Filmen ovan kom ut för tre veckor sedan och tar upp hur framtiden skulle kunna vara ifall teknologin hade kommit så långt att man hade kunnat visa datorbilder på näthinnan. Som i Diamond Age och något mer sofistikerat än googles Project Glass. Inte speciellt realistiskt, tyvärr. Speciellt en sak störde mig när jag såg den först, vilket jag dock ändrat mig lite om, eftersom det nog kan ha varit realistiskt. Jag tar upp vad det är nedan, så läs inte vidare om du vill se filmen ostörd.
Poängen som jag tycker att filmen missar finns dock med i ett gammalt avsnitt av Luftens hjältar. Det var #45 där Baloo tävlar med sin gamle rival Flyg-Jane om att hitta en juvel, eller något sådant (det var ett tag sedan jag såg den). Det intressanta och roliga i avsnittet är när Baloo och Jane går i en grotta som leder till juvelen. Till slut når de två dörrar varpå följande scen utspelas:
Baloo: Två dörrar! En av de måste vara en fälla. Det är du som har kartan, vilken är det som går till skatten?
Jane: Den där.
Baloo går mot dörren, är på väg att öppna den, men vänder sig istället om.
Baloo: Vänta lite! Du skulle inte visa mig rätt dörr. [Jane ser något ställd ut.] Men du vet att jag vet att du inte skulle visa mig rätt dörr så det här är rätt dörr.
Baloo öppnar dörren och en stor rullande sten kommer ute genom den.
Jane: Hur dum kan man bli egentligen?
Vad det här visar är ett problem som uppstår när man börjar tänka på att "Jag vet att du vet, att jag vet att du vet....att jag vet att du tror att du kan lura mig; men vi vet också att du vet att jag vet...att jag inte litar på dig", och liknande saker. Oscar Morgenstern tog upp ett liknande dilemma (Holmes-Moriarty dilemmat) 1935:
Sherlock Holmes, pursued by his opponent, Moriarty, leaves for Dover.
The train stops at a station on the way, and he alights there rather than travelling on to Dover. He has seen Moriarty at the railway station, recognizing that he is very clever, and expects that Moriarty will take a special faster train in order to catch him at Dover. Holmes' anticipation turns out to be correct. But what if Moriarty had been still more clever, had estimated Holmes' mental abilities better and had foreseen his actions accordingly? Then obviously he would have travelled to the intermediate station. Holmes, again, would have had to calculate that, and he himself would have decided to go on to Dover. Whereupon Moriarty would have "reacted" differently. Because of so much thinking they might not have been able to act at all or the intellectually weaker of the two would have surrendered to the other in the Victoria Station, since the whole fight would have become unnecessary. Examples of this kind can be drawn from everywhere. However, chess, strategy, etc. presuppose expert knowledge, which encumbers the example unnecessarily (Morgenstern, "Perfect Foresight and Economic Equilibrium," 1935).
Komikerna på How It Should Have Ended spinner lite på samma tema om den senaste Sherlock Holmes-filmen:
Vad är det då Sight missar? Jo, de missar den troliga effekten av vad som skulle ske ifall en sådan där Wingman-app blev populär; folk skulle veta om att andra visste (osv) att någon skulle kunna använda den i ett dating-scenario. Dating-världen skulle blivit helt annorlunda, där alla får, mer eller mindre, förvänta sig att alla beter sig top-notch. Att då blir upprörd över att någon har en wingman är inte så troligt. Men, visst, filmen skulle kunnat utspela sig under den korta tiden då den blivit introducerad och till dess att alla börjat använda den. I Sight tjänade det mest som en plot-device för att filmarna hur hemskt det skulle kunna vara med sådan här teknologi. Och när det gäller det så kom Diamond Age med ett något mer realistiskt scenario:
You could get a phantascopic system planted directly on your retinas, just as Bud’s sound system lived on his eardrums. You could even get telaestetics patched into your spinal column at various key vertebrae. But this was said to have its drawbacks: some concerns about long-term nerve damage, plus it was rumored that hackers for big media companies had figured out a way to get through the defenses that were built into such systems, and run junk advertisements in your peripheral vision (or even spang in the f….... middle) all the time—even when your eyes were closed. Bud knew a guy like that who’d somehow gotten infected with a meme that ran advertisements for roach motels, in Hindi, superimposed on the bottom right-hand corner of his visual field, twenty-four hours a day, until the guy whacked himself.
Inte för att den boken var så realistisk heller.
Alltså, problemet med "perfekt framsikt" är snart känt och förhoppningsvis kommer de då att göra fler filmer där karaktärerna är medvetna om detta också. Troligtvis kommer de dock ha väldigt få konflikter i sig, förutom om någon får tag på privat information (som att bygga en armé i hemlighet, á la värsta bondskurken), vilket dock borde bli allt mindre vanligt i vårt samhälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar