Är ekonomer överens om politik?

Det här blev ett ganska långt blogginlägg. Men, inlägget sammanfattas i de första paragraferna. Resten ger bara lite extra information.

Om man vill försöka få en bild av vilken politik som är bäst för de moraliska värden man har, då måste man informera sig så gott som möjligt på flera områden. Ett sådant område är hur samhället fungerar. Jag utgick förut att den kunskapen fanns bland de som säger sig studera samhället, och en av de grupper som gör det är ekonomerna. (Man kan såklart ifrågasätta detta, men jag utgår från en position som de flesta nog skulle anse är rimlig: att en slumpmässigt vald samhällsforskare sannolikt har bättre förståelse av samhället än en slumpmässigt vald icke-samhällsforskare - vilket då även gäller för ekonomer.) Men, går det att ta deras ord som sanningen, rent praktiskt?

Detta verkar inte riktigt vara möjligt på många områden. Och det är på de områden där ekonomer är oöverens med varandra om vilken politik som bäst gynnar "det allmänna bästa" (vilket är luddigt definierat, för alla som diskuterar det).

Vad är ekonomer överens om? 

Att frihandel är bra.

Vad är ekonomer inte överens om? 

Huruvida statlig konsumtion stimulerar ekonomin, dagens konkurrenslagstiftning är positiv, om nya läkemedel behöver godkännas av staten, om ett banksystem behöver en centralbank, hur sophantering skall skötas, om organhandel borde tillåtas, om taxi-industrin borde avregleras, om droger skall legaliseras, om staten kan kräva licens för att vara läkare, om försäkringsbolag skall tvingas att täcka vissa saker, om staten borde beskatta onyttig mat mer och om etanolbidragen borde tas bort.

Det man märker är dock att i nästan alla fall finns det en majoritet eller stor minoritet för det liberala alternativet. Det verkar dock finnas en hel del kulturell bias, och jag gissar att om man skulle fråga ekonomer som inte vore uppvuxna med en viss reglering och de som har blivit det så tenderar man ändå att föredra regleringen om man är uppvuxen med den.

Slutsatsen är i alla fall att det inte finns ett konsensus bland ekonomer på en mängd olika frågor.

Var har jag hittat informationen för detta? Jo, genom att söka främst i tre journaler efter artiklar som försökte sammanfatta vad den publicerade litteraturen har att säga i frågan eller vad enkätundersökningar av ekonomer ger för svar. Meta-analyser borde vara mer relevanta än enkätundersökningar, eftersom enkätundersökningarna vanligtvis verkar göras för alla ekonomer och inte bara de som är insatta i ett visst fält. Journalerna är Econ Journal Watch, Journal of Economic Literature och Journal of Economic Perspectives. De båda sista journalerna är de fjärde och andra mest populära journalerna bland ekonomer ( enligt en undersökning som publicerades i EJW). De två ges dessutom ut av The American Economic Association, som är den största föreningen för ekonomer i USA. Men jag använder mig bara av någon enstaka artikel från dessa journaler - det mesta kommer ifrån EJW som har siktat in sig på att försöka visa vad ekonomer håller med varandra om.

När räknas det som att ekonomerna är överens i en fråga? Det borde ju vara när nästan alla är överens förutom några få avvikare, alltså när 99% är överens. Men något sådant konsensus finns inte för någon fråga som jag stött på i litteraturen. Det finns säkert ett sådant konsensus för de frågor som man inte frågar om, men visst inte för de praktiska politiska frågorna som finns för dagen. Men, de ekonomer som undersöker om det finns ett konsensus verkar mena att det finns konsensus om bara 80% av ekonomerna är överens i en fråga; se exempelvis Mankiws presentation av en undersökning från 1993, där han tar att 80% som håller med om en politik (där några gör det med vissa förbehåll) är ett konsensus. För egen del låter det något högt, men det är nog individuellt. Som i, det är av olika vikt beroende på vad man är ute efter med att känna till den nivå av överensstämmelse som finns.

Om man har Mankiws begränsning att ett konsensus kräver minst 78% överensstämmande, även om vissa bara har det med något förbehåll, vad finns det då för konsensus bland ekonomer, och vad är de inte överens om? Nu lite sent måste jag påpeka att det här är kanske bäst beskrivet som den amerikanska ekonomiska opinionen...men ifall det är så att opinionen skiljer sig väldigt mycket från land till land måste man nog säga att det inte finns något konsensus alls, och man kan betvivla om de flesta ekonomer verkligen håller på med någon rationell analys och inte bara tyckande.

Vad är ekonomer överens om

Frihandel är bra - I  den senaste undersökningen jag hittat är 83% av alla amerikanska ekonomer för att helt ta bort alla återstående kvoter och tullar. L. Alan Winters, Neil McCulloch och Andrew McKay summerade 2004 mainstream-forskningen om frihandel gjorde läget bättre för de fattiga länderna med:

The evidence surveyed in this paper demonstrates that there can be no simple general conclusion about the relationship between trade liberalization and poverty. Theory provides a strong presumption that trade liberalization will be poverty-alleviating in the long run and on average. The empirical evidence broadly supports this view, and, in particular, lends no support to the position that trade liberalization generally has an adverse impact. Equally, however, it does not assert that trade policy is always among the most important determinants of poverty reduction or that the static and micro-economic effects of liberalization will always be beneficial for the poor. Trade liberalization necessarily implies distributional changes; it may well reduce the well-being of some people (at least in the short term) and some of these may be poor.

Frihandel är alltså i längden bra, men det kan ha vissa negativa effekter i det korta loppet för vissa fattiga.

Det finns fler saker de är överens om, men jag är för trött för att få med det, det är dock mest liberala positioner, förutom kanske att de flesta ekonomer är för en stat - gissningsvis är de flesta ekonomer för att ha en stat, men det finns kanske inte något sådant konsensus bland de som studerar frågan.

Vad är ekonomer inte överens om?

Kan statliga köp stimulera ekonomin? Valerie A. Ramey undersökte den här frågan 2011 (JEL) genom att kika på 28 st artiklar, de flesta från 2000-talet. Hon fann att det inte fanns något konsensus i litteraturen och att ett statligt köp skulle kunna öka ekonomin med 80% av det värdet eller att det skulle kunnat öka med 150%. Alltså, att multiplikatoreffekten skulle kunna vara mellan 0,8 och 1,5. Men: "Reasonable people can argue, however, that the data do not reject 0.5 or 2.0." Det här säger inte direkt hur många det är som står på en sida - många ekonomer verkar tendera att tro att statliga köp är bra för ekonomin - men det just den här kommentaren antyder att det finns mycket att diskutera här.

Fungerar ekonomin bättre med antitrust/konkurrens-lagstiftning? I ett nummer av JEP tog Robert W. Crandall och Clifford Winston positionen att det inte finns mycket bevis som talar för att USA:s lagstiftning skapar några positiva effekter. I samma nummer tog Jonathan B. Baker positionen att det var helt tydligt att man borde prima facie ställa sig bakom den antitrust-politik som den förs i USA idag. Vad kontroversen visar är nog inte att de flesta ekonomer är oeniga om all form av konkurrenslag, men att de är oöverens om den exakta utformningen av den.

Behöver nya läkemedel godkännas av staten innan den släpps på marknaden? Jason Briggeman, Daniel Klein och Kevin D. Rollins ställde 2010 två frågor till drygt 300 ekonomer som är verksamma inom detta område vilket ger en antydan om det finns ett konsensus eller inte, även om bara 44 svarade. Den första frågan var:

Which best describes your attitude toward the U.S. government policy that requires premarket approval of new pharmaceuticals and devices?

Såhär blev statistiken: Oppose strongly (11), Oppose, not strongly (4), Neutral (6), Support, not strongly (7) och Support strongly (16). Den frågan gällde dock bara hur det fungerar i USA och inte hur de generellt ser på sådan här kontroll. Den andra frågan var om de ansåg att det fanns ett giltigt marknadsmisslyckande i den här branschen. Där svarade 12 (29%) personer nej och 30 (71%) svarade ja. Detta borde ge att mellan 29%-34% av de som svarade är emot reglering och att mellan 52%-71% är för det, i princip.

Borde ett lätt reglerat banksystem (free banking) ha en centralbank (lender of last resort)? Ignacio Briones och Hugh Rockoff undersökte 2005 hur ekonomhistoriker såg på historiska episoder av finansiella system där det inte funnits någon speciell stor reglering av banksektorn. En av deras slutsatser var att det inte fanns något konsensus om dessa system behövde en centralbank eller inte.

Perhaps the question on which scholars disagree the most is whether a lightly regulated banking system can dispense with a lender of last resort. While some students of lightly regulated banking argue that a central bank is unnecessary; others maintain that the potential for a banking panic exists in any fractional reserve system, so that some institutional arrangement is needed to deal with the problem. ... The jury is still out.

Hur borde sophantering skötas? Matthew Gunter undersökte 36 ekonomiska artiklar som gav ett politiskt uttalande i frågan. Han delade in svaren i fyra kategorier: statlig kontroll/bestämmelse, "guidad marknad", fri marknad och annat/ej klassificerad. Procentuellt fick de följande (ungefärliga) stöd: 14%, 47%, 14% och 25%. Det finns alltså inget konsensus.

Borde man tillåta organhandel? Jon Diesel undersökte 72 ekonomers uttalanden i frågan 2010, och delade in deras svar position i sju kategorier (med procentandelen inom parentes): Favors presumed consent (6%), Favors mandated choice (4%), Affirms the status quo while frowning on liberalization (11%), Affirms the status quo without addressing liberalization (4%), Stays close to the status quo while entertaining mild liberalization (7%), Favors significant but not dramatic liberalization (1%) och Favors dramatic liberalization (65%). Diesel tar även upp en undersökning som Ropert Whaples genomfört bland ekonomer generellt (och inte bara bland de som uttalat sig offentligt i frågan). Resultatet är något likartat, fast åsikterna är inte lika liberala.

Enligt en undersökning av Daniel Stastny skall tjeckiska ekonomer i genomsnitt vara för ännu mer reglering av organmarknaden, trots att de har ungefär lika mycket regleringar som i USA. Detta tyder på att någras åsikt i den här frågan är väldigt kulturellt betingat.

Borde man avreglera taxi-industrin? De senaste decennierna har en massa städer avreglerat sina taximarknader vilket lett till en massa artiklar om det varit bra eller dåligt. Adrian T. Moore och Ted Balaker undersöker 28 artiklar och finner att 19 (68%) anser att avreglering är bra, 2 (7%) hittar blandade resultat och 7 (25%) anser att avregleringarna var dåliga. Författarna menar att de som fann problem i avregleringen egentligen hittar fel i att det inte blev tillräckligt avreglerat, men det är inte säkert att dessa författare håller med.

Borde man legalisera droger? Mark Thornton rapporterar om en gammal undersökning han utförde 1993 där ett, förhoppningsvis, slumpmässigt antal ekonomer berättade om sin position till drogpolitiken. Han ställde två frågor, vilka visar på fyra positioner: legalisera (16%), avkriminalisera (38%), status quo (15%) och lägg ned mer resurser på att bestraffa droganvändare/ och -handlare (21%). (8% hade ingen åsikt.) När han undersöker ekonomer som uttalat sig politiskt i frågan tenderar de flesta att gå än mer åt det drogliberala hållet. Dock finns det ingen enad åsikt om vilken politik som är bäst, avkriminalisering eller legalisering.

Borde man kräva licens för att vara läkare? Shirley Svorney menar att en majoritet av alla ekonomer ser licenskrav som ett sätt för läkare att agera som en kartell samt att det minskar innovation och ökar kostnaderna. Det är inte säkert att ett konsensus vill byta politik dock, fast en majoritet verkar vilja det, men de är inte eniga om vad för något annat system som man borde byta till.

Tabellen nedan kommer ifrån Robert Whaples undersökning bland AEA-medlemmar: