Hur lång tid tar det att bli en informerad medborgare?

Enligt den klassiska teorin om demokrati så kräver den att väljare gör någorlunda informerade val när de röstar. Annars blir resultatet dålig politik. (Åtminstone när alla icke-informerade väljare röstar icke-slumpmässigt; om de röstade slumpmässigt skulle politikerna inte bry sig om dem och bara försöka vinna röster från de välinformerade väljarna (om dessa då röstar icke-slumpmässigt). Frågan om att vara en informerad medborgare är inte bara intressant för att rösta eller göra andra politiska aktiviteter inom en demokrati, utan även i andra politiska system. Men, hur lång tid tar det att bli väl informerad?

I det här inlägget tänkte jag utforska den här frågan, då jag tror att den tillsammans med ett annat argument leder till en hård kritik mot (stats)demokrati som system. Dessutom borde frågan, och ett svar för det, vara en grundläggande del av en introduktion till politik.

Problemet

Säg att man inte har några speciella politiska preferenser, eller några moraliska idéer som kan utvecklas en politisk preferens. Förutom en. Den enda politiska preferensen man har är att alla i samhället borde få det bättre. Den här preferensen är dock inte helt klarlagd, alltså att det inte är givet vad "bättre" innebär, men att det väl är något som man i princip kan upptäcka och förstå bättre.

Anta dessutom att man inte vet hur man bäst uppnår det här målet. Det innebär att man inte får utesluta någon enskild politik på förhand som vettig. Är det så att dagens samhälle är ganska nära det bästa tänkbara, eller är det något väldigt annorlunda system som är mycket närmre målet? Det är inget man vet, antar vi, och därmed måste man vara öppen för att alla politiska förslag skulle kunna vara bäst i det här avseendet. Men, rent vetenskapligt kommer det endast att finnas ett politiskt förslag (eller ett antal, ifall "bättre" är för luddigt för att förstå och analysera rationellt) som uppnår det här målet bäst. Så, när man väl har mer kunskap om människan och samhället kommer man att kunna utesluta alla orimliga förslag.

Målet är nu att ta reda på vilken information man skall ta del av innan man kan säga att en politik är bättre än en annan. Nu på förhand antar vi att det är lika rimligt för en att välja att sträva efter att bo i ett samhälle där folk inte använder pengar, som att sträva efter motsatsen, eller inte göra något alls. Det absoluta målet vore så klart att få i sig all kunskap för att därefter göra ett val, men rent praktiskt så har nog så extrem kunskap en för hög kostnad. Och, alla har ju inte tid att sitta och förstå världen, till slut måste man ju agera. Vilket innebär att man får välja lite vilken information man skall ta del av.

Det finns två fundamentala delar: att man måste välja inom en viss tid och vilket som är det mest optimala sättet att lära sig på.

Vad skall man studera?

Var skall man då börja leta efter information? Den här frågan är otroligt viktig. För, nu när vi utgår från att det inte är möjligt att ta till sig all kunskap (som genom att läsa alla böcker som finns, samtidigt som man lever i alla nutida samhällen) måste man ju sålla informationen. Det viktiga här är att inte sålla bort kunskapskällor som har stor effekt (kunskapsmässigt) på det beslut man kommer att ta i slutändan, och att inse att om man läser en viss litteratur så tar man på sig den "skolans" glasögon/perspektiv. Har man väl hört det senare borde man dock lätt kunna undvika att hamna i den fällan - det är "bara" att man får studera mer ifrån andras perspektiv.

Låt mig försöka formulera kunskapsmålet lite närmre, så att man därefter kan se vilken information man behöver ta till sig:

Om möjligt skall man få fram så mycket information att man med stor säkerhet kan säga att ett politiskt alternativ verkar mer rimligt framför alla andra. Vilket skulle innebära att man är runt 90% säker på att det politiska alternativ man kommit fram till är det bästa alternativet, eller, åtminstone, att man är mer än 75% säker på att det alternativet är substantiellt bättre än alla andra ej kompatibla politiska system (speciellt de som då verkar rimligast som 2:a eller 3:e alternativ).

Med sannolikhet menar jag en ungefärlig rationell kalkylering av hur troligt det är att ens världsbild stämmer. Så att en 90%-ig sannolikhet att, säg ett demokratiskt samhälle, konstruerat på ett visst sätt, med (mp) som majoritetspartiet är det bästa systemet möjligt, innebär att man är väldigt säker på att man inte tror sig kommer ha fel om att det demokratiska samhället med (mp) i beslutsposition.

Det man kan sägas behöva förstå är alltså tre saker: först, vad det är som gör att människor får det bättre, vad vi uppskattar. Sedan, en generell förståelse av samhället, hur alla möjliga samhällstyper fungerar och vilka som bäst gör det möjligt för folk att leva ett så gott liv som möjligt. Och slutligen, en förståelse av alla olika politiska förslag och vilka samhällsinstitutioner de leder till.

Det sista kravet är en upprepning av det andra kravet; vet man allt om alla samhällstyper vet man då ju också om de som vissa förespråkar som politiska system. Men - och här kommer min första begränsning av vad man rimligtvis bör hålla koll på som politisk agnostiker innan man fattar sitt beslut - rimligtvis är det bara de föreslagna alternativen som är värda att undersöka, då någon troligtvis föreslagit en optimal politik.

och ifall det bästa systemet ännu inte är påtänkt eller uttryckt väl i debatten borde man kunna hitta det alternativet åtminstone som en variation på någon av de politiska förslag som ligger framme idag. Alltså har vi kommit fram till något man borde studera: de institutioner - de regler, de normer och de organisationer - som en viss politisk grupp stöttar.

För att få kunskap om de första två kraven verkar det vara rimligt att man läser just den forskning som finns inom de respektive fälten. Vilket rent praktiskt verkar vara bäst att avgränsa till det som sägs inom "vetenskapen", d.v.s. det område av samhället som aktivt försöker ta reda på dessa saker och ting (och skriver, och debatterar i varandras journaler). Det finns andra forum där viss kunskap kommer fram, men jag gör ett antagande här om att man får ut mer säker och relevant information i dessa områden. Det kanske inte alltid stämmer; beroende av hur väl det vetenskapliga fältet har avancerat kan vissa områden fortfarande vara outforskade.

För att få tillräcklig kunskap för att uppnå det första kravet (vad ingår i ett gott liv för människor) behöver man nog studera psykologi (speciellt positiv psykologi som säger sig specialisera i det här området). För att få tillräcklig kunskap för att uppnå det andra kravet måste man läsa samhällsvetenskap (där även psykologi ingår). Nu till vad man rent praktiskt borde läsa. Här kommer jag att göra ganska många antaganden, så ta det med en nypa salt.

Psykologi

Vad inom psykologi behöver man veta för att förstå vad som gör ens eget och andras liv mer värdefullt och givande? Min kvalificerade gissning är att man behöver läsa minst tre populärvetenskapliga böcker i ämnet. En som generellt tar upp hela psykologiområdet, en som tar upp forskningen inom positiv psykologi och en som kritiserar den forskningen.

Samhällsvetenskap

Enligt Wikipedia finns det åtminstone tolv distinkta områden av samhällsvetenskapen, men vissa är nog mer relevanta än andra. De mest relevanta borde nog vara ekonomi, historia, statsvetenskap, sociologi, juridik och psykologi. Psykologi var ju troligtvis viktigt att läsa för att få en bild av vad som skapar lycka för individen, men här blir det viktigt för att förstå vad som händer när människor interagerar med varandra.

Samhällsvetenskap är ett mycket större fält än psykologi, vilket man kan se av att det finns nästan hundra olika forskningsområden och perspektiv av sociologin. Och kunskapen som finns i dessa områden bygger ibland på upptäckter inom psykologi, så fälten är verkligen gigantiska.

Målet är att lära sig den sanna teorin om hur samhällen fungerar, men det blir väldigt svårt då de som sägs försöka skapa sådana teorier inte är överens med varandra. Det finns alltså en mycket större grad av osäkerhet här än vad det finns i de naturvetenskapliga ämnena - även om det också finns en hel del osäkerhet där med, som i medicin. Detta innebär att man måste läsa de mest viktiga resultaten i de olika gigantiska forskningsfälten för att kunna avgöra vilken hypotes det är som bäst beskriver samhället. Det går inte att säga exakt hur lång tid det tar, men kanske ett år för varje enskilt fält man studerar?

Vilka fält är särskilt intressanta? Min åsikt är att de viktigaste fälten är public choice, mikroekonomi, socialpsykologi och all historia som tar upp okända, men politiskt relevanta, händelser och skeenden.

Politiska förslag/ideologier

Enligt Wikipedia finns det elva övergripande politiska ideologier: anarkism, kommunism, konservatism, environmentalism, feminism, liberalism, nationalism, religion, socialism, centrism och whiggism. Alla dessa ideologier har i sin tur underkategorier som också kanske har sina underkategorier. Totalt sett finns det ett hundratal ideologier. Alltså, det finns ungefär hundra olika förslag på hur samhället borde vara strukturerat för att det skall vara gott. Alla av dessa förslag är dock inte intressanta, eftersom vissa förslag tänker sig inte ens deras förespråkare leder till det högsta välmåendet möjligt (hur det nu skall viktas). Men troligtvis är många förslag till för att göra det, så det finns nog i alla fall runt runt hundra ideologier man borde kika på.

Det kan verka något onödigt att läsa igenom underkategorier till en politisk ideologi om man har kommit fram till att huvudideologin är felaktig. Det stämmer, och ju mer man läst av psykologi och samhällsvetenskap, desto fler politiska ideologier kommer man att kunna avfärda utan att ha läst på om det.

Ett sista område - moral!

Jag utgick tidigare ifrån att målet med politiken skulle vara att göra så att alla får det bättre i samhället. På ett sätt är det ett väldigt viktigt antagande då många moralfilosofier har folks (och djurs) välmåenden som en viktig beståndsdel i sin filosofi. Men, ens välmående är nog till viss del beroende av vilka moraliska värderingar man har och det finns en liten möjlighet att moral handlar om något mer än bara välmående och att man uppnår sina mål (inte för min del dock). Den första anledningen är dock tillräcklig för att göra det intressant att läsa lite moralfilosofi.

Alltså, bred utilitarism (vilket var min tidigare utgångspunkt) var bara en approximation av det moraliska målet. Vad det målet egentligen innebär behöver man nog läsa både psykologi och filosofi för att förstå.

Slutsats

Jag har inte svarat på frågan jag ställde i början av inlägget. Jag försökte kvantifiera i ett tidigare utkast av inlägget hur lång tid det skulle ta att bli bekant, förtrogen och skicklig i olika vetenskapliga discipliner. Men, den uppskattningen var inte så tillförlitlig. Så...jag får helt enkelt säga att jag inte riktigt vet hur lång tid det tar att bli tillräckligt vetenskaplig säker på vilken politik som är bäst. Men min gissning är att det tar längre tid än hur lång tid Zach Weiners uppskattar det tar för att bli verkligt duktig på något.

 

Fast, om man bara vill ha en tillräckligt bra översikt för att förstå vad alla pratar om när det gäller politik, då tar det nog bara ett år eller två (beroende på hur snabbt man läser).