Torbjörn Tännsjö om Robert Nozick

Torbjörn Tännsjö har gjort sig känd som en konsekvent utilitarist, som i att han säger att vilken handling som helst kan vara moraliskt korrekt, så länge denna leder till att den totala summan lycka i världen blir högre än om man inte utfört handlingen, eller gjort något annat. Med den här logiken har han sagt att "ofrivillig eutanasi" (läs "överlagt mord") av döende patienter i grav smärta, vars liv "inte är vär[da] att leva" troligtvis är moraliskt korrekta. Det är gissningsvis just hans bestämdhet i att inte backa från sådana här intuitivt otrevliga slutsatser av utilitarismen som gjort honom känd. (Vilket så klart bara är gott och propert för en utilitarist, dock inte nödvändigtvist ur ett utilitaristiskt perspektiv.)

I det här inlägget tänkte jag belysa Torbjörn Tännsjös tolkning av Robert Nozicks syn på rättigheter, vilken Tännsjö tar upp i en introduktionsbok till moralfilosofi, Grundbok i normativ etik. Av någon besynnerlig anledning har flera universitet valt att ha den här boken som kurslitteratur till sina inledande kurser i moralfilosofi. Av den anledningen, och att Tännsjö är så känd i Sverige är det intressant att veta vad han har att säga om Nozick, och ifall det stämmer. Min slutsats är att Tännsjö presenterar en felaktig bild av Nozicks filosofi.

Tännsjös misstag

Mer konkret, felet som jag menar Tännsjö gör är hans karaktärisering av den naturrätt som Nozick förde fram. Tännsjö menar att denna naturrätt innebär att allt agerande som inte kränker folks rättigheter är moraliskt legitimt. Så här skriver Tännsjö om rättighetsfilosofin:

Vad är en rättighet? Lite förenklat kan vi säga att min rätt till något, X, innefattar två moment. För det första innebär min rätt till X en garanti för att jag handlar moraliskt riktigt, då jag förfogar över X som jag vill. För det andra, om någon skulle försöka hindra mig från att göra som jag vill med X, handlar denne fel. Jag handlar alltså moraliskt rätt då jag gör bruk av det jag har en moralisk rätt till (oavsett vad lagen säger om saken) och den som försöker hindra mig från att utöva min moraliska rätt handlar moraliskt orätt.

s. 80

Alltså, om jag bara undviker att slå, mörda, stjäla ifrån eller hota att kränka någon annans rättigheter då är alla mina handlingar moraliskt korrekta, oavsett vad jag gör. Jag skulle kunna ta och bränna upp alla mina ägodelar, förolämpa alla mina vänner, berätta alla hemligheter dessa har anförtrott mig, sluta att ta hand om min hälsa och bara tyna bort eller göra livet ett helvete för andra. Allt detta skulle alltså, enligt Tännsjös tolkning av Nozicks idéer, vara "moraliskt rätt".

Är detta verkligen en rimlig tolkning av ovanstående stycke? Kan det inte vara så att Tännsjö bara uttryckte sig lite slarvigt när han säger att det skulle vara moraliskt rätt att göra något man har en naturlig rätt att göra? Att han faktiskt menade att det är moraliskt tillåtligt att göra X, och inte att det var moraliskt rätt att göra X? Detta skulle vara en inte helt omöjlig tolkning, men den stämmer inte; Tännsjö menar verkligen att enligt rättighetsfilosofin (som Nozick skall stå för) så agerar man moraliskt korrekt, helt oavsett vad man gör. Som han skriver lite senare:

Människor handlar enligt rättighetsläran moraliskt rätt också när de förstör eller riskerar sina liv, och den som försöker hindra dem handlar orätt.

s. 86

Notera att Tännsjö inte bryr sig om individens intressen eller verkliga önskemål är att förstöra sitt liv; gör han det är det moraliskt, även oavsett dennes preferenser. Med den här synen är det uppenbart att alla handlingar som inte kränker folks rättigheter är moraliska, även dem som alla skulle mena är moraliskt vidriga. Som att inte hjälpa folk i ens närhet som är i nöd, vilket Tännsjö belyser med ett exempel:

Jag sitter i goda vänners lag och smörjer kråset vid utegrillen å min egen gräsmatta. Vi steker en sädgris över öppen eld och dricker ett gott hembryggt öl; jag har själv fött upp och slaktat grisen. Det är inget tvivel om att jag äger grillen, grisen, ölet och gräsmattan, dvs. att jag har full moralisk ägganderätt till allt detta. Nu kommer en eländigt fattig människa kravlande in på min gräsmatta, svårt utmärglad av hunger. Han ber med svag stämma om en bit mat. Det står klart att jag är utan skuld till hans fattigdom. Han har bara haft oturen att födas i fel tid, på fel plats, av fel föräldrar. Ger jag honom inte mat är det fara att han svälter ihjäl. En av mina vänner ber mig att jag ska kasta åt mannen något att äta. Men jag vägrar. Jag kräver i stället att mannen omedelbart ska avlägsna sig från min gräsmatta. Han får dö någon annanstans, inte på min egendom. Har jag handlat moraliskt orätt? Nej, inte om rättighetsläran är riktig. Den tillåter mig visserligen att dela med mig av mitt överflöd. … Men redan det att rättighetsläran godtar att jag inte hjälper någon i en situation som denna, kan tyckas vara moraliskt betänkligt.

s. 91

Den här tolkningen borde slå en i första hand som något besynnerlig. Man borde undra vad för konstig filosof Nozick var, som hade en sådan ytterst bred definition av moral, att den kunde tillåta en att förstöra ens eget liv och att inte ta någon hänsyn alls till andra individer. Men, är det verkligen så att Nozick uttryckligen säger att det här är vad som följer av hans syn på rättigheter?

Tännsjö ger inga direkta referenser till Nozick i sin text(!), och hänvisar bara allmänt till Nozicks enda verk i frågan, Anarki, stat och utopi. Finns det då en beskrivning av rättigheter på det sätt som Tännsjö formulerat dem i den här boken? Utifrån vad jag själv har läst så kan jag säga det att jag inte hittat någon sådan beskrivning i boken. Men, ni behöver inte förlita er på mitt ord i frågan, då Nozick faktiskt klargör sin syn på politisk filosofi och rättigheter i ett senare verk, Philosophical Explanations:

Political philosophy, as I see it, is mainly the theory of what behavior legitimately may be enforced, and of the nature of the institutional structure that stays within and supports these enforceable rights. (The state usually is distinguished by political theorists as the organ of – the institutionalized monopoloy over – the legitimate use of force.) In no way does political philosophy or the realm of the state exhaust the realm of the morally desirable or moral oughts. It is a mark of the politicization of our times, and of the decline of other institutions that used to suppport the fabric of how we ought to act, that so many people nowadays see the state as the basis of all human decency and decent society, if not as coextensive with it. But rights are not the whole of what we want a society to be like, or of how we morally ought to behave toward one another. Political philosophy is not a complete moral theory, nor was meant to be. These other moral oughts, though, must flourish within the interstices of rights, including people's rights not to be forced to do certain things – rights they have if others ought not to force them, if we ought or may demand that they not do so, and may force their compliance.

s. 503 (min kursivering)

Alltså, Nozick menar att politisk filosofi endast är en del av moralfilosofi, och att rättigheter inte säger vad som är moraliskt att göra, utan bara vad man har tillåtelse att använda våld för att uppnå eller hindra. Man skulle kunna säga att Nozick ser rättigheter som det tillåtna, men inte att det medför att alla sådana handlingar dessutom är rätt. Det här står alltså i motsats till Tännsjös bild av rättigheter, som han menar både gör saker tillåtna samt moraliskt rätta. Hans tolkning, vilket jag hoppas nu är uppenbart, är alltså fel.

Uppenbart fel

Torbjörn Tännsjös misstag är så uppenbart fel att det är värt en stund att gå igenom detta. Varför är det så att hans misstag var så grovt?

Först för att Nozick i ASU uttryckligen säger sig behandla politisk filosofi (s. 33 - Timbros utgåva) och skiljer denna från moralfilosofi (s.67), samt att han beskriver rättigheterna som "sido-restriktioner" på individens agerande. Enbart detta borde gjort det rimligt att utgå ifrån att rättigheterna inte sa att allt agerande är moraliskt korrekt. Att man är tyst om vad rättigheter har att säga om frågor som "Är det moraliskt okej att supa ned sig själv och ramla i ån och drunkna?" innebär ju inte att rättigheterna måste godkänna sådant handlande, det är fullt möjligt att de helt enkelt inte har något att säga om det.

Dessutom går Tännsjös uppfattning av rättigheter stick i stäv med vad som förstogs som rättigheter inom den libertarianska miljö Nozick kom ifrån. Om vi inte får någon grundläggande förklaring av rättigheter från Nozick, varför utgå från att han pratade om just det han sade sig inte prata om (moralfilosofi i bred bemärkelse), och varför dessutom utgå från att denna rättighetssyn dessutom skiljer sig markant från vad tidigare naturrättsfilosofer förespråkat?

På den senare punkten kan man hänvisa till Murray N. Rothbard (en av de anarkister som Nozick försöker övertyga). Rothbard hade lite innan Nozick gett ut sitt eget libertarianska verk, For a New Liberty (se även här), där han diskuterar rättigheter som begränsningar på ens handlingsutrymme.

The libertarian creed rests upon one central axiom: that no man or group of men may aggress against the person or property of anyone else. This may be called the "nonaggression axiom." "Aggression" is defined as the initiation of the use or threat of physical violence against the person or property of anyone else. Aggression is therefore synonymous with invasion.

s. 23

Den här synen på rättigheter stämmer överens med hur Nozick själv beskriver rättigheter som just "sido-restriktioner".

Men, säg att man inte är bekant med andra namn i den libertarianska rörelsen (och ändå väljer att skriva en liten uppsats om dess naturrättsfilosofi), borde man inte ta hänsyn till andra filosofers uppfattning av dess idéer? Det finns ju flera kritiker av Nozick och dessa verkar ha tolkat honom rätt vad gäller rättigheter. Se exempelvis filosofen Jonathan Wolff, som går igenom Nozicks teori i boken Robert Nozick: property, justice and the minimal state:

At its [Nozicks teori] heart is the idea that there are certain things an individual has an absolute right to control, and considerations of social welfare cannot overrule these rights. Primarily, for Nozick, one has such rights over one's life and liberty, and the general right to form specific rights to property. More fully, one has the right not to be assaulted, attacked, coerced, defrauded, or cheated, and the right to form secure private property rights by going through certain procedures such as exchange, or receipt by gift, and in certain circumstances, appropriating from nature. Any such rights to property are, for Nozick, in general as strong as your rights to your own body. Nozick recognizes that this last claim is particulaly contentious, and so it requires special defence.

s. 18

[T]hen, according to Nozick, my only rights are negative rights of non-interference. This doctrine provides the content of the image of a protected sphere of rights, which underwrites the separateness of persons. This, then , is the first important feature of our rights, according to Nozick. They are, in general, negative rights to non-interference.

s. 20

Efter att ha diskuterat om det är rätt att ge en domare till ett gäng terrorister som hotar att döda ett antal oskyldiga människor om inte någon för bort henne till dem skriver Wolff:

But Nozick presents an entirely different theory: one which sees rights not only as negative but also as providing ”side constraints” on action. This is the second key feature of Nozick's theory of rights.

On the side-constraint view the rights of individuals should be considered as blocks or constraints on the actions of others. If the judge has a right to liberty then we should not adopt any coursee of action that violates her right, irrespective of the consequence. The course of action in which we hand over the judge is, morally speaking, closed to us.

s. 21

En annan filosof som undersökt Nozicks teorier är Simon A. Hailwood, och denne ser också Nozicks rättighetsteori som att den utstakar moraliskt tillåtna (istället för Tännsjös ultimat godkända) handlingar. Såhär skriver han i Exploring Nozick:

The claim is that because political philosophy is concerned fundamentally with enforceable obligations, which are expressed in terms of rights, the notion of rights is the foundation of political philosophy. Although morality involves more than rights, and morality sets the proper boundary of politics, it does so only by defining the proper scope of coercive force, for which individual rights is the relevant moral concept.

s. 9

Därefter fortsätter han att beskriva vad rättigheter innebär enligt Nozick, vilken inte skiljer sig så mycket från Wolffs diskussion. Båda författare sätter stor vikt vid det stycke från PE som jag citerade ovan.

Slutligen, Torbjörn Tännsjö är professor i filosofi vid Stockholms universitet, så han borde ha tillräckligt med kunskap och en yrkesheder som förmår honom att undersöka andra av Nozicks verk som klargör hans ståndpunkt ifall denna inte är tillräckligt uppenbar. Philosophical Explanations kom ut 1981, nitton år innan Tännsjö skrev sin Grundbok i normativ etik. Är det inte lite konstigt att Tännsjö inte bemödade sig att läsa denna?

Tännsjös misstag verkar alltså vara så uppenbart fel att det verkar stå helt klart att han inte hade som första uppgift att presentera Nozicks egna idéer. Istället verkar han ha varit ute efter att presentera en moralfilosofi som han tyckte var intressant att diskutera. Hur intressant det är med en moralfilosofi vars påstådda förespråkare inte delade denna uppfattning, och vars förmodade anhängare troligtvis ligger nära noll, kan man bara gissa om. Att presentera den som en nyliberal eller libertariansk filosofi är dock bara intellektuellt ohederligt.

Som libertarian har jag fått höra många gånger "Ni nyliberaler vill ju bara legalisera droger så att ni kan ta det själva". De som säger sådant kan inte se att det finns skillnad mellan att förespråka rätten att få använda droger, med att förespråka att använda droger. En svensk professor i filosofi är lika dålig med att se skillnad mellan rätten att göra som man vill och det moraliska i att göra det. Detta säger inte så litet om svenska statens utbildningssystem.

Se även Henrik Sundholms Öppna brev till Torbjörn Tännsjö, och min genomgång av Robert Nozicks moralfilosofi.