måndag 15 november 2010

Några ord om "The moral high ground"

I vanlig politisk debatt har den libertarianska (eller "nyliberala", vilket är ordet folk känner till) en något negativ association hos de flesta människor. De utgår från att det endast är giriga och själviska människor som står för ett helt fritt samhälle att det kanske är naiva personer som inte ser att samhället skulle kollapsa efter att människans girighet väl släpps fri. Mot detta har ekonomer, som Fredric Bastiat och George Reisman, lagt fram argument som visar att människornas intressen kan vara harmoniska i ett fritt samhälle. (Jag skulle också kunna nämna Eliezer Yudkowsky som visat att det kan vara rationellt att samarbeta i Fångarnas Dilemma som tar slut. Eller Alexis de Tocqueville som dokumenterat hur folk gjorde det i USA.) De vanliga sofismer som folk kastar på libertarianer blir i ljuset av detta verkningslösa. Och då ser man att det inte är så mycket ekonomisk logik som de använder för att försöker övertyga en om att man har fel, utan snarare genom att peka på hur omoraliskt det liberala systemet är. Det är inte fel för att vi har missförstått hur samhället fungerar, utan det är fel för att de vill få det att se fel ut. Utifrån vad jag märkt (och därefter kommer en inte tillåten extrapolering) så är sossar bäst på att anta en sådan "moral high ground".

Jag funderar på om vi libertarianer borde spela det spelet gentemot resten av samhället. Nämligen som att påpeka att, om vi nu måste ta upp moraliska frågor, så är svenska statens inställning till invandrare eller till människor i tredje världen rent allmänt, moraliskt oförsvarbar. (D.v.s. om politiken kommit till genom en persons vilja, och inte, som nu, genom flera politikers machinationer och vissa särintressens (speciellt fackets) felaktiga uppfattning om vad som ger välstånd. Nu kom den inte till så, och är därmed försvarbar, men fortfarande dålig.) Ta alltså frågan om att Sverige inte har en öppen arbetsmarknad och fri invandring, och peka på de rent vidriga konsekvenserna som följer av detta - nämligen att miljontals fattiga människor inte kan komma hit och bli fria från vilket dåligt ställe de än kommer ifrån. För att svara på frågan, så tror jag inte att det är speciellt vänligt att ha en sådan här attityd. Och troligtvis inte effektivt heller.

Denna förusättning att ens egen ståndpunkt är den moralisk korrekta och att den andres ståndpunkt är, mer eller mindre, kass, borde inte anvädas. Istället för att fokusera på att lösa ett politiskt problem lägger man energi på att signallera till andra hur starkt man tror på något. Men, tänk om vi människor är programmerade för att hantera politiska konflikter på detta sätt. Alltså att vi, för att kunna övertyga andra att vi verkligen tycker något, måste bedra oss själva att inte se energin som läggs på att övertyga en själv att man har rätt. I sådana fall borde vi ändå ge upp detta sätt att argumentera, och peka på hur otroligt ineffektivt det är.

Så, om jag inte bara svamlar här, verkar det rimligt att utforma den libertarianska retoriken i form av att vilja visa på de sofismer som tyvärr ligger bakom folks tänkande - utan att samtidigt vilja visa en överlägsen moralisk attityd. Det enklaste sättet att göra detta på är väl bara att fråga folk, att om den libertarianska analysen är korrekt, vore det då inte bäst att dess politik genomfördes så fort som möjligt. Såklart, den frågan kan väl riktas mot vilken politik som helst och få samma svar, men i den här frågan borde svaret ge en hint om att det är ganska viktigt att veta ifall om den libertarianska positionen stämmer eller inte. Kanske så viktigt att folk är beredda att ge upp ett litet område till ett liberalt utopia? Och ingenstans i diskussionen behöver man ens antyda att man står för sin politik för att man bryr sig om andra människor, så att man inte själv försöker anta den höglänta moraliska positionen.

3 kommentarer:

  1. Tvivlar på att gemene man är intresserade av om "den libertarianska positionen" stämmer eller inte, även om de (som jag inte heller tror) skulle gå med på att den vore önskvärd att genomföra i det fall den är riktig. Helt enkelt för att de är ointresserade av "politik" och allt som hör till.

    Kanske är jag överdrivet pessimistisk och underskattar mina medmänniskor.

    SvaraRadera
  2. Du kan nog ha rätt. Men för att vara säkra, och se om din pessimism är tillförlitlig eller inte, borde vi testa det.

    SvaraRadera