Att vara skeptisk innebär att man betvivlar vissa påståenden. Det går att vara skeptisk på flera olika plan, men för att göra det lätt tänker jag mig att det man egentligen är skeptisk mot är processen som ledde fram till påståendet.
Så, jag kan betvivla, för att ta ett vanligt exempel, att människor faktiskt landat på månen. Då är jag helt enkelt skeptisk till att den påstådda processen som lett fram till de "bevis" eller påståenden som säger att Edwin "Buzz" Aldrin och Neil Armstrong faktiskt landade på månen. De källor som finns - filmer, foton, ögonvittnen, fysiska baser och sovjetiska rapportörer - måste då, på något sätt, vara falska. (Mythbbusters har ett bra klipp om några av de tvetydigheter som finns.)
Men, vad innebär det egentligen att vara skeptisk till alla dessa bevis och påståenden? Det innebär att man är skeptisk till ett väldigt stort antal människor och deras vittnesmål om ett flertal olika händelser. Om man samtidigt skall kunna förklara alla dessa händelser måste man anta att alla dessa antingen gått samman i en konspiration för att lura världen, eller att en annan grupp. Att tro eller betvivla något för med sig vissa konsekvenser. När man betvivlar tillräckligt länge, och samtidigt försöker hitta en förklaring till skeendet, verkar det som att man kommer att komma fram till en mer galen hypotes om vad som skedde. Åtminstone i det här fallet och snarlika, som 9/11-konspirationerna.
Så, jag kan betvivla, för att ta ett vanligt exempel, att människor faktiskt landat på månen. Då är jag helt enkelt skeptisk till att den påstådda processen som lett fram till de "bevis" eller påståenden som säger att Edwin "Buzz" Aldrin och Neil Armstrong faktiskt landade på månen. De källor som finns - filmer, foton, ögonvittnen, fysiska baser och sovjetiska rapportörer - måste då, på något sätt, vara falska. (Mythbbusters har ett bra klipp om några av de tvetydigheter som finns.)
Men, vad innebär det egentligen att vara skeptisk till alla dessa bevis och påståenden? Det innebär att man är skeptisk till ett väldigt stort antal människor och deras vittnesmål om ett flertal olika händelser. Om man samtidigt skall kunna förklara alla dessa händelser måste man anta att alla dessa antingen gått samman i en konspiration för att lura världen, eller att en annan grupp. Att tro eller betvivla något för med sig vissa konsekvenser. När man betvivlar tillräckligt länge, och samtidigt försöker hitta en förklaring till skeendet, verkar det som att man kommer att komma fram till en mer galen hypotes om vad som skedde. Åtminstone i det här fallet och snarlika, som 9/11-konspirationerna.
Den som betvivlar månlandningen borde alltså betvivla så mycket annat att det enda logiska alternativet som finns kvar är att betvivla nästan all mänsklig kommunikation över huvud taget. I det fallet blir ens tvivel åtminstone logiskt konsistent. Och att vara logiskt konsistent är nog det första man måste göra för att ens lita på den mest basala informationen man kan ta del av. Alltså borde man, som skeptiker, se till att man tvivlar lika mycket på alla likadana processer som leder fram till vissa påståenden.
Ovanstående regel verkar vara rent logisk, men hur skall den användas i praktiken? Det finns ju inga exakt likadana processer, så därför finns det lite godtycke när man försöker kalibrera sitt tvivel. Men, rent praktiskt verkar det rimligt att, exempelvis, säga att man skall tro lika mycket på en den empiriska undersökningar som använder sig av en viss metod, som på en annan empirisk undersökning som använder samma metod. Det finns fortfarande rum för förfiningar här, man kan inkludera allt från att det skall vara samma person som utför testen, att det som testas skall vara så identiska som möjligt och så vidare.
Men, de flesta av oss är inte bekanta med alla metoder som används för att utvärdera olika tester, så att behöva vara lika säker på de olika metoderna är ganska konstigt att ha som krav. Just vilka kategorier man använder sig av är en ekonomisk fråga.
Ovanstående regel verkar vara rent logisk, men hur skall den användas i praktiken? Det finns ju inga exakt likadana processer, så därför finns det lite godtycke när man försöker kalibrera sitt tvivel. Men, rent praktiskt verkar det rimligt att, exempelvis, säga att man skall tro lika mycket på en den empiriska undersökningar som använder sig av en viss metod, som på en annan empirisk undersökning som använder samma metod. Det finns fortfarande rum för förfiningar här, man kan inkludera allt från att det skall vara samma person som utför testen, att det som testas skall vara så identiska som möjligt och så vidare.
Men, de flesta av oss är inte bekanta med alla metoder som används för att utvärdera olika tester, så att behöva vara lika säker på de olika metoderna är ganska konstigt att ha som krav. Just vilka kategorier man använder sig av är en ekonomisk fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar