"Om vem som helst får komma hit så skulle de ta ut bidragspengar och då skulle vi behöva betala högre skatter. Och även du, som är libertarian, är ju emot skatter, så du borde vara emot fri invandring också."Det här argumentet tas även upp av konservativa som ett argument mot att legalisera droger, då det, anser de, skulle höja sjukvårdskostnaderna.
Det finns många sätt att besvara detta argument. Jag brukar börja med att påpeka att det inte är invandrarnas fel att vi har en stat som beskattar oss, så varför bestraffa dem för det? Jag har också sagt att argumentet bygger på en statisk bild av politiken, att det politiska läget skulle förändras med fri invandring så att välfärdsstaten skulle antingen behöva bantas eller endast "ges bort" till svenska medborgare. (Om jag själv skulle fått välja som invandrare mellan att komma in i Sverige och stå utanför statens skyddsnät eller att inte komma in alls, så väljer jag det tidigare.) Vi har också det roliga reductio ad absurdum-argumentet att om man följer det här argumentet helt ut så måste vi slänga ut fler personer från landet än bara invandrare (vad sägs om
Tyvärr verkar inte dessa argument fungera för alla, så jag blev glad när jag förra veckan på Handelshögskolan hörde om ekonomen Jan Ekberg som forskat om det verkligen stämmer att invandrare, generellt sett, tar ut mer i bidrag från staten än vad de "ger" tillbaka i skatter. Enligt han var invandringen positiv för staten under 60- och 70-talen, neutral under 80-talet och negativ under 90-talet. Som han själv skriver i en sammanfattande artikel (min fetstil):
I Sverige har några empiriska undersökningar gjorts om hur den offentliga sektorn omfördelar inkomster mellan invandrare (vissa av studierna inkluderar även andragenerationens invandrare) och infödda. Den första studien gjordes av Wadensjö (1972) som fann att invandrarna bidrog med mer till den offentliga sektorn genom skattesystemet än vad man tog i anspråk av den offentliga sektorn. De inföddas disponibla inkomster blev högre dvs det blev en positiv inkomsteffekt för infödda. Den andra studien gjordes av Ekberg (1983) som beräknade omförde lningseffekten för åren 1970 och 1976. Slutsatsen blev densamma som för Wadensjö dvs det blev en positiv inkomsteffekt för infödda. En tredje studie utfördes av Gustafsson (1990) för läget i slutet av 1980-talet. Gustafsson fann att inkomsteffekten var neutral dvs att invandrarna bidrog med lika mycket till den offentliga sektorn som man tog i anspråk därifrån. En fjärde studie gjordes av Ekberg (1999) och som avsåg läget vid mitten av 1990-talet. Nu hade invandrarnas sysselsättningsläge försämrats så mycket att dessa bidrog med mindre till den offentliga sektorn genom skattesystemet än vad de tog i anspråk därifrån. Det betyder att de inföddas disponibla inkomster blev lägre dvs en negativ inkomsteffekt förelåg för infödda. Den negativa inkomsteffekten uppgick till 1-2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) vilket också ungefär är läget i dagsläget.Vad som är intressant med den här datan är att den stämmer överens med idéen att arbetskraftinvandring inte "tär" på statens inkomster, medan flyktinginvandring gör det. Detta borde vara uppenbart givet lite eftertanke: arbetare som invandrar till Sverige kommer hit för att jobba och kommer då inte ta ut några bidrag, till skillnad från flyktingar. Detta är inte hela argumentet, men en viktig del. Och om vi hade fri invandring gissar jag att andelen arbetskraftinvandrare ökar, vilket innebär att, allt annat lika, statens inkomster skulle öka. Alltså duger inte den kritikernas argument mot fri invandring.
Denna post skall inte tas som ett argument för att göra det svårare både för flykting- och arbetskraftinvandring. Jag accepterar inte grundargumentet att man kan utsättas för våld bara för att staten agerar annorlunda p.g.a. ens beteende. För min del skulle jag öppna gränserna helt och hållet oavsett om staten tjänar på det eller inte. Däremot är det ett argument för att göra det friare för arbetskraftinvandring in till Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar