Moral som köpslagning

När jag pratar om moral, menar jag ett visst system av regler som man tycker det är bra att alla (som man värdesätter som moraliska agenter) följer. När jag försökt att formulera mina egna tankar om vad som faktiskt är rätt och fel (vilket system av regler som jag uppskattar eller tycker är dåligt) försöker jag skapa en sorts rationell moral.

Det skulle man kunna säga är en normativ sida av moral, men det finns också en rent praktisk sida. Och den beskriver vad moral rent faktiskt gör med människor, eller, hur vi använder moral på olika sätt. Hur det moraliska spelet i samhället fungerar. Man skulle kunna tänka sig att hur människor agerar moraliskt är en sak och vilka moraliska regler man vill ha är en annan sak; att de är separata och inte beroende av varandra. Detta stämmer dock inte, enligt min egen moraliska syn, då man borde adoptera olika moraliska beteenden för att sprida god moral. Så, om jag bör nå fram till A och så bör mitt beteende för att komma dit vara beroende av hur andra beter sig.

Vad är då moral för många människor? En stor del av det, skulle jag gissa, är en implicit köpslagning eller överenskommelse. Alltså, om moral handlar om vilka regler som man själv tycker är bra och vill att alla skall följa, och alla inte har samma värderingar, då kommer folk att vilja influera varandra. Utilitaristerna vill influera frihetsförespråkarna, vilka vill influera kantianerna o.s.v.. (Man behöver inte vilja att alla skall följa samma regler som en själv gör; många moraliska idéer handlar om att en grupp skall bestämma över en annan.) Men, en grupp kommer inte att kunna influera alla andra, vilket leder till att om de moraliska idéerna står i konflikt, och de båda parterna ser att det är omöjligt att övertyga den andre om sin position, då försöker de istället nå en kompromiss. Det innebär att om man inte kan övertyga andra om moral A, så försöker man med B istället. Detta leder även till att man kanske adopterar B som ens egen moral, för att A ändå är omöjligt.

Om sedan ens moral bara är ett skynke man har för att inte direkt berätta vad ens preferenser är, som bl.a. Bruce L. Benson föreslår i Endogenous Morality, då är moraliserandet ett sätt att köpslå, skylta om och avskräcka andra regler för hur man bör bete sig, för att man själv skall kunna uppnå sina mål. Moralfilosoferandet blir då ett sätt att berätta för andra vad man har för preferenser, vad för agerande från andra man är beredd att acceptera, vad man kan fördöma och vad man bara tolererar, och hoppas få igenom sitt ”förslag” till andra. Om det är så det är då borde vi försöka göra den här processen, detta köpslagande, mer effektivt!

Jag säger köpslagning, men mycket av moralisk debatt handlar om mycket mer än bara det. Som sagt, processen behöver effektiviseras. Vad för problem finns det med den här sortens diskussion idag?

Sett utifrån ett sätt att köpslå så finns det ett flertal problem idag. En är att folk ljuger om vad för regler de vill upprätthålla (exempelvis sossar som säger att de inte står för ett ”vi mot dem” samhälle) och en annan är att de inte vill berätta alls vad de vill upprätthålla eller hur de vill uppnå det. En tredje är att folk vägrar förstå de förslag på idéer som andra kommer med. Dessa tre hinder för en effektiv debatt är också lika stora hinder för en effektiv köpslagning av moral. Det utbyte av idéer som leder till moraliska regler är därmed starkt begränsat i dagens samhälle.

Utifrån idén om moral som köpslagning finns det inget uppenbart sätt att säga att det här är omoraliskt gjort av dessa individer. För de så handlar det om att upprätthålla sina moraliska idéer, och om de kan göra det genom att ljuga, inte vara öppen med sina förslag eller vägra förstå andras anbud, då gör de så. Att man skulle uppnått andra regler med ett mer öppet förfaringssätt säger inte att de reglerna är bra. Dock är alla tekniker som gör att man försämrar sin egen rationalitet omoraliska, då det ökar sannolikheten att man inte uppnår de moraliska mål man har. Dubbeltänk är nog inte en rationell strategi.

Men, för alla som säger att det är rätt att ha öppna diskussioner om vad man tjänar och förlora på vissa regler, då borde man ha en moralisk plikt att föra en så öppen debatt som möjligt.