. Denna nattväktarstat tar inte ut någon skatt, den förbjuder inte privata domstolar eller polisbolag och den kränker inte någons rättighet. Hur kan det här fungera, kan man undra? Innebär inte förekomsten av en stat att man faktiskt kränker någons rättigheter?

Detta kan tyckas, men jag tror att många ankor, som vill kritisera nattväktarstaten för att den kränker rättigheter har missat några viktiga detaljer om hur vissa minarkister ser på sin drömstat. Det har annars varit ett väldigt bekvämt argument för de ankor som vill kritisera de minarkister som vill ha en nattväktarstat av naturrättsliga skäl, antingen för att att nattväktarstaten kränker folks äganderätt (genom att ta pengar för att bekosta rättsväsende och militär) eller rätten att straffa brottslingar (genom att ha ett monopol på utförandet av detta).

Det finns de nattväktare som faktiskt förespråkar en sådan här stat, en som tar ut skatt och, likt dagens svenska stat, inte tillåter privata konkurrerande domstolar inom kriminalrätt. Men, detta gäller inte hard-core minarkisterna som förespråkar en, vad Bryan Caplan har kallat, mindre än en minimal stat. Jag tror det är enklare att kalla det för en ultra-minimal stat, om än att den termen kanske inte riktigt passar med Nozicks användning av termen. Jag tror den här statens fungerande kan bäst belysas genom en dialog.

Ankan: Så, hur känns det att försvara en stat som kränker folks rättigheter genom beskattning och monopol?

Minken: Snälla, blanda inte samman mig med de nattväktare som inte står för ett principiellt avståndstagande från all form av aggressionsvåld. Den nattväktarstat jag förespråkar tar inte ut någon skatt för att försvara samhället och skipa rättvisa och det enda vi har monopol på är att upprätthålla individens naturliga rättigheter.

A: Jaha, ja då tillhör du en annan skola än de nattväktare jag diskuterat med på andra ställen. Jag kan se att du inte vill stjäla folks egendom genom skatt, men hur menar du att ni inte kränker någons rättigheter genom att upprätthålla ett monopol, ligger det inte i ordets definition att du låter staten göra en aktivitet som annars skulle vara fri för vilken annan individ som helst? Du försöker väl inte säga att individerna gått samman i ett implicit kontrakt med staten som begränsar deras frihet?

M: Nej, sådana felaktiga teorier håller jag mig borta från. Vad jag menar är att i den staten jag förespråkar kommer staten endast att upprätthålla negativa rättigheter och se till så att de domslut som privata domstolar kommer med överensstämmer med dessa rättigheter. Staten förbjuder alltså inte någon från att ingå ett kontrakt med någon annan där de säger att alla konflikter mellan dem skall lösas av en given domstol. Folk är helt fria att ingå dessa kontrakt och det enda vi gör är att se till så att kontrakten upprätthålls i enlighet med libertarianska principer.

A: Så man skulle kunna se det som att din nattväktarstat är som vilken annan firma under anarkokapitalism, fast den ser till så att alla andra firmor verkligen dömer i enlighet med libertarianska rättigheter?

M: Det skulle man, men det skulle ju inte vara anarkokapitalism längre, utan en nattväktarstat.

A: Men är det inte fortfarande en rättighetskränkning att vara den slutgiltiga tvistlösaren? Nog skulle väl andra kunna få göra detta?

M: Om andra gör det kommer de ändå att komma fram till samma svar som nattväktarstaten. Om folk vill göra det på egen hand, då är det bara att inkorporera dem i staten, så att alla som vill syssla med detta kommer att ha rätt att göra det.

A: Men om de vill göra det på egen hand, då kommer ni inte att tillåta det?

M: Återigen, om de gör det finns det två möjliga alternativ, antingen kommer de att finna rätt domslut och då är deras domslut överflödigt eftersom nattväktarstaten ändå har kommit fram till det, eller så kommer de fram till fel domslut och då har de inte någon rätt att upprätthålla det. I båda fallen kommer nattväktarstatens agerande inte att kränka någon individs rättigheter.

A: Hm..jag är böjd att hålla med dig, även om jag inte är helt säker på det. Det verkar alltså som att en tillräckligt minimal nattväktarstat kan låta bli att kränka folks rättigheter.

M: Dags att gå över till vår sida kanske?

A: Inte så bråttom. Det är något i det du säger som jag stör mig på. Du verkar utgå från att nattväktarstaten aldrig kommer att döma fel, att de alltid kan bedöma vem som i en tvist gjort fel. Är inte detta en lite väl stark hypotes?

M: Kanske, men det visar ju att nattväktarstaten kan låta bli att kränka rättigheter. Och rent praktiskt kommer den nog att klara av att göra det.

A: Nog, säger du. Är det inte lite väl optimistiskt att tro att en organisation aldrig kommer komma med ett fel i den tjänst den tillhandahåller? Är det inte att tro på sig själv för mycket att man kan få 100% rätt i alla rättsfall man är involverade i?

M: Tror du att man kan nå samma resultat under anarkokapitalism?

A: Inte 100%, nej, men jag argumenterar inte för anarkokapitalism på en naturrättslig grund, utan på en praktisk grund; maktkoncentration är dåligt, det är för riskfyllt att förlita sig på att endast en organisation skall upprätthålla en uppgift när den kan lämnas till flera som har incitament att kontrollera varandra. Vem som vaktar väktarna är besvarat i anarkin, men inte under en stat.

M: Jag tror att den här debatten kan vi diskutera länge nog utan att komma fram till ett vettigt svar.

A: Ja, så låt oss gå tillbaka till huruvida nattväktarstaten kränker rättigheter eller inte. Det verkar som att det endast är ett specialfall där man kan säga att den inte gör det, och att vi i regel kan förvänta oss att den gör det, i alla fall lite då och då.

M: Bättre än det kaos du förespråkar.

A: Skulle vi inte låta den debatten ligga därhän? Då du tar upp den kan jag säga det att dina gamla anklagelser besvarats flera gånger och så som debatten ligger nu vägrar ni [iaf på Flashback] komma med något svar på de argument som lagts fram.

Och jag har ett viktigt argument kvar mot din rättvisa nattväktarstat. Detta rör inte bara de enskilda gånger då man kan förvänta sig att de gör ärliga misstag, utan mot det antagande du har om att en monolitisk struktur kommer att vara mer pålitlig än ett decentraliserat nätverk. Båda samlar in information om hur man bäst skall lösa tvister enligt ett givet ramverk (det libertarianska), men det verkar ju på förhand opålitligt att lägga all makt i ens händer, och helt obefogat att utgå från att en organisation kommer att uppnå målet bättre än vad alla andra gör.

M: Nog för att jag inte borde gått in på de praktiska frågorna, men nu gör ju det själv, precis efter att du anklagar mig för det. Hur tänker du nu?

A: Förvisso, det är väl en variation på samma tema som vi ankor tagit upp mot nattväktarstaten förut: förlita dig inte på en organisation, utan på konkurrens istället; det är större risk att det blir fel med en organisation som styr allt än när flera styr olika delar o s v. Men jag tror att mitt argument kan klargöras så att det inte riktigt är en kritik över vad som kan bli, utan en kritik över vad ni minarkister utgår ifrån. För att uttrycka mig på ett annat sätt är det som att ni i er världsbild inte försöker modellera staten så som den vanligtvis fungerar, utan dess agerande är givet, oförändrat av hur folk agerar i samhället. Det är som om politikers beslut kom från en svart låda någon enskild person hade på förhand programmerat eller hade fullständig kontroll över. Alltså, att den förhoppning du har om att nattväktarstaten aldrig kränker någons rättigheter är just det, bara en förhoppning som det egentligen inte finns några större anledning att tänka sig, i jämförelse med anarki. Så ja, på ett sätt kommer mitt argument inte vara övertygande, eftersom det är ett ekonomiskt argument om vad vi borde förvänta oss om hur människor agerar, och så länge ni minkar tror att anarki leder till fullständigt kaos är sådana argument inte intressant.

Men för den som ser att anarki kan vara ordnat och att staten, även en minimal sådan, kan fungera dåligt är argumentet av vikt, då den säger att nattväktarstaten som inte kränker några rättigheter, som den du förespråkar, egentligen bygger på ett ogrundat antagande.

Finns det någon som läser detta och sett argument mot den anarkokapitalistiska analysen av staten och anarki, läser jag gärna dessa argument för att se ifall vi ankor har fel. Egentligen tror jag inte att nattväktarstaten skulle orsaka några större problem, men sättet som argumenterats för det verkar inte desto mindre bygga på ett tankefel. Har vi en nattväktarstat kommer förhoppningsvis de flesta att se världen på ett mer rationellt sätt, så att det inte skulle vara något problem med statlig korruption eller dylikt. Debatten mellan ak och nvs synes mig därför mindre viktig än den mellan libertarianism och dagens sossiga debattklimat. Men, jag står på min plats därför att konkurrerande institutioner verkar vara ett bättre sätt att hålla koll på makten än vad en Leviathan är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar