Vilket land har bäst sjukvård?

I nuläget verkar det inte vara möjligt att svara på detta, det är kanske även omöjligt. Detta beror på att det inte finns tillräckligt med data för alla länder och där det finns jämförbar data finns det inte något land som överlag levererar bättre tjänster än alla andra länder. Olika länders sjukvård excellerar i olika områden och det är, för egen del, svårt att jämföra en tjänst med en annan.

WHO försökte att göra en komplett sammanställning i dess World Health Report 2000. Men, de mäter inte hur bra vården är direkt utan de kikar istället på hur bra hälsoutfallen är i landet. Detta är problematiskt då genetiska faktorer och livsstil, som inte direkt beror på vårdtjänsterna i landet, påverkar starkt hur gammal man blir. Den enda del av rapporten som försöker mäta själva vårdtjänsterna, mäter inte hälsorelaterade frågor utan bara hur kundvänliga de är.

OECD samlar dock in statistik på hur bra den faktiska vården är, men de kollar främst på just OECD-länder - och missar därmed att undersöka systemen i stadsstater som Monaco, San Marino och Singapore - och för varje undersökning ingår inte alla OECD-länder. De kikar på sex olika områden av kvaliteten på vården för ett land; hur väl de hanterar kroniska och överförbara sjukdomar, akuta försämringar i hälsan, patientens säkerhet samt vårdnad av mentalpatienter och cancerpatienter. Två av deras mått, för kroniska och överförbara sjukdomar, verkar främst mäta hur tillgängligt sjukvårdssystemet är för alla i samhället och mäter därmed inte kvaliteten på vården direkt. Nedan kommer ett urval, men ett stort urval, av de mått som OECD menar är representativa för hur bra sjukvården är inom vissa områden. Jag tar med de fem bästa länderna, och Sverige (för att se hur vi ligger till) och det sämsta landet i undersökningen. Datan är vägt efter ålder och kön.

De flesta mätningar borde vara uppenbara, men den om mentalvård behöver kanske förklaras, då jag översatte den lite dåligt. Den engelska titeln är "Unplanned hospital re-admissions for mental disorders", och syftar alltså på de patienter som blir utskrivna från ett sjukhus men sedan återfaller och blir intagna igen. Det var alltså planerat, från sjukhusets sida, att dessa inte behövde mer vård. Den om kroniska sjukdomar behöver också förklaras då den mäter hur många fall som sjukhusen behöver ta upp i onödan (engelska titeln var "Avoidable admissions: Respiratory diseases"), då dessa sjukdomar går att förhindras om de upptäckts tidigt.

Datan är inte helt tillförlitlig, som sagt. Det fanns ingen data på hur sjukhusen i Japan klarar av kroniska sjukdomar eller hur de i Frankrike klarar av akutvård. Och, återigen, det saknas data från en mängd andra länder, så det här säger inget om hur bra det är över hela världen. 

Men, om man kan ta den här datan som en rätt bra representation av läget bland OECD-länderna, vad säger den då?

Den här sammanställningen verkar visa att det inte finns något enskilt system som antingen är bäst på att lösa alla sorters hälsoproblem eller ens en större minoritet av fallen. I vissa fall är sjukhusen bra på ett område och riktigt dåliga på ett annat. De belgiska sjukhusen verkar exempelvis vara bra på patientsäkerhet men verkar vara riktigt usla när det gäller akutsjukvård. Om man hade en tydlig preferens för att klara sig från en sjukdom men inte annan, om man kunde vikta hur mycket bättre patientsäkerhet är en cancervård, då hade man kunnat göra en rankning av alla de länder som finns med i OECD:s undersökning efter ett mått. Men, det finns ingen sådan preferensordning, så därför är det omöjligt att säga vilket land som överlag är bäst.

(För den som vill kolla igenom mina beräkningar finns de här.)

Men, kvalitet för vården är inte det enda som är intressant när man skall bedöma hur bra sjukvården i ett visst land är. Det finns tre andra komponenter som folk i allmänhet ser som viktiga: hur mycket den kostar, hur lång tid man får vänta på vården och hur stor andel av befolkningen som kan få vård. Den sista är egentligen inte ett mått på hur bra sjukvården är, men det är oftast något som beräknas som en del av sjukvårdssystemet. Hur ligger då länderna idag till efter dessa mått?

Kostnad:

 Väntetid:

Nationall tillgänglighet:

Datan här är intressant, men jag orkar inte av någon djupare analys av det. En sak man kan lägga märke till är hur lite sjukvården kostar i Korea, drygt hälften så mycket som vi i Sverige lägger på sjukvården per person. Om man ser till en månadskostnad så tillhandahåller de en sjukvård för ungefär tusen kronor i månaden per person. Detta betalas ju av de som arbetar, vilket är 51,2% av befolkningen, vilket innebär att om det betalades helt privat skulle varje arbetare behöva betala ungefär 2 000 kronor i månaden.