onsdag 14 april 2010

Skatt ≠ stöld?

Uppföljare till Skatt = stöld

Varför är det så att de flesta människor anser att skatt inte är stöld? Låt mig ta några exempel från en lång diskussion på Flashback som utgör standardsvaren i frågan. Trådskaparen börjar med att definiera stöld som att "ta något ifrån en annan människa emot dennes vilja", vilket är något annorlunda än hur jag definierar det, och menar att de som beskattas blir bestulna. Därefter har hundratals invändningar kommit och tråden är i skrivande stund på 193 sidor! Invändningarna som kommit upp i tråden har jag delat in i fem kategorier:
  1. Skatt är frivilligt. Detta argument, med dess olika variationer, bygger på att den beskattade frivilligt valt att bli beskattad, eller att följa vissa regler som kräver att denne beskattas, vilket, om de vore sanna, skulle gjort att skatt inte är stöld.

  2. Skatt är stöld beroende på vilka omständigheter man befinner sig i. Om den som tar uppfyller vissa krav slutar skatten vara stöld.

  3. Blandade argument.

  4. Semantiska argument.

  5. Vissa argument säger att skatt, av olika anledningar, är nödvändiga för ett välmående samhälle. Dessa argument säger dock inte att detta nödvändigtvis gör att skatt slutar vara stöld – många skriver att skatt faktiskt är stöld, men att det är en stöld vi måste ha. Jag tog med den här kategorin eftersom det är en ganska vanlig invändning, men det är inte klart att samma personer menar att skatt inte är stöld (fast oftast är det så).

När jag gick igenom den här tråden läste jag inte igenom varje inlägg ord för ord, så det är lätt hänt att jag har missat något argument i tråden. Det är också möjligt att jag har kategoriserat någons inlägg fel, eftersom vissa argument kan se likadana ut men skilja sig åt om de kunde fått utvecklas något mer. Detta hade jag svårt att göra något åt då inte alla utvecklar sina resonemang så väl. Vidare vill jag säga att jag inte säger ha nedgjort alla argument som tas upp, utan bara lagt upp invändningar mot dem så som de presenterats på nätet. Med det sagt, låt oss ta en kik på dem.

Det är frivilligt att betala skatt för att...

...det är inget som händer om du låter bli! Det är bara att arbeta svart och sluta använda statens tjänster så kommer inte staten att störa dig!”

Gene Wilder (I, II); dubbeltrubbel (I); CrispyKreem (I)

Om detta går det endast att säga att staten säger ganska klart och tydligt att de kommer att kidnappa och slänga in en i en bur om man inte lyder deras hot. De är även ganska klara med att berätta att de är beredda att ta ens pengar oavsett om man använder deras tjänster eller inte, utan bara befinner sig i "deras område". Även de som inte delar min uppfattning att skatt inte är önskvärt kan ändå hålla med om att det blir stöld när staten stjäl från folk som inte använder deras "tjänster", se Vaftrudner (I).

"...du använder en hel del saker som staten producerar, som infrastruktur, skola och polis och genom att använda dessa tjänster ingår du ett kontrakt med staten där de får rätt att ta pengar från dig (för att bekosta dessa tjänster).”

oskarj (I, II), debord (I); Gene Wilder (I, II); Lantbruk (I); gral (I, II); begrundare (I); Skattesmitarn (I); Micro113 (I, II, III); Kojak0 (I); Bluebook (I)
Det här argumentet går att kritisera från olika håll. För det första är vissa av de tjänsterna som folk gillar att använda inte nödvändigtvis tjänster, som skola och polis, eftersom de inte är önskvärda av alla hederliga människor. För egen del skulle jag, exempelvis, inte vilja bli "betjänad" av polisen om jag skulle vägra betala skatt till staten. För det andra har staterna inte kunnat erbjuda sina "tjänster" annat än genom att först ta pengar från folk. Dessutom har dessa pengar använts för att förhindra folk från att skaffa dessa tjänster från andra organisationer, antingen genom att staten monopoliserar en viss tjänst eller genom att de erbjuder den "gratis" eller subventionerad och därmed tränger undan privata alternativ. Om jag tar andras pengar, och köper alla elledningar i ett område för dem, kan jag då kräva mina kunder på pengar då?

Slutligen måste man beakta det faktum att man blir beskattad oavsett om man använder statens tjänster eller inte. En firma som är placerad ute i skogen och varken använder statens vägar, el eller annat är lika mycker under hot att betala skatt som andra företag. Det här är ett väldigt viktigt argument, för oavsett om de ovanstående punkterna stämmer eller inte, så faller deras argument, eftersom de även beskattar folk som inte använder statens tjänster.
"...du har använt tjänster och produkter som staten har producerat, som när du var på BB eller gick i skolan, så du är skyldig staten pengar, vilket de rättmätigt kan ta ut i skatt."

SexMurderArt (I, II); Kojak0 (I)

Återigen tror jag det är viktigt att påpeka att allt som staten producerar inte kan ses som tjänster, utan just som otjänster. Att bli tvingad att spendera nio år i en statlig undervisnings- och indoktrineringsläger är inte något som bör räknas som en tjänst.

Men, givetvis finns det saker man tagit del av som omyndig som staten levererat. Fast varför blir man skyldig att betala för detta? Är det så att man som bebis gick med i ett avtal med staten där man får vissa tjänster för de i utbyte mot framtida skatter? Så vitt jag vet kommer sådana avtal aldrig till och, om de gjorde det, skulle de inte vara tillåtna förrän barnen blivit tillräckligt gamla för att förstå konsekvenserna av ett sådant kontrakt. Möjligtvis finns det en annan anledning till att man kan sägas bli skyldig bara för att födas och växa upp (utan någon större kontroll över vad för tjänster man tar emot) med statlig hjälp, men jag kan inte se vad detta skulle vara.

Vidare finns det skäl att vara kritisk mot att den här rättsliga doktrinen är rimlig, med tanke på att den inte stämmer överens med hur skattesystemet fungerar. Likt mitt motargument ovan gör jag gällande att om detta argument verkligen stämde så skulle staten ha skrivit ned hur stor ens skuld är och sedan borde man vara fri att betala in den hur som helst. Vidare passar skuldidén inte bra ihop med progressiv eller proportionell beskattning: vad man är skyldig staten är en summa pengar. Att vi inte har möjligheten att bara betala till staten vad vi är ”skyldiga” den torde visa ganska klart att detta argument bara är en rationalisering av den rådande strukturen.

"...du har valt att befinna dig inom det område som vår stat säger sig beskatta folk inom och då får du allt gilla läget, eller flytta. Bara genom att gå på marken har du gått med på att bli beskattad, alltså är det inte stöld."

AmandaPanda (I); Dalakille (I); honken80 (I); gral (I); Jazzil (I); buzifer (I); vi i flempan (I); CrispyKreem (I); lallisen (I); Eobola (I); Aristotélës (I, II); Pinkskin (I); Rygh (I, II); CitySoundtrack (I)

Tanken är här att svenska staten äger hela landområdet Sverige, och att skatt bara är en sorts hyra man måste betala. Problemet med det här argumentet är att staten inte äger all mark och att mycket mark som den äger har den fått genom erövring, speciellt genom att bara utropa sig till ägare av, för tillfället, oägda landområden. Den kung som gjorde detta i Sverige var Gustav Eriksson (Vasa) efter en tysk tradition där man såg den världslige ledaren som den sanne ägaren till allt land. Det handlar alltså inte om att man på något sätt gjort sig förtjänt av att äga marken utan en gammal doktrin som var till för att ge härskare förr mer makt. Men bör vi acceptera ägande genom proklamation? Den som gör det torde även acceptera att jag utropar mig till ägare av hela Sverige och kräver folk på skatt för det. Att ingen ser det som rimligt tyder på att även den här doktrinen är en rationalisering.

Den här doktrinen för såklart med sig andra problem för den som hävdar den, nämligen att ett konsekvent användande av den leder till att även diktaturer och andra, mycket mindre trevliga, stater än den svenska har bestämmanderätt över sitt område. Kungarna i Sverige, exempelvis, var i sin fulla rätt i att förbjuda folk att yttra sina åsikter på statens, d v s all, mark och att kräva pass för att flytta från en plats till en annan. Sådana konsekvenser ogillar de flesta och många försöker undvika dess konsekvenser genom att hävda att självklart är det bara demokratier som äger sitt område eller bra stater som äger sitt område. Problemet är att det här är bara ett ad hoc-antagande – helt påhittat! - som direkt bryter mot deras doktrin. Och om man tillåter ett undantag i sin doktrin utan någon speciell motivering, utöver att man bara gillar dess resultat, vad har en sådan doktrin för värde?

"...du har valt att bo och arbeta här."

vi i flempan (I, II); Vicepresidenten (I)

Det här är samma argument som ovan med tillägget att eftersom man arbetar så har man accepterat lagen i landet. Man kan fråga sig varför det är just aktiviteten arbete som gör att man sagt till staten att man accepterar deras ordning – varför gör man det inte om man konsumerar saker? (det kanske inte spelar någon roll vad man gör för vissa?) - men en viktigare fråga är vad som finns i arbetets natur att man accepterar skatt som legitimt. Hur skulle jag visa för staten att jag godkänner deras beskattning? Är det för att jag vet om att en del av min inkomst går till staten när jag tar ett jobb? Det skulle kunna vara ett rimligt argument, om det inte vore för det faktum att de som svartjobbar och inte visar att de vill bli beskattade blir åtalade av staten. Alltså, man är, med om straff, tvungen att ta jobb där staten tar en del av inkomsten.

Annars kan jag inte se hur valet att arbete skulle göra mig skyldig att betala skatt.

"...du har valt att följa statens regler så du är skyldig att följa dem."

dubbeltrubbel (I, II); gral (I)

Ja, enligt dessa debattörer har du en skyldighet att lyda staten för att du väljer att lyda dess bestämmelser. En invändning är att bara för att man finner sig i att bli styrd av andra – för att man inte är beredd att hamna i fängelse eller bli slagen av att gå emot reglerna – så innebär det inte att man godkänner dem! Vissa saker gör man av ren nödvändighet, men en sådan handling medför inte att man blir någons undersåte för det.

"...du har valt att rösta och eftersom du har medverkat i omröstningen, ja då har du godkänt att bli beskattad."

Gene Wilder (I)

Nu är det dock så att du inte behöver rösta alls men du behöver fortfarande betala skatt, alltså rättfärdigar inte det här argumentet beskattning på ett generellt plan, vilket är vad vi ser i dagens Sverige, oavsett om man röstat eller vem man röstat på.

Vidare, även om man röstar i riksdagsvalet, hur visar det att man godkänner att man vill bli beskattad? För, det går ju att rösta på partier som inte vill ha någon skatt alls eller blankt. Att rösta så torde inte på något sätt kunnat tolkas som ett godkännande av skattesystemet. Inte ens en röst på vänstern säger att man nödvändigtvis vill ha skatter, ty man kan gilla en annan del av deras politik.

"...det demokratiska systemet har beslutat om det och du har godkänt demokratin genom att bo här, eller delta i val, eller för att bara möjligheten att rösta är samma sak som att göra det frivilligt."

Gene Wilder (I, II); lallisen (I); Skattesmitarn (I)

Samma invändningar som jag förde upp ovan mot tanken att man är skyldig att betala skatt för att man bor i landet och att man godkänt demokratins beslut genom att rösta går att ta upp här. Det enda jag inte har svarat på är tanken att privilegiet att få rösta gör att man godkänner demokratins beslut. Detta argument är dock mer oförståeligt än de andra, varför skulle bara möjligheten att rösta (oavsett om man använder den eller inte) göra att man godkänner demokratin? Återigen kan man fråga sig om debattörerna skulle acceptera att andra personer än staten skulle kunna få göra såhär? D.v.s. får jag beskatta någon om jag och mina vänner ger denne rätt att rösta om beslutet?

"...Jag går frivilligt med på att bli beskattad för vissa saker, som polis och andra saker jag anser vara tjänster."

Gellmo (I)

Om man frivilligt gör något, innebär det att man har friheten att inte göra det? Om det är så faller detta argument, eftersom man, som jag noterat ovan, inte har friheten att slippa att betala skatt. Det verkar dock vara så att många verkligen känner så här inför skatterna, att det är frivilligt.

"...staten skapar kontanterna i samhället och äger därför alla pengar du har och de får ta tillbaka dem när helst de vill."

SunshineBlind (I)

Frågan ”Är staten ägare till alla sedlar och mynt som finns?" borde kunna svaras i det negativa då det inte finns ett uttryckt eller underförstått kontrakt mellan de som tar emot statens sedlar att de verkligen är statens. Alltså, i vanliga fall, när man tar emot något och det övergår i ens ägo, kan det bara finnas restriktioner på ägandet ifall det finns underförstådda eller uttryckligen förstådda kontrakt när man tog emot grejen om dessa restriktioner. Men i det här fallet finns det inget uttryckligt kontrakt - när jag tar emot pengar skriver jag inte på ett kontrakt samtidigt att pengarna faktiskt tillhör staten och jag lånar dem bara - och det finns inget underförstått kontrakt heller - detta gäller bara när båda parter vet om att de bara ger bort och tar emot lånade saker, men det är inte vad folk tänker på när de handlar med sådant. Slutsats: staten äger inte kontanterna som finns i ekonomin.

Oavsett vad tar staten inte bara folks kontanter utan även de pengar man har på bankkonton (väldigt sällan de kommer ut och kräver rena kontanter av folk). Så även om staten verkligen äger alla kontanter och även om de inte var skyldiga att betala tillbaka dessa i guld eller silver, så skulle skatt fortfarande vara stöld i 99% av fallen eftersom det inte är kontanter som staten tar.

Dessutom tar staten ens pengar även man så gör alla sina affärer i utländska valutor eller i guld. Och de tog ut skatt när de inte gjorde alla kontanter, som när svenska banker gjorde sedlar förr.

"...det är ju inte så att du egentligen äger något. Det är staten som äger alla dina saker och tar pengar av dig lite då och då och det är ju inget fel med det, eftersom det är statens pengar."

g.en (I)

Allt man producerar är alltså egentligen statens legitima egendom. Ja, om det skulle stämma så måste jag hålla med om att skatt är stöld. Men varför skulle jag acceptera att staten borde äga det jag producerar? Det här argumentet är inte mer än ett konstaterande (se inlägget) och det finns helt enkelt ingen anledning för någon rationell individ att hålla med om att det stämmer. (Detta gäller för många andra av ”skatt ≠ stöld”-personernas argument; jag kan inte säga att något av deras argument direkt slår en som sant och oftast kommer de bara med påståenden istället för resonemang om varför en viss aktivitet gör att man accepterar statens beskattning.)


Skatt slutar vara stöld ifall...

"...det leder till ett bättre samhälle än ett samhälle utan skatter."

lucas2.0 (I)

Även om jag skulle acceptera det här argumentet, så följer det inte att dagens stater inte stjäl, då vi inte har någon anledning att tro att de har skapat ett samhälle som är bättre utan skatter. En bra anledning till att hålla den åsikten är för att all ofrivillig konfiskation av andras egendom är ekonomiskt ineffektivt. Men, jag håller inte med om definitionen. Även om det är så att konfiskering av andras egendom leder till att samhället blir bättre upphör inte handlingen att vara just stöld. Om jag tar din plånbok, men resultatet blir bättre än om du hade fått behålla pengarna själv, är det inte stöld då?

”...det finns företag som fortfarande går med plus ifall de måste betala skatt. Är skatten så hög så att ingen kan tjäna pengar då stjäl staten pengar.”

asgarvet07 (I)

Det är ju en brytningspunkt för när skatt slutar vara stöld, men, det är nog en underdrift att säga att den är något godtycklig. Vidare appliceras inte den här regeln på annat som kallas för stöld: jag slutar inte stjäla ifall jag bara tar så mycket att offret har tillräckligt mycket kvar för att kunna betala sina räkningar i slutet av månaden.

Hur definieras stöld egentligen? Det...

"...är bara en semantisk fråga."

aremac (I); knulluppad (I)

I grund och botten är detta sant. Man skulle kunna se alla invändningar mot tesen att skatt=stöld som tillägg eller kontextualisering till definitionen av stöld som vi libertarianer menar passar perfekt på skatt. Och om denna bakgrundsförklaring till definitionen av stöld är allmänt accepterad, ja då är skatt definitionsmässigt inte stöld. Vad jag försöker visa är dock att dessa tillägg och problematiseringar inte håller, d.v.s. det rör sig bara om ad hoc-tillägg utan någon grund.

"...uppfattas inte som stöld av de flesta i samhället och därmed är det inte det."

Tennant (I)

Som sagt.

"...definieras av staten! Staten definierar inte skatt som stöld, alltså är det inte stöld. Om staten säger att den äger dina saker, så är det inte stöld ifall den tar "sina" saker från dig."

AmandaPanda (I, II); KaptenB (I); Tobiaslindgren (I); Jaro Paro (I); ThisIsSparta (I); Gunnar.West (I); Powergirl (I); Hardstekt (I)

Jo, om man låter staten definiera stöld så stämmer detta. Men är det rimligt att följa deras definition? Skall man låta andra som bryter mot regler vi annars accepterar för oss själva också få privilegiet att definiera sin aktivitet? Skall stater som begår folkmord få definiera det som något annat än folkmord?

"...är inget konstigt och skatt är laglig stöld."

Socialgreen (I)

Det här har jag inga invändningar emot. Denna utförligare definition följer i Bastiats spår och den gör det både klart att det handlar om en ofrivillig handling och att de flesta människor (av möjligtvis felaktiga anledningar) ser handlingen som legitim.

"...definieras som så att man ämnar tillägna sig pengarna, vilket staten inte gör. Staten lägger pengarna för att göra det bra för andra människor och den större delen av pengarna går iväg till dessa."

CrispyKreem (I, II,) Weztdahl (I)

Så, om någon tar mina pengar och ger bort det till första bästa person på gatan så har jag inte blivit bestulen, bara beskattad. Nog för att man skulle kunna ha den här definitionen, men jag tänker mig (och jag tror att de flesta håller med om) att "tillägna sig" endast innebär att man för över pengarna i sin ägo och att vad man sedan använder pengarna till är irrelevant. Skulle det dock vara så att de flesta tolkar "tillägna sig" annorlunda skulle jag i fortsättningen stryka den från definitionen av stöld.

Blandade argument. Skatt är inte stöld...

"...för att det helt enkelt inte är det. Så det så!"

Columbo1Legend (I)

"...för om du föds i Sverige får du automatiskt skyldigheter, varav en är skyldigheten att betala skatt."

CitySoundtrack (I)

Här har vi ännu fler exempel på rena påståenden som inte argumenterar.

"...för du slipper att betala skatt om du blir upptäckt och sätts i fängelse!"

freeriderXII (I)

Jag kan inte riktigt se logiken bakom det.

"...för den inkomst du tjänade ihop och som beskattas av staten kunde inte existera utan att staten beskattade folk från första början. Du befinner dig i en position där du inte skulle tjänat samma sak om inte staten fanns och därför har de rätt att ta pengar från folk."

Socialgreen (I); lucas2.0 (I, II, III, IV); pönosht (I, II)

Vad detta argument missar är att staten inte är den enda organisation som har en så stor effekt på samhället att, om den försvann, skulle folks inkomster ändras drastiskt. En annan sådan grupp är börsen och de finansiella organisationerna i Sverige. Skulle dessa försvinna kommer folks inkomster sjunka drastiskt. Innebär detta att de har rätt att ta pengar från folk bara för det? Vissa skulle nu säga ”Men vänta lite! Om dessa grupper bara försvann idag skulle några andra ta deras plats och totalt sett skulle vi inte förlora några pengar alls!” Den här invändningen är väldigt rimlig. Den är så rimlig att den även går att använda mot argumentet ovan: om staten försvann skulle andra organisationer producera de tjänster den nu tillhandahåller, så den är inte nödvändig på något sätt.

Skatter är stöld men kan du inte se att utan skatter...

"...kommer samhället inte att fungera! (Det fick man ju lära sig i statens utbildningsläger!) Anarki kan inte fungera eller så leder det bara till krig!"

db3306 (I); AmandaPanda (I); Pinkskin (I, II); SwiftDelete (I)

Det här är förstås det vanligaste argumentet mot att ta bort staten: utan den skulle samhället kollapsa. Som tur är stämmer visst inte detta. Ekonomer har studerat samhällen där stater inte existerar eller där de finns men inte upprätthåller lagar eller vissa normer för företagande och det har visats att privata institutioner uppstår spontant för att lösa dessa saker. Detta är sammanfattningen av Edward Stringhams och Benjamin Powells undersökning (senare publicerad i journalen Public Choice) av ca 30 års arbete av Public Choice-ekonomer om anarki:

”Much of the recent historical research on anarchy indicates that ordered anarchy is a lot more common than earlier thinkers assumed. Economists have described various mechanisms that enable self-enforcing contracts to take place. In light of this, one can no longer say that contracts are impossible without government. Without government enforcement, trade can take place not only in simple situations but also in large groups, between heterogeneous traders, and in cases involving complicated contracts over time. Similarly, in light of the recent research, one can no longer say that property rights and law itself are impossible without government. Many pockets of society past and present rely on customary laws, and in some cases whole societies exist without government.” (Min kursivering.)

"...produceras ingen infrastruktur! (Till och med egyptierna hade skatt - kan ni inte se hur viktigt det är!?)"

Pinkskin (I, II)

"...kommer det inte finnas en stat som producerar saker som bibliotek, badstränder, polistjänster, vård, skolor och grundtrygghet och gör de tillgängliga till allmänheten och då kommer endast de rika ha råd med det. Marknaden kommer inte att producera dessa saker för de fattiga!"

g.en (I, ); mrbzz (I, ); freely (I, II)

Ännu en vanlig invändning, som har besvarats hundra gånger tidigare. Här orkar jag bara referera till boken The Voluntary City som förklarar och visar hur marknaden skapat sådana saker som, enligt vissa, är omöjliga för den att producera - vägar, "stadsplanering", domstolar och polis, välfärdsystem och utbildning. Åratal av statlig propaganda säger förstås att endast de rika kan ha råd med sådant, men erfarenheten säger emot detta.

"...kommer vi inte att ha möjlighet att diskutera om grannens gräsmatta"

dubbeltrubbel (I)

Det finns än så länge inga studier som motbevisar just det här påståendet.

"...kommer marknaden inte kunnalösa vissa saker eftersom kontrakt i marknaden då inte kommer kunna vara ultimat uppbackade med våld."

lucas2.0 (I)

Det här tror jag kommer från en missuppfattning. Många ankor hävdar att kontrakt kan upprätthållas utan ett underliggande hot om våld, men det är inte så att vi menar att marknaden inte skall kunna ha sådana kontrakt som är uppbackade med våld.

7 kommentarer:

  1. Jonas Islander5 maj 2010 12:30

    Jag skulle vilja utveckla argumenten mot "skatt är stöld" lite.

    Man kommer nog inte ifrån att diskussionen delvis handlar om semantik, eftersom utgången beror på hur man väljer att definiera "stöld". Men man kan argumentera för rimligheten i olika definitioner.

    En enkel definition på "kidnappning" är "att föra bort och frihetsberöva någon mot deras vilja".
    Men vänta ett tag - är det inte just det som polisen gör mot brottslingar, och, förmodar jag, vad någon privat rättsskipare gör i ett anarkokapitalistiskt samhälle? Betyder det att vi måste kalla alla fängelsestraff för "kidnappning" i fortsättningen?
    - "Jag kidnappades i två år för häleri."
    - "Jaså, jag fick fem års kidnappning för misshandel."
    Något i vår språkuppfattning hindrar oss från att använda ordet "kidnappning" för att frihetsberövande - dels för att det sker enligt samhällets regler, och dels för att man tycker det är berättigat.

    På samma sätt kallar man det vanligtvis inte för "intrång" ("trespassing") när polisen måste gå in på någons mark för att gripa en brottsling, kallar det inte "misshandel" när en kirurg måste skära i en patient för att rädda livet på honom, och kallar det inte "stöld" när staten tar ut skatt från medborgarna.

    Om man kallar fängelse för "kidnappning" eller skatt för "stöld" beror helt och hållet på hur juridiskt eller moraliskt motiverade man anser att de är. Det gör det poänglöst att använda det som argument, eftersom argumentets tyngd är helt och hållet beroende av att man anser skatt (eller fängelsestraff) är orättfärdigt från första början. Men man kan använda det som ett retoriskt grepp för att få folk att fundera över vad skatt egentligen är och varför det anses rättfärdigat.

    SvaraRadera
  2. Jag säger inte på något sätt emot att frågan om skatt är stöld är beroende av ordets definition. Men detta gör det inte alls poänglöst att diskutera frågan! För, det är inte så att de flesta säger "Ja, det här är ju en rent semantisk fråga, så vilket svar som helst är ju, ur ens eget perspektiv, rätt". Nej, istället blir de arga och försöker säga att man gått med på skatterna, på ett eller annat sätt. Som jag ser det håller de flesta med mig om definitionen av stöld, men att den helt enkelt inte går att applicera på skatt av en helt påhittad och ologisk anledning.

    Se skillnaden mellan att säga att kirurgi är misshandel och att skatt är stöld. I det förra fallet är det tydligt att det inte är misshandel eftersom den som blir skuren gick med på det, eller (om denne var medvetslös) troligtvis skulle gå med på det. Invändningar mot detta bemöts lätt. Men invändningar mot att skatt är stöld utgår från samhällskontrakt som inte finns eller som man inte visste fanns förrän de dyker upp i sådana här debatter.

    Annars skulle jag nog undvika att kalla fängslade personer för kidnappade, men det är för att kidnappare oftast verkar vilja ha pengar av någon, medan de som är i fängelse bara är där.

    SvaraRadera
  3. Jag har också roat mig att läsa igenom stora delar av tråden (som stundals är mycket informativ) och jag tycker din sammanfattning är bra, men jag tror att man kan stärka argumentet för att skatt inte är stöld ytterliggare genom att kombinera några av argumenten ovan.

    I botten så är det en fråga om hur en rätt skall fördelas. Din definition av stöld bör ändras från "ta något ifrån en annan människa emot dennes vilja" till "ta en RÄTTMÄTIG besittning ifrån en annan människa emot dennes vilja" vilket då flyttar debatten till hur en rätt skall utformas och motiveras. Libertarianer tar här naturrätten som axiomatisk men det är uppenbart att det går att komma med mycket bättre argument för fördelningen av en rätt om man dessutom tar hänsyn till faktiska utfall: Inlägg #2369 motiverar en konkurrerande rätt:

    A) Staten upprätthåller en ordning som kostar och som multiplicerar värdet av din arbetsinsats. Tar du bort staten tar du bort merparten av din produktion.

    B) Du är en trojan i detta system och ditt krav på att utnyttja denna kostsamma ordning utan att betala är självupphävande. Denna parasitism upphöjt till allmän lag implicerar misär.

    C) Människor har en generisk preferens för stabila, trygga och välmående samhälle. Det finns ingen anledning för människor att inte acceptera ett sådant system bara för de föds in i det och däför inte explicit underteckant ett papper. Detta är ju den rätt som är i linje med människans natur eftersom människor generellt har denna preferens. Alltså är det en form av naturrätt. En naturätt med verklighetsförankring skall tilläggas.

    A + B + C motiverar då en rätt som gör statens skatteuttag legitimt. En naturrättare/generisk libertarian kommer naturligtvis att invända mot A, men denna invändning är inte moralisk till sin natur, den är praktisk. I mitt tycke går det inte att komma med några vettiga argument mot en rätt som fördelas enligt ovanstående motivering om premisserna är sanna, "skatt är stöld" måste då underbyggas av en rätt för vilken man endast kan ge en väsentligt mycket sämre motivering. Frågan reduceras alltså till premissernas sanning och denna diskussion är inte moralisk; ergo, argumentet "skatt är stöld" är då helt överspelat.

    SvaraRadera
  4. Så du vill bara säga att argumentet är överspelad för identifieringen av något beror på dess kontext? Om du ser det så har jag inget att säga, då det inte riktigt träffar mitt resonemang. Mitt perspektiv är att hur du än vrider och vänder på det så är skatt stöld i dagens samhälle.

    Alltså, jag ser frågan som "Är skatt stöld?" och utifrån de definitioner som verkar rimliga går det inte att svara annat än "Ja" på den.

    SvaraRadera
  5. Enligt dig, är skatt stöld om premisserna A, B och C är sanna?

    SvaraRadera
  6. Jag har svårt att föreställa mig ett sådant scenario, men nej. Jag skulle däremot ha mindre emot en person som menade att det inte vore stöld, om det nu verkligen vore så att det stämde. Oavsett vad så spelar det ingen roll eftersom A är falsk, B felaktig då man bidrar till samhället genom arbete, inte genom att betala skatt. C håller jag med om.

    SvaraRadera
  7. Måste bara instämma. Om premiss A bevisas som sann så skulle jag gärna delta i ett samhälle med en stat. Det skulle dock fortfarande kunna vara baserat på fritt tillhörande. A är däremot osann, utan staten ökar produktionen snarare än minskar.Enkla studier av skattekilar och fungerande samhällen utan våldsmonopol illustrerar detta.

    SvaraRadera