Skatt = stöld

Idén att skatter går att likställas med stöld eller rån verkar vara relativt ny, på samma sätt som att libertarianismen är relativt ny. De tidigaste exemplen av den här idén som jag har sett kommer från Frederic Bastiat och Lysander Spooner. Troligtvis är idén lika gammal som staten, men tyvärr fanns det ingen som skrev ned de första undersåtarnas åsikter om sina härskare, varpå det verkar omöjligt att bevisa det, så det är bara en gissning.

Idén bygger på att stöld, som ett begrepp, inte är bundet till vad folk i samhället anser är accepterat, utan är ett begrepp som, mer eller mindre, är evigt. Exempelvis, om du levde i ett samhälle där polisen kan ta pengar ifrån dig, bara för att de ogillar dig, så är de tjuvar, även om staten och majoriteten skulle stödja dem. Samma sak gäller andra brott, som slaveri, vilket inte slutar vara slaveri bara för att det är accepterat av stat och samhälle. Ett annat sätt att uttrycka idén är att påpeka att en handlings natur inte ändras bara för att det är en stat som begår handlingen.


Dock bygger idén på en viss definition av stöld, eller en viss tolkning av definitionen, vilka alla kanske inte är överens om. I regel utgår alla libertarianer från en av två definitioner som är lika den som finns i svenska lagboken:

Att stjäla är att olovligen ta någon annans egendom.

Att stjäla är att ta någons egendom utan dennes medgivande.

Utifrån den andra definitionen torde det vara uppenbart att skatt går att likna vid stöld. En hel del som accepterar definitionen hävdar dock att varje undersåte till en stat har skrivit på ett samhällskontrakt och därför gått med på att bli bestulna (vilket gör att det inte rör sig om stöld längre). Än så länge har ingen visat detta samhällskontrakt, dock. Och om vi fann det, skulle nog de flesta hålla med om att de aldrig skulle skriva på det.

Den första definitionen är direkt från lagboken, och för många libertarianer har den samma innebörd som den andra definitionen. "Olovligen" förstås här att betyda samma sak som "utan någons lov/tillstånd". Men för vissa betyder det något annat, som att det är statens lov som krävs. Alltså, huruvida ett visst tagande är stöld eller inte bestäms av den som utförde handlingen. En annan tolkning är att det rör sig om vad som är lovligt, moraliskt sett. Av dessa två tolkningar är det endast den senare som verkar rimlig, då att låta den som utför en handling bestämma om den är brottslig eller inte verkar högst orimligt.

Vadan denna genomgång av ett ganska väl utforskat ämne? Dels för att frågan inte är väl förstådd bland de flesta i Sverige men främst för att jag tänkte gå igenom en längre tråd på Flashback-forumet där denna fråga diskuterats. Det finns en hel del motargument mot denna identitet eller moraliska utsaga (beroende på hur du väljer att definiera termen) och jag har länge tyckt att det skulle vara värt att ta upp och visa guldkornen därifån.

(Det finns de som hävdar att skatt inte är stöld, för att det egentligen är rån eller utpressning. Detta är nog korrekt, men det är samtidigt viktigt att påpeka att hela debatten blir inte ointressant för detta, eftersom den stora striden inte handlar om exakt hur staten tar folks pengar, utan om det är legitimt eller inte. I framtiden kanske vi bör gå över till att säga "Skatt = rån", men för stunden torde "Skatt = stöld" fungera.)