DN - denna riktigt fantastiska tidning som verkar ha hittat tillbaka till sina gamla rötter - tar idag upp att polisen fifflar med sin statistik om hur många brott de egentligen löser. Polisen säger att de har blivit 1% bättre på att klara upp brott, men detta beror på att de bl.a. kallat ett enskilt fall, som de klarat upp, för ungefär 11 000 fall! Hade de sagt att det stod för en miljon fall hade uppklaringsprocenten kanske legat på 99% då. Om det här fallet räknats som just ett fall som klarats upp då hade det visat sig att polisens uppklaringsprocent blivit 3% sämre.
Och det är bara uppklaringsprocenten, som inte är ett dugg pålitlig eftersom de räknar med fall som polisen lagt ned för att det inte var ett brott ("teknisk uppklaring") och när polisen hittat en person som de skäligen misstänker för brott, men inte kan fälla. (För mer kolla in avsnitt nio av Ankdammen.) Även när man kikar på den tillgängliga statistiken så döljer den en väldigt stor variation mellan olika sorters brott, där narkotikabrott vanligtvis uppklaras i runt 50% av fallen medan stöld och inbrott bara gör det i 2,5% av fallen. Vilket Leif GW Persson tog upp i "Veckans brott":
Polisen i Sverige är verkligen inte tillförlitlig när det gäller att ge ut information om hur de sköter sig. Vilket man borde förvänta sig från alla organisationer som inte riktigt når upp de mål folk förväntar sig. Det gäller särskilt politiska organisationer (som ofta misslyckas med sina uppgifter). När nu polisen gör en väldigt stor mängd usla saker finns det ännu mindre skäl att ta deras ord som sanning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar