Endogenous Morality

It is contended that the desire to expand wealth in the face of scarcity underlies the evolution of rules, including moral norms. People "rationalize" their behavior as moral by adopting beliefs which reduce the costs (psychic or tangible) of achieving their objectives.

Det här är kärnan i Bruce L. Bensons artikel Endogenous Morality. Det är bara ett working paper, så den har inte blivit accepterad i en journal, men Benson planerar att revidera den för publikation. Innan dess tänkte jag dock gå igenom de grova dragen i artikeln, då jag tycker ämnet är verkligt intressant.

Att ens moral är starkt beroende av hur man förtjänar sitt levebröd är förstås inget nytt, gissningsvis fanns det någon gammal grek som skrivit om det. Under den första delen av 1800-talet hade idén behandlats och systematiserats av den franska ekonomiska skolan, se bl.a. Frederic Bastiats kapitel om krig i Economic Harmonies som behandlar frågan:

Among all the circumstances that have some part in giving to a people its distinctive features, its moral tone, its character, its habits, laws, and peculiar spirit, the one that overshadows all others, because it includes virtually all of them, is its manner of providing its means of existence. We owe this observation to Charles Comte, and it is surprising that it has not had greater influence on the social and political sciences. (...)

For there is not one of our faculties, of whatever order, that is not called into use by our need to provide for our existence; and what can we conceive of that is more likely to modify the social condition of a nation than that which modifies all the human faculties?

Deras idéer försvann med tiden efter att de, som skola, tagit sig in i de franska universiteten. Benson ser också att idéerna funnits ett tag, men det visar sig att bland nationalekonomer så behandlas moral som en exogent given smak. D.v.s. moral är inget som uppstår i den nationalekonomiska modellen eller påverkas av variablerna i den. Så, Bensons artikel är ett försök till att skapa en världsbild (eller modell) som kan förklara hur människors moral bestäms av sådant som vanligtvis finns i en ekonomisk modell (institutioner, yrke och dylikt). Såhär ser grunden av den modellen ut:

Microeconomics tells us that, at the margin, relative prices influence consumption choices. This may be true with moral decisions as well, given differential payoffs arising from and/or costs accruing to moral behavior in different institutional environments. If this is the case, then the question an individual faces in the context of a particular interaction is not simply, "What is the moral thing to do?" At a minimum, it also includes the follow-up: "Can I afford to behave morally in this situation?" The Golden Rule may be recognized, for instance, but rationally ignored if the expected price of morality is too high. In other words, moral behavior may be endogenous while moral beliefs themselves are exogenous. But Frank (1988) argues that it is difficult (i.e., costly) for humans to pretend beliefs that are not actually adopted, so if acting as if such beliefs are real is desirable then it is rational to adopt them. In this light, the argument made here is that norms are rationally internalized as part of the belief system that individuals in a particular institutional environment have found to be beneficial, in order to reduce the psychological costs of taking actions that otherwise would violate their conscience. This is not the only reason to expect people to rationalize their behavior by adopting beliefs that support it, however. Adopting beliefs can also reduce decision-making costs (Holcombe 1992). After all, rational individuals are not able to use conscious reason to evaluate every option in the array of available alternatives, because there are significant limits on abilities to reason and option in the array of available alternatives, because there are significant limits on abilities to reason and absorb knowledge (O'Driscoll and Rizzo 1985: 119-122). This means that rational individuals often find it beneficial to voluntarily develop and conform to rules (including norms reflecting beliefs about what is moral) to guide their actions.

 Eller, annorlunda uttryckt: en individ väljer mellan att vara moralisk och andra värderingar. Att vara moralisk innebär att ens möjligheter begränsas på ett visst sätt, så att vara moralisk har en kostnad. Men att gå runt och känna att man beräknar att vara omoralisk vid vissa tillfällen, men inte andra, är frestande för sinnet, så därför rationaliserar man sitt agerande som moraliskt. Att ha en syn som beskriver sina värderingar är också värdefullt som en kort guide till vad man värderar, så det finns ett till skäl att ha enbart en modell över vad ens "verkliga" värderingar är (istället för att se det som att man väljer mellan moraliskt agerande och icke-moraliskt agerande).

Men, det är inte alltid nödvändigt att ljuga för sig själv om att ens agerande är moraliskt. Många saker anser de flesta är moraliskt, vilket också är det. Att inte samarbeta med de som inte samarbetar och tycka att dessa spelar fult är väldigt vanligt. Bensons modell är här att de normer som uppstår är de som främjar samarbete och passar in i de samhällsmönster som tidigare uppstått och för att lösa potentiella konflikter. Två exempel:

• När den förste började äga land fanns det gott om det, så ingen borde velat starta en konflikt av att attackera den som först säger att ett litet område är dennes. (Den personen var trots allt först, och ingen använde det, så det finns en viss grund för att säga att handlingen inte var omoralisk.) Med tiden gjorde fler likadant och eftersom dessa varit de första som använt marken uppstod en norm i linje med det här beteendet. När sedan det blev ont om land försvarade de tidigare landägarna sitt innehav eftersom de som grupp fått landet på samma sätt. Landägande som norm kan därför kanske ha skapats av landägarna.
• Ibland råkar någon i samhället ut för en olycka och behöver hjälp för att klara sig. Om denne inte får någon hjälp blir personen något av en risk för alla andra i samhället, eftersom denne kanske försöker stjäla för att klara sig. För att undvika detta och att ha ett mer ordnat samhälle skulle folk då rationellt kunna bestämma sig för att hjälpa den olycksdrabbade, vilket också är vad som hänt historiskt. Med seden följde även värderingarna. (Det finns andra hypoteser till varför människor gör sådant här, men det kan vara så att vi påverkas av fler incitament.)

Så, efter att ett visst beteendemönster visat sig vara lönsamt för några individer, upprätthåller de moraliska regler för att stärka det beteendet. Hittills har Benson bara studerat normer som kommit till under relativt fredliga förhållanden. Normer som stärker samarbete, ärlighet och frikostighet. Men, det uppstår även normer bland de som inte samarbetar eller bryter mot den gyllene regeln (vilken Benson tar som en benchmark för god moral). Vad uppstår då för normer under konflikter? Givetvis uppstår även då normer som legitimerar den aktivitet som den omoraliska personen utför. Som exempel tar Benson upp slavhandlare under antiken, vilka säkerligen inbillade sig att de civiliserade "vildarna". Jörgen Kratz samlade några fina citat om hur en liknande moral utvecklades i amerikanska södern, för att försvara slaveriet. Exempelvis:

"If Slavery is subject to abuses, it has its advantages also. It establishes more permanent, and, therefore, kinder relations between capital and labour. It removes what Stuart ill calls "the widening and embittering feud between the class of labour and the class of capital." It draws the relation closer between master and servant. It is not an engagement for days or weeks, but for life. There is no such thing, with Slavery, as a labourer for whom nobody cares or provides. The most wretched feature, in hireling labour, is the isolated miserable creature who has no home, no work, no food, and in whom no one is particularly interested. This is seen among hirelings only." ~William John Grayson (The Hireling and the Slave, 1855)

En annan grupp är byråkraterna som leder beskattning av produktiva individer. Hur formas deras moral?

Thus, for instance, in the "bureaucratic feudalism" that developed in China, Rosenberg and Birdzell (1986: 88) note that "A class of scholar-bureaucrats held classical learning in high esteem and, at the same time, cultivated a contempt for material goals or acquisition" through productive and commercial means, but the authors follow that observation with the parenthetic: "Not that these values dictated an ascetic life-style to the mandarins themselves." By developing beliefs that the pursuit of "private interests" is contemptuous, the bureaucrats can easily rationalize their expropriation of the wealth created by such pursuits, and their consumption of substantial benefits purchased with that wealth. They also probably rationalize the activities of their bureaucracy as serving some "public good," of course, making such takings even more justifiable.

När det gäller allmännyttan är den ett vanligt sätt för byråkrater och väljare att idag rättfärdiga sitt beteende. Positiva rättigheter är ett sätt att rationalisera sitt beteende:

Thus, they not only claim but probably believe that they have the "right" to take property from others through political action. Modern manifestations of such beliefs include "rights" or "entitlements" to public education, medical care, social security, disaster relief, farm subsidies, jobs protected from competition, limits on neighbor's uses of their land through zoning laws, and so on, all of which require taking wealth from someone else.

En annan taktik är att, som härskarna, tro sig vara högre än vanliga människor, eller andra rövare:

In other words, the extortionist leaders cooperate by agreeing to direct their power against other less powerful individuals and groups rather than against each other. Each honors the other as an equal while viewing those who have been subjugated as inferior. Gambetta (1993: 46) quotes mafiosi Antonino Colderone, to indicate the inflated self-image that such a system creates: "You will forgive me if I make this distinction between mafia and common criminals, but it really matters to me. It matters to all mafiosi. It is important. We are mafiosi, the others are ordinary men. We are men of honor. And not so much because we have taken an oath, but because we are the 'elite' of the underworld. We are far superior to common criminals." Such attitudes also characterize the aristocracy of a feudal monarchy. They are, in their own minds, morally superior to commoners.

Denna kod gällde dock bara mellan politiska likar. Det vanliga folket sågs inte som viktiga. Relativt mäktiga individer behövde man dock erkänna som ett hot, fast om de inte var tillräckligt mäktiga stod de ändå lägre ned på den moraliska rangordningen (härskarna behövde inte ta lika mycket hänsyn till dem som till sig själva eller andra härskare).

Benson poängterar att mycket av den här moralen är baserad på vilken miljö man är i. Folks moral i byråkratiska relationer, som beror på vilken plats man har i en viss hierarki, ändras exempelvis när de förflyttar sig i hierarkin, eller lämnar den. Vad ger detta för konsekvens? Jo, det borde innebära att många av de incitament man har som undersåte och väljare leder till vissa moraliska idéer som är harmoniska med ens roll som undersåte och väljare. Men, efter att man slutar vara en undersåte och väljare borde ens moraliska perspektiv också förändras. Alltså, att ens vilja att tro på makten, och ha en moral som stöttar ett sådant perspektiv, skulle försvinna om man inte behövde lyda. Om det stämmer vore det verkligen hemskt att tvinga folk fortsätta leva under den här omoraliska ordningen, när folks hyllning av den endast är en konsekvens av att den finns.

(Det finns förstås en möjlighet att staten faktiskt upprätthåller bra regler och mönster, så att folks moral i det här fallet är rationell. För egen del har jag inte sett några bevis för att det skulle vara så.)