onsdag 7 april 2010

Bradford DeLong om "österrikare"

När man diskuterar politik eller ekonomi med folk på nätet finns det ett ständigt problem i bakgrunden: vi förstår inte varandras positioner till fullo. Detta är ett problem som vi gemensamt försöker lösa just genom att diskutera med varandra, men under hela diskussionens gång löper man risk att antingen skriva något som inte korrekt beskriver ens position eller att misstolka vad den andra skriver. När det även rör sig om ämnen där man har en ideologisk övertygelse om vad det rätta svaret är - som med politik och ekonomi - verkar det som att man har lättare att begå dessa misstag. Det torde vara klart att sådana misstag bör undvikas och att man bör utgå från att det finns en (ibland stor, ibland liten) möjlighet att man antingen skrivit fel om sin ståndpunkt eller att man misstolkat någon annans. Just det senare problemet bör man dock kunna undvika om man har som jobb att hålla koll på folks idéer, vilket gör Sven-Erics Liedmans påståenden om nyliberalism och Milton Friedman mycket värre än när, exempelvis, Anarchist FAQ misstolkar anarkokapitalismen.

En annan som borde veta bättre är den amerikanska professorn i ekonomi, James Bradford DeLong, när han i sin blogpost What Is Austrian Economics presenterar en grovt felaktig bild av vad den österrikiska skolan säger om den pågående konjunkturnedgången. I sig är detta ett problematiskt uttalande från min sida, eftersom han pratar om uttalanden som "österrikare" kommit med "någonstans, på något sätt". Det är alltså fullt möjligt att han pratar om några som bara kallade sig österrikare och vad dessa hade att säga eller att han pratar om vad den österrikiska skolans analys är av den senaste bubblan och nedgången. Den senare är lätt att få tag på eftersom flera österrikiska ekonomer gett ut sin syn på vad som orsakade krisen, så jag antar att DeLong vill kritisera deras resultat. I vilket fall som helst tänkte jag ta upp några påståenden som han menar kommer från österrikiska ekonomer och visa varför de är fel eller kommer från enstaka österrikare som har något av en egen syn i frågan.
(1) IF THE FEDERAL RESERVE HAD FOLLOWED A "SOUND" MONETARY POLICY--"SOUND" MEANING THAT IT SHRANK THE STOCK OF HIGH-POWERED MONEY AT THE SUM OF THE TREND GROWTH RATES OF THE INSIDE MONEY MULTIPLIER AND OF VELOCITY--THEN WE WOULD NOT HAVE FINANCIAL CRISIS OR BIG RECESSIONS.
Här verkar Brad DeLong hävda att österrikare menar att det är en bra politik att minska den monetära basen, d v s mängden kontanter i ekonomin, i enlighet med förändringar i de övriga pengarnas ökning och pengarnas omsättningshastighet i ekonomin; han verkar alltså säga att österrikarna vill att mängden kontanter skall minska om de andra delarna av penningmägnden ökar och ifall folk ökar konsumtionshastigheten, alltså att penningmängden skall vara "neutral" eller stabil. Den senare tolkningen jag gör är inte helt säker, men jag behöver inte vara det för att kunna peka ut att hans första del av påståendet, att österrikare vill minska den monetära basen, som helt fel.

Detta eftersom österrikare vanligtvis säger sig vilja ha antingen (1) guldmyntfot, vilket innebär en långsam ökning av den monetära basen eller, om de inte kan få det, (2) en frysning av centralbankens pengar så att penninmängden varken minskar eller ökar eller, (3) ifall det är någon sorts kris som kommer när priser är inflexibla skall centralbanken öka penningmängden. Det senare är dock en debatterad fråga, men vad som är klart är att de båda sidorna anser att en minskning av penningmängden bör undvikas; vad de är oense om är de ekonomiska effekterna av olika sorters deflation. (De två sidorna företräds av Jörg Guido Hülsmann i sin Deflation and Liberty och i en föreläsning å ena sidan och av Steve Horwitz i sin Microfoundations and Macroeconomics och i en föreläsning.)
(3) OUR ONLY SIGNIFICANT PROBLEM IS GOVERNMENT: IT WAS FECKLESS AND OVEREXPANSIONARY GOVERNMENT POLICY LED TO THE SPECULATION AND THE BUBBLE THAT CREATED THE PROBLEM.

(4) OUR ONLY SIGNIFICANT PROBLEM IS GOVERNMENT: IT WAS GOVERNMENT GUARANTEES OF FANNIE, FREDDIE, OF COMMERCIAL BANKS, AND OF TOO-BIG-TO-FAIL UNIVERSAL BANKS THAT WERE THE ONLY SIGNIFICANT CAUSES OF OUR CURRENT PROBLEMS.
I (3) skall österrikarna ha klagat på en alltför expansiv ökning av penningmängden som en förklaring till krisen, medan i (4) skall de inte ha gjort det. Jag kan bara anta att DeLong glömde att ta med det i (4), eftersom han tog med det i en separat punkt, men som det står nu är det inte helt rätt. Det stora problemet är att han i sitt svar mot (4) invänder att dessa faktorer inte förklarar tidigare recessioner, vilket är givet för österrikarna, eftersom dessa förklaras av centralbankens ständiga försök att sänka räntan under den naturliga räntan. Alltså, han bortser medvetet från det som österrikarna ser som den ultimata orsaken till nedgångar, för att komma med en billig poäng!
(6) OUR CURRENT PROBLEMS ARE THE RESULT OF THE NEED TO TRANSFER RESOURCES OUT OF HOUSING CONSTRUCTION AND RESTORE TREND GROWTH EQUILIBRIUM BETWEEN THE SECTORS.
En stor del av problemet som speciellt USA står i är att för mycket resurser lagts ned i byggnadsindustrin och att resurser inte är där konsumenterna vill ha dem, ja. Men det har även sagts att USA:s "räddningspaket" har förvärrat läget och att en del av problemet ligger i vad som kallas "regime uncertainty", att investerare är osäkra på vad staten kommer göra i framtiden och är då rädda för att göra större investeringar. Österrikare för alltså inte fram en monokausal teori om vad som bidragit till djupet i recessionen.

På det hela taget verkar DeLong inte ha orkat läsa sig in på de han kritiserar. Men, det kan ju faktiskt vara så att han inte kritiserar skolan som helhet utan bara någon snubbes kommentar han läste på någon blogg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar