Vår skola

Här kommer en tredje samling nyhetsartiklar som kritiserar en del av dagens usla monocentriska system. Centralplanering är dåligt, såväl för produktion av muttrar som för de lite mer viktiga sakerna. Dagens skola är inget att se upp till, det är rent ut sagt vidrigt vad den orsakar för bekymmer.

De två tidigare samlingarna: Våra poliser och Våra väljare.

Allmänt

Mörk bild av läget i landets skolor (DN) (2012)
Skolinspektionens årsrapport, som lämnas till regeringen i dag, ger en mörk bild av hur det ser ut i landets skolor jämfört med hur det borde vara.
1075 elever gick ut nionde klass förra året utan ett enda godkänt betyg i något enda ämne. Och ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan. Följden är individuellt lidande, svårt att få jobb och kraftigt ökad risk för psykosociala problem, enligt rapporten.  Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Hälften av tillfrågade lärare säger att de har elever som behöver stöd men inte får det. Rektorer och huvudmän här missköter sitt uppdrag.  De flesta grund-, gymnasie- och vuxenutbildningar visar för dåliga kunskapsresultat. Bristerna i arbetet att förebygga kränkningar bedöms vara omfattande. Var tionde elev är ibland rädd för att gå till skolan och en tredjedel av eleverna menar att elever kan vara elaka mot varann i skolan utan att de vuxna där reagerar. Istället för att ta kränkningarna på allvar ser Skolinspektionen att lärare och rektorer förminskar problemen eller lägger skulden på eleverna.

Stora brister i skolan (2010)
Bristerna är stora i många skolor och i stort sett desamma som för tio år sedan, enligt Skolinspektionen. Betygen är orättvisa, resultaten för dåliga, undervisningen följer inte läroplanerna och lärarna vet inte vad de ska lära ut, framgår av en rapport till regeringen, uppger Sveriges radios Ekoredaktion.  I dag är det ett lotteri om det ska gå bra för en elev. Den har tur som får en välutbildad lärare och en duktig rektor i en bra skola, enligt inspektionen.

Gymnasiet levererar en dålig tjänst till (minst) en tredjedel av eleverna
En tredjedel av alla elever klarade inte gymnasieskolan på tre år enligt nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).  I den sämsta kommunen lyckades endast 43 procent av eleverna med det, i den bästa 88 procent, enligt studien Motverka studieavbrott.

Allt vanligare att skolor anmäls (2011)
Föräldrainflytandet ökar – dubbelt så många anmäler sina barns skolor till Skolinspektionen jämfört med för två år sedan. Lärare känner sig ifrågasatta och ­kontrollerade. Sara fick finna sig i att en förälder satt med i klassrummet i flera dagar.
Vanligaste anmälningarna 2010:  1) Kränkande behandling  2) Särskilt stöd

Allt fler anmäler mobbning  (2007)
Skolverket fick i fjol cirka 1 100 anmälningar om olika missförhållanden. De allra flesta, närmare 500, gällde kränkande behandling. Det är en ökning med ett hundratal jämfört med 2005.


Hjärnforskare vill att skolan tänker om
Hjärnforskningen skulle kunna revolutionera skolan. – Undervisning bör inte utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund, säger Torkel Klingberg, aktuell med boken Den lärande hjärnan. Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.

Kommentar: Klingbergs kommentar låter väldigt likt den forskning som rapporterats i boken Switch. Den rapporteringen var väldigt övertygande.

Drogtest i skolan får skarp kritik
Folkhälsoinstitutet kritiserar Landskrona kommuns beslut att införa drogtester av skolungdomar. Det viktigaste en skola kan göra för att förhindra missbruk är att skapa bra relationer mellan elever och lärare, konstaterar myndigheten i en ny rapport.

”Sonen blev deprimerad”
Hur barn med behov av extra stöd bemöts i skolan varierar stort – det vittnar inte minst läsarreaktionerna om. Några har fått precis den hjälp de behöver, för andra har skolan varit en enda lång kamp för att bli förstådd. Här är några av berättelserna.

Problem med undervisningen

Stora faktafel i drogundervisning
Svenska skolor köper undervisning om droger av en organisation tätt knuten till scientologerna. Informationen innehåller stora faktafel, visar SvD:s granskning. ”Förfärligt att man slår i ungdomar en massa felaktigheter”, säger narkotikaforskaren Björn Johnson. Organisationen heter drogfritt.nu och dess ledare, Alexander Breeze, för ut idéerna, till skolbarn, att man är beroende av alkohol ifall man anser att vin är passande för en romantisk middag och att man kan få flashbacks av alla droger, i flera decennier efter att man tagit den. I 65 av sveriges 290 kommuner har politikerna köpt in droggfitt.nus tjänster.

Elever får inte ta hem matteböcker
Eleverna i andra klass i Augustenborgsskolan i Malmö får inte ta hem sina matteböcker. En anledning är att elever glömt att ta med böckerna till skolan igen. Men det handlar också om rättvisa och kontroll, säger rektor Annelie van Lunteren till Sydsvenskan. Hon betonar att det är bra att man tränar hemma och att föräldrar får hjälpa och stötta hur mycket som helst, men tillägger att alla inte kan få den hjälpen. - Vi är skyldiga att ge alla likvärdig undervisning, säger hon.

Elev tittade på film i ett år
Efter att Skolinspektionen granskat en skola i Eslöv riktar de nu stark kritik mot ledningen på skolan, då det i granskningen framkommit att en autistisk elev under ett år tittat på film och lekt på fritids istället för att delta i undervisningen.

Trista lektioner släcker klassens ljus
Särbegåvade elever blir ofta uttråkade och ”slocknar” eftersom de får för lite stimulans, visar flera svenska studier. – En person som föds med en fallenhet för höjdhopp måste träna hårt för att klara 2,40. Samma sak gäller matte, säger forskaren Eva Petterson,
Exempel: ”Om jag klarade av mina matteuppgifter för snabbt, tvingade läraren mig att sudda ut alla svaren och börja om från början igen så att jag skulle bli färdig samtidigt som övriga klassen.”

Svenska elever sämre på matte och fysik
Svenska gymnasieelever har blivit sämre både på matte och fysik. Kunskaperna har försämrats markant de senaste 13 åren, visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS. Andelen elever som inte nådde upp till medelgod kunskapsnivå i matte har nästan fördubblats, från 36 till 71 procent, skriver Skolverket. Samtidigt har andelen elever som fått högst resultat minskat från 6 till 1 procent.  Andelen fysikelever som inte når upp till en medelgod kunskapsnivå har ökat från 8 till 38 procent, och de som fått bäst resultat i fysik har minskat från 25 till 7 procent.

Dålig luft i vart sjätte klassrum
I vart sjätte klassrum är koldioxidhalten för hög - vilket kan ge eleverna huvudvärk och ögonirritationer. Det framkom när hundratals klassrum undersöktes i höst.

Var tionde utan godkänt betyg
Mer än var tionde elev som gick ut nian i våras saknar godkända betyg i svenska, matte eller engelska. Orsaken är att skolan är dåligt anpassad efter eleverna, tycker Skolverket.

Skolan får underkänt i matte
Matematik är den svenska skolans sorgebarn. Ett otal rapporter har krävt förändringar, från lärarutbildning till för­skolepedagogik. Men den nedåtgående trenden fortsätter, trots att politikerna lagt ned mer pengar på att försöka lösa problemet. Mattesvaga elever och ­dyskalkyliker är de som kommer mest i kläm.

90 procent känner inte till Gulag
Detta är första gången en landsomfattande, statistiskt säkerställd undersökning genomförts angående dessa frågor. Demoskops undersökning baserar sig på svaren från 1004 slumpmässigt utvalda skolungdomar i åldrarna 15-20 över hela landet. Endast en på hundra kände till ordet bolsjevik och bara 18% visste att Vitryssland är en diktatur.

Elev var utan utbildning i två år
Stockholms stad får hård kritik av Skolverket för att en grundskoleelev inte fått tillräckligt med stöd och därför i stort sett varit utan utbildning under två år. Det var under stora delar av 2004 och 2005 som eleven inte fick någon riktig skolundervisning. Bristande rutiner och dålig tillsyn av närvaron i skolan gjorde att eleven inte fick det stöd och den undervisning som lagen kräver. Skolverket skriver i sitt beslut att det är ”anmärkningsvärt” att den aktuella stadsdelsförvaltningen brustit så kraftigt i sina plikter.

 Mobbning och våld

Var femte elev mobbad
Nära sju av tio av Sveriges unga tycker att lärare och andra vuxna engagerar sig för lite mot kränkningar i skolan. Mer än var femte elev känner sig utsatt för mobbning.

Mina skolår var en ren mardröm
Skoltiden är jobbig för de flesta, men för mig var den ett rent helvete. Under mina tio år i grundskolan i Gästrikland blev jag mobbad dag­ligen. Oftast berodde det på att jag var ”feminin”, överviktig samt att jag lyssnade på ABBA. Värst var det på högstadiet. Folk skrek efter mig varje gång jag gick genom korridoren, jag blev knuffad av förbipasserande och vid ett tillfälle även mordhotad. Allt medan mina klasskompisar såg på utan att ingripa eller hämta en lärare. Varje vardagsmorgon var en mardröm fylld av ångest och rädsla inför skoldagen. Min mamma fick ofta hämta mig gråtandes innan skoldagen ens hade slutat. Mobbningen ledde till att jag började skära mig själv och vid flera tillfällen planerade att begå självmord.

Det som gjorde mig mest ledsen var den då­varande rektorns attityd. Han kunde slänga ur sig spydiga och nonchalanta kommentarer när jag kom till honom och berättade om mobbningen. När jag till exempel bad honom att ringa hem till mobbarnas föräldrar och försöka få dem att hjälpa till, så fick jag svaret: ”Du ska inte tala om för mig vad jag ska göra.” Detta trots att han hade försökt prata mobbarna tillrätta flera gånger utan framgång. Det enda riktiga stöd jag fick på högstadiet var från den dåvarande skolvärdinnan som ofta höll mig sällskap på rasterna när hon hade tid.

Åtta år och ständigt rädd för skolan

Du är 8 år och går över skolgården, kylan nyper tag i dina bara kinder och du har en klump i magen. En klump som bara har blivit större och större under de första två och ett halvt åren du tillbringat på skolan i Göteborg. Nu ska du åter upp för trapporna, hänga av dig ytterkläderna och plocka upp din bok ur väskan. Du gör det med långsamma rörelser. För du vet, att där inne väntar helvetet.

Fem anhållna för internatmisshandel
Fem elever vid riksinternatskolan Sigtuna Humanistiska läroverk har anhållits misstänkta för grov misshandel. Enligt uppgifter till Aftonbladet ska eleverna ha kränkt och misshandlat en skol"kamrat".

Elev får skola att kalla in vakter
Högstadieeleven vid Forsnässkolan i Munkfors har en längre tid utsatt både elever och personal för hot och våld. Nu har skolan kallat in uniformerade Securitasvakter för att patrullera och garantera ordning på skolan.

Skolinspektionen: Mycket lite har hänt på tio år
Elever utsätts för kränkande behandling och våld på Lundsbergs skola. Det konstaterar Skolinspektionen efter sitt besök, men redan för tio år sedan larmades om liknande kränkningar. Nu ställer sig myndigheten frågande till varför ingenting har hänt. Kränkande tillmälen, förnedring och våld – det är del av hur livet ser ut på Lundsbergs skola enligt Skolinspektionen. Efter anmälningar om övergrepp gjorde myndigheten tillsyn i oktober och nu riktas allvarlig kritik mot skolan.

160 000 kronor krävs för mobbad elev
En elev vid en skola i Simrishamn utsattes dagligen under större delen av högstadiet för både fysisk och psykisk misshandel av skol"kamrater", under två års tid. Förutom slag och sparkar har pojken fått saker kastade på sig och sina kläder förstörda. Vid ett tillfälle filmades kränkningarna och lades ut på Youtube. Skolan försökte få stopp på mobbningen men misslyckades. Nu kräver barn- och elevombudet (BEO) kommunen på 160 000 kronor i skadestånd.

De mobbade tvingas flytta
SvD har tittat på de fall från 2010 där Barn- och elevombudet, BEO, kritiserar skolor för brister i hanteringen där elever utsatts för kränkande behandling. I 21 av 66 fall har eleven som utsatts för mobbningen bytt skola. I två av fallen har rektorn, enligt anmälningarna, uppmanat den mobbade att flytta. Bara i fyra av fallen har skolan flyttat på elever som utsatt andra för mobbning.

”Hennes sätt gör att hon blir slagen”
Elizabeth är elva år och rädd för att gå till skolan, där hon mobbas. Men i stället för att stoppa kränkningarna påstod skolan – felaktigt – att Elizabeth led av autism. Därmed sänder hon enligt en lärare ut signaler till andra barn som gör att hon blir slagen.
Kommentar: Det skulle vara förväntat att en mobbare hävdat att det är mobbarens eget fel att denne måste mobba sitt offer. Att skolan tar efter mobbarens retorik torde peka på att de är oförmögna att göra något.

Skolor kan inte stävja en anti-pluggkultur bland pojkar
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har tagit del av betänkandet och tycker att situationen är allvarlig:  - Det är väldigt allvarligt. I ett kunskapssamhälle är det viktigt att vi kan garantera alla barn en god utbildning om vi ska kunna konkurrera i en globaliserad värld. Det är inte okej att flickor ska ha en klump i magen varje morgon för att de väntar sig mobbning och trakasserier. Det är inte okej med en machokultur som intalar pojkar att det är töntigt att plugga, säger hon till TT.

Mobbad elev fick egen livvakt
En 15-årig pojke på en skola i Karlskrona har fått egen vakt som skydd mot mobbning. Pojken har känt sig hotad, trakasserad och förföljd i skolan av ett gäng på cirka tio elever, skriver Blekinge Läns Tidning. Skolan har tidigare gjort en polisanmälan mot gänget för att ungdomarna hotat att skära av halsen på 15-åringen.

Kommun får kritik efter mobbning
En 13-årig pojke tog sitt liv i april i år efter att ha utsatts för mobbning under flera år i två skolor i Lerums kommun utanför Göteborg.

Polisen ska patrullera på skolor (2008)
Med början i januari kommer polisen i norra Värmland att patrullera på skolor. Syftet är att få bort droger och minska våldet. Men samverkan mellan polisen och skolan ses också som ett viktigt led i det brottsförebyggande arbetet. – Vi ska finnas som ett stöd, säger Peter Åkerström, polischef i norra Värmland.

Tände eld på skolflickas hår
Någon försökte tända eld på en högstadieflickas hår på en skola i Landskrona. Flickan chockades men fick inga fysiska skador. Gustav Adolfskolan i Landskrona har gjort sig känd som stökig. För ett år sedan stängdes skolan en dag sedan raketer avfyrats inomhus och en lokalvårdare skadats. Året dessförinnan strejkade en grupp skolflickor i protest mot mobbning och trakasserier. Bara under 2006 rapporterades ett 20-tal incidenter till Arbetsmiljöverket.

Bladins kritiseras för mobbning
En elev på Bladins blev under flera år slagen, retad och bespottad.  Nu får skolan kritik av Barn- och elevombudet, BEO, för att inte ha tagit kränkningarna på tillräckligt stort allvar. Den kränkande behandlingen pågick mellan 2009 och 2011 och innefattade allt från slag till verbala kränkningar. Trots att mobbningen pågick under flera år vidtalades inte den utsattes föräldrar. Det tyder på att skolan inte förankrat planen mot kränkande behandling i verksamheten, konstaterar BEO.


Program mot mobbning döms ut (2011)
Skolverket dömer ut åtta antimobbningsprogram som används i svenska skolor. Både kamratstödjare och ­medling där elever själva löser konflikter leder ofta till ökad mobbning, visar verkets ­omfattande rapport.
Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket, lägger stor vikt vid undersökningens slutsatser gällande kamratstödjare.  –När eleverna fungerar som ögon och öron åt personalen leder det ofta till ökad mobbning. Både mobbningen på hela skolan och mot de ansvariga eleverna ökar.  Andra insatser som visat sig öka mobbning är att ha särskilda lektioner med värdegrundsarbete som är schemalagda för alla klasser. I studien har det framkommit att eleverna har uppfattat lektionerna som tjatiga, konstgjorda och stökiga.

Skolornas arbete mot mobbning sågas (2010)
Nästan alla svenska skolors arbete mot mobbning får underkänt i en granskning av Skolinspektionen. Den visar att trakasserier förekommer varje dag. "Oacceptabelt", säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) om Skolinspektionens rapport. Skolinspektionen (SI) har synat 50 skolor och funnit brister i arbetet mot kränkande behandling hos alla skolorna utom en, rapporterar SI enligt Dagens Nyheter:  Fysiskt våld, trakasserier och hot förekommer dagligen.

Hård kritik mot skolans mobbningsarbete (2009)
9 av 10 skolor är dåliga på att att aktivt arbeta mot mobbning trots att de är skyldiga enligt lag att agera. Enligt tidningen Skånskan mobbades pojken utan att föräldrarna kände till problemet. När föräldrarna tog upp saken med skolan visade det sig att man redan kände till mobbningen och lämnat över ärendet till skolans mobbningsgrupp utan att meddela föräldrarna. Enligt Skånskan hävdar skolans rektor att det egentligen inte fanns några problem med mobbning i pojkens klass – istället handlade det om att det fanns för många pojkar i klassen.

Slutligen, en artikel som jag var med och skrev under våren 2012, om vikten av kritiskt tänkande i skolan:

Stora brister i undervisningen om kritiskt tänkande
Idag betonas vikten av att alla ämnen ska innehålla kritisk värdering och tänkande och det är någonting som vi är positiva till. Problemet är dock att detta blir synligt för barn och lärare först i gymnasiet. Vi tror att barn klarar av detta när de går i högstadiet. Eller varför inte i lågstadiet?  Men, det som lärs ut är bara skuggan av vad en ordentlig kunskap om den vetenskapliga processen är. Vetenskapen om hur vi tänker rationellt och vilka metoder man behöver kunna är gigantisk, och om ens del av detta lärs ut, lärs det ut väldigt sent. Istället för att man skall få höra begreppet "sakkunning kollegial granskning", och en halvhjärtad förklaring av vad det innebär, tycker vi att det borde läras ut tidigare. Om inte på lågstadiet, så väl på mellanstadiet.