I en artikel i SvD beskrivs hur mycket 11 september attackerna har kostat det amerikanska samhället (samt, då, det globala samhället). Den totala summan är inte så intressant som vad som inkluderas i den. De som gjorde beräkningen, The New York Times, lade inte bara in kostnaderna för de förstörda byggnaderna och sjukhusräkningen för de drabbade, utan lade även in kostnaden för USA:s krig i Irak och Afghanistan, vilka står för en tredjedel av den totala kostnaden.
Varför skall de båda krigen ingå i kostnaden? På ett plan kan det förstås, som i att USA:s regering endast hade ett alternativ framför sig, så att krigen var en oundviklig följd av attackerna, och borde därför räknas som en kostnad av dessa. Med samma resonemang kan vi tänka oss att om A slår till B, och denne sedermera slår till C och D samt bombar städerna E-G, så kan kostnaden för det senare tillskrivas A:s handling. Men på det här planet finns det ingen nödvändig brytpunkt bland historiens händelser för att säga att en viss händelse orsakade en annan. Man kan gå bakåt ännu längre tillbaka i tiden och påvisa att denna händelse utmynnade i, exempelvis, USA:s krig i Irak, och att kriget för detta därför skall tillskrivas denna tidigare händelse. Man kan då ta de händelser som föranledde terroristerna till att attackera och säga att det var dessa händelser (och inte 9/11-attackerna) som har kostat samhället så mycket i pengar (och, omätbart lidande).
Valet att tillskriva Irak-krigets kostnader till attackerna den elfte september verkar återspegla ett visst mått av irrationalitet. Det är verkligen godtyckligt att göra så - speciellt när landet inte stöttade Al-qaeda - så varför gjorde de det? För att USA:s anfall var, som SvD och DN skriver, varken oväntat eller sent påkommet? Eller är det kanske för att, i brist på bättre ord, kulturen sätter hinder i vägen för att säga att krig inte var den enda, eller bästa, lösningen på problemet som terroristattackerna visade på? (Professorn i statsvetenskap Ian S. Lustick ger några exempel på andra saker USA skulle kunna gjort.) Om man tror det - eller bar märker att kriget mot, iaf, Irak inte var direkt kopplat till attackerna - så finns det verkligen ingen grund för att länka samman de båda händelserna som NYT och SvD gör.
Om jag kan avsluta inlägget i en annan riktning, och gå tillbaka till rubrikens fråga, var USA verkligen tvungna att anfalla Afghanistan och Irak för att få bukt med sina problem? Det verkar som att de flesta anser att valet står mellan krig eller inte. Men istället för att gå in med vapen till diverse länder, varför inte gå in med välgörenhetsorganisationer, företag och att försöka köpa bort olika härskare från makten? Det senare menar vissa skulle inte fungera eftersom man inte kan lita på att resten av världen låter den forne diktatorn leva sitt liv i fred, och andra pekar på att det inte ger uppenbart bra incitament till personer som har makten nu. Å andra sidan verkar det inte vara vanligt att militära interventioner (för USA:s del) lyckas med sitt uppdrag, av förklarliga skäl. Exakt vad en sådan pacifistisk politik skulle gå ut på har jag inget eget förslag på, men det verkar mer intressant att undersöka än en krigisk politik.
Varför skall de båda krigen ingå i kostnaden? På ett plan kan det förstås, som i att USA:s regering endast hade ett alternativ framför sig, så att krigen var en oundviklig följd av attackerna, och borde därför räknas som en kostnad av dessa. Med samma resonemang kan vi tänka oss att om A slår till B, och denne sedermera slår till C och D samt bombar städerna E-G, så kan kostnaden för det senare tillskrivas A:s handling. Men på det här planet finns det ingen nödvändig brytpunkt bland historiens händelser för att säga att en viss händelse orsakade en annan. Man kan gå bakåt ännu längre tillbaka i tiden och påvisa att denna händelse utmynnade i, exempelvis, USA:s krig i Irak, och att kriget för detta därför skall tillskrivas denna tidigare händelse. Man kan då ta de händelser som föranledde terroristerna till att attackera och säga att det var dessa händelser (och inte 9/11-attackerna) som har kostat samhället så mycket i pengar (och, omätbart lidande).
Valet att tillskriva Irak-krigets kostnader till attackerna den elfte september verkar återspegla ett visst mått av irrationalitet. Det är verkligen godtyckligt att göra så - speciellt när landet inte stöttade Al-qaeda - så varför gjorde de det? För att USA:s anfall var, som SvD och DN skriver, varken oväntat eller sent påkommet? Eller är det kanske för att, i brist på bättre ord, kulturen sätter hinder i vägen för att säga att krig inte var den enda, eller bästa, lösningen på problemet som terroristattackerna visade på? (Professorn i statsvetenskap Ian S. Lustick ger några exempel på andra saker USA skulle kunna gjort.) Om man tror det - eller bar märker att kriget mot, iaf, Irak inte var direkt kopplat till attackerna - så finns det verkligen ingen grund för att länka samman de båda händelserna som NYT och SvD gör.
Om jag kan avsluta inlägget i en annan riktning, och gå tillbaka till rubrikens fråga, var USA verkligen tvungna att anfalla Afghanistan och Irak för att få bukt med sina problem? Det verkar som att de flesta anser att valet står mellan krig eller inte. Men istället för att gå in med vapen till diverse länder, varför inte gå in med välgörenhetsorganisationer, företag och att försöka köpa bort olika härskare från makten? Det senare menar vissa skulle inte fungera eftersom man inte kan lita på att resten av världen låter den forne diktatorn leva sitt liv i fred, och andra pekar på att det inte ger uppenbart bra incitament till personer som har makten nu. Å andra sidan verkar det inte vara vanligt att militära interventioner (för USA:s del) lyckas med sitt uppdrag, av förklarliga skäl. Exakt vad en sådan pacifistisk politik skulle gå ut på har jag inget eget förslag på, men det verkar mer intressant att undersöka än en krigisk politik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar