I mitt förra inlägg diskuterade jag Eric Jones’ analys av hur ”freedom of exit” kunde begränsa despoters makt över sina undersåtar och hur detta skulle kunna förklara en del av Europas tillväxt, medan Asien stagnerade eller gick bakåt. Det var, som jag nämnde, inte den enda förklaringen som Jones tog upp och i det här inlägget tänkte jag kortfattat lista de andra faktorerna. Jag tar även upp några specialfaktorer som gäller enbart för Indien.
Tempererat vs. Tropiskt klimat
Det finns fler parasiter och sjukdomar med tropiskt klimat. Detta var en av faktorerna till att 90 % av barnen i Kina var infekterade med mask i början av 1900-talet. 1960 hade 90 % av lantbefolkning i Kina (vilket var 80 % av den totala populationen) bandmask, och infektering från denne var dödsorsaken för en tredjedel av befolkningen. Jones’ sammanfattar det såhär:
Combined ill-health, heat and malnutrition in the tropics have been shown to cut labour productivity per man by up to eighty-seven per cent, besides raising absentee rates (Harrison 1979:604).
- s. 7
Jordbävningar och andra katastrofer
Överlag var det mindre vanligt med jordbävningar i Europa än övriga Eurasien:
A belt of latitude within 35º ± 10º, including Japan, Central Asia, the Middle East and the Mediterranean lands, contained ninety-one per cent of all loss of life in the earthquakes studied by Båth (1967:422), some of them being remote historical events.
- s. 25
Svältkatastrofer var också vanligare i övriga Eurasien än i Europa. Om Kina först och sedan Indien:
China was called the ’land of famines’…Buck estimated that over all the reported famines, twenty-four per cent of the population in the areas affected were reduced to eating bark and grass, thirteen per cent emigrated, and five per cent starved to death. In the worst-affected region cannibalism occurred on average in twenty-eight per cent of famines.
- s. 29
Monsoon agriculture was productive if the rains came, but the rains were not to be relied upon. Terrible famines recurred. Here more than in Europe applies Heckscher’s famous remark about nature auditing her accounts with a red pencil.
- s. 163
Vidare var gräshoppesvärmar inte ett lika stort problem i Europa som i mellanöstern och Indien.
En annan katastrof var krig. Här, om någonstans, måste jag påpeka att Europa endast var en bättre plats relativt övriga Eurasien. Detta berodde på att priset på arbetskraft hade stigit i Europa under 1600- och 1700-talen och därigenom ekonomiserade man mer med männen, iaf fram till franska revolutionen som ändrade spelreglerna för krig (ett intressant koncept enligt Jones). Om förlusterna av krig:
In Asia there seems to have been no comparable incentive or effort to economise on human life in war. Indian, Burmese and Siamese armies were virtually levees en masse stiffened with mercenaries, and prone to leave an utterly devastated countryside where they passed (Lach 1970 vol 2:832). The Manchu invasion of China in the 1660s cost that vast land seventeen per cent of its population. That was a loss of twenty-five million people compared with two million lost in Germany during the Thirty Years War. Landes (1969:34) is satisfied that the time-trend of destruction was in favour of Europe, especially its north-western parts. …
Europe probably lost fewer men per 1,000 to warfare than did Asia, but it is likely that the ratio of capital equipment she lost was much less still. A salient difference may have been that there was no hydraulic agriculture with its long lines of dykes vulnerable to being breached. European capital goods were atomistic: cleared land, hedges, roadways, houses, farm buildings, livestock, small-scale manufacturing plant, stocks of goods behind the houses.…
[R]ecovery [after war] could begin as soon as hostilities ceased, in a cellular fashion. Each little unit of farmland could be cleared and sown and harvested independently of the next. J.S. Mill (1965 vol. 11:74) made the point that disasters were quickly overcome because what they represented was only the equivalent of a very fast consumption of goods that would in any case have been used up or worn out. Mill was glossing European experience. The threshold of organisational effort that had to be crossed to put irrigation agriculture back in working order was much greater. In Europe, recovery, however painful, could be achieved by local initiative, piecemeal.
- s. 36-38
Hushållens storlek
Av olika anledningar hade Europa små hushåll och familjerna var ”nukleära”. Två konsekvenser av övergången till nukleära familjer var att det var lättare att flytta och bosätta sig på annan mark och att denna familj ger incitament till att minska barnafödandet. Detta leder i sin tur till att varje barn får mer omsorg – relativt de i Indien, exempelvis – och att familjerna kan satsa mer på att producera varor till sig själva istället för de extra barnen.
Upptäckterna
Upptäckten av Amerika och länderna över Uralbergen gav Européerna fem gånger så mer mark per person, vilket möjliggjorde en otrolig extensiv ökning av produktiviteten.
Speciella hinder för Indien
Höga transportkostnader gjorde att marknader blev lokala; bara vid kusten var transporter möjliga att jämna ut priser mellan marknader. Detta gör att distributionen av spannmål över hela området blir mer instabilt, då ens lokala marknads utbud svänger oftare än hela Indiens utbud. Ett annat problem med Indien var det hinduiska tabut att döda råttor och insekter. Enligt moderna beräkningar kan detta leda till att skadedjuren förstör upp till en tredjedel av spannmålen. Jones sammanfattar:
Conditions like these, with gluts, scarcities and tyrannical interventions, turned business into speculation. Governments appropriated large shares of the gross product and producers were left little above bare subsistence after allowing for seed.
- s. 162
Katastrofer – tecken på dålig miljö eller dålig politik?
Det går inte att bestämt visa att de olika katastrofer som drabbade exempelvis Kina kom ifrån ett dåligt klimat, eller av dåliga politiska strukturer som gjorde det omöjligt för ”marknaden” att komma runt dessa problem, men det verkar uppenbart att i de flesta fall så är det fallet. Betänk en sådan sak som att svält trots allt helt har försvunnit i väst, tack vare vår ökade produktivitet, vilket kan spåras till begränsade stater som möjliggjorde att marknaden växte fram. Således är några av ovanstående hinder, i egentlig mening inte hinder, utan konsekvenser av andra sorters hinder. Oavsett vad pekar de alla i samma riktning – läget för tillväxt var överlag mer troligt i Europa än övriga Eurasien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar