I dagens avsnitt av Ankdammen diskuterar jag och Niclas abortfrågan. Vi tar upp vad olika kända libertarianer har för syn på den och kritiserar såväl Ayn Rands, Murray Rothbards och Ron Pauls perspektiv. Vi presenterar dock inte en heltäckande lösning på frågan, utan försöker bara ge några generella idéer om hur man kan resonera om den. Se även Niclas inlägg i frågan.
Vad bra ni är! Jag har några inkonsekvenser att tillägga:
SvaraRaderaMot Rothbard: Om man får avhysa någon även om det innebär döden för denne, borde man då inte få kasta ut någon från sitt flygplan i luften? Eller kasta av någon från sin båt när man seglar i ishavet? Eller för att inte använda våld, så måste man ju i alla fall få skära ett hål i golvet när den ovälkomna sover så han/hon trillar igenom?
Mot Rand: Om "ihopsittandet" ska vara det avgörande måste ju en siamesisk tvilling som har hjärtat på sin halva kroppen rimligen få strypa blodtillförseln till den andras?
Mot att man ska vara medveten: Borde det då inte vara okay att döda någon som ligger i koma där man vet att det kommer att vara en begränsad tid? Någon som är sövd? Någon som sover?
Jag skulle säga att även om det rent ryggmärgsmässigt känns som om det borde vara okay att göra abort tidigt i en graviditet, så går det inte att hitta hållbara deontologiska argument för det vid en närmare analys om man inte vill att resonemanget ska leda till andra mindre trevliga konsekvenser. Alltså då om man har en övertygelse om rätt till liv.
Tack! :-)
SvaraRaderaHm...Rothbard hamnar nog i knipa där, som du säger. Om man kan få fösa ut individer med rättigheter i en miljö där de inte kan göra något för att överleva, borde man ju inte få fösa ut folk ur plan som är i luften. Men det skulle ju vara rimligt att få kasta ut dem, väl på land. Man skulle kunna göra en liknelse mellan våldtäkt och att någon stoppar ombord en människa på ett plan. Den oskyldige människan på planet borde få lov att stanna på planet tills det har landat, och på samma sätt borde fostret få stanna i magen tills det är säkert för denne att komma ut. Om de hade samma rättigheter, iaf.
Angående sovande människor och medvetenhet: Nej, det blir inte okej, för det man aborterar har inte ens förmögenheten till medvetenhet, det har en människa med en utvecklad hjärna. Jämför med robotfabriken. Är det fel att avbryta en produktion av något som kommer att bli medveten och ha känslor, men som ännu inte har det? Är det det som skulle kunna bli, men som inte är, lika värdefullt som det existerande, det som är?
Men som i exemplet med han som ligger i koma, där är han just nu inte förmögen till medvetande trots att han kommer att bli det. Och faktiskt även han som sover, hela tiden kan man ju inte vara vaken. Har läst mer om den ståndpunkten i boken du fick av mig, men jag tycker resonemanget blir konstigt. Det viktiga är alltså att ha haft ett medvetande, inte att ha ett i just den stunden eller att man kommer att få det? Varför då?
SvaraRaderaÄr det inte uppenbart att de som sover har ett högre moraliskt värde, medan det enbart påbörjade livet i sig inte har något alls annat än som en byggsten för någon som senare har ett värde? Men jag antar att du skulle vilja vända det resonemanget, då, och fråga vad en komapatient har för värde förutom som vad denne kommer att kunna bli. Varför skulle jag beskydda den sovande individen (potential för en medveten individ) men inte en befruktad cell (potentialen för en medveten individen)?
SvaraRaderaPå ett plan är de lika i det att det bara är att en viss process skall bli klar tills de har det som i grunden ger moraliskt värde: medvetande av en viss sort.
Men det finns en annan skillnad också. Den som sover har påbörjat sitt liv, och det vore fel att ställa sig i vägen för att denne skulle kunna fortsätta det. Den befruktade cellen har inte någon sådan historia, ingen påbörjad livsresa, som man meningsfullt kan säga att man avbryter; det är endast medvetna varelser som kan ha en intern historia.
Vad tycker du om robotfabriksexemplet?
Men om det är historian som livsvärdet sitter i, är livet då mer värdefullt ju längre det har förlöpt? Hellre offra en 90-åring än en 4-åring?
SvaraRaderaJag skulle säga att produktionen sker när cellerna smälter samman, sedan "automatisk utveckling". Om "robotblivandet" fungerade så, så skulle jag få resonera på samma sätt, även om det som sagt "känns" som om det inte borde vara fel.
Vanligtvis tänker jag mig att om man får känslor om att det inte verkar stämma, så är det ett tecken på att ens ramverk inte är helt rätt. Eller, iaf när det är så att man jämför två olika teorier; bara intuition ger ju ingen god moral.
SvaraRaderaHm...jag skulle nog inte säga att ens rätt till liv enbart kommer ifrån ens historia. Men, även om, så behöver det inte innebära att man får en större rätt till liv bara för att man är äldre. Det skulle kunna vara så att man får en sådan rätt vid en viss tidpunkt, och att sedan förändras den inte. Så att en fyra-åring och 90-åring har lika rätt att leva.
Sedan, i ett val mellan 90-åringen och fyra-åringen finns det ju en massa andra faktorer att ta hänsyn till om man är tvungen att välja vem av dem man skall rädda. Men, för att etablera att det finns en skillnad mellan dessa båda och en befruktad cell behöver jag nog inte visa vilken av de två som har "högre" rätt att leva än den andre.