Theramintrees har gjort en ordentlig och genomtänkt sågning av Pascals vad - att det är värdefullt att tro på en viss gud för att om man har rätt så blir man belönad, medan man inte förlorar något på att tro. Det gäller inte när det finns många gudar som var och en säger sig bestraffa hädare eller andra tänkbara scenarion (en ondskefull experimentell filosof som bestraffar en efter hur rationell man är, måhända). Pascals vad fungerar alltså inte för att bevisa att några av dagens gudar existerar.
Jag tänker mig att Pascals vad egentligen bara är ett av många försök från filosofer att försöka hitta på någon anledning till att man har ett egenintresse att bete sig moraliskt och vara snäll och så. Vilket det kanske fanns ett behov av i samhällen med alltför usla maktstrukturer. Numera borde det bli alltmer uppenbart att det inte finns några större, om några, konflikter mellan att vara moralisk och att leva ett så gott liv som möjligt för sig själv. Alltså, hans poäng var inte att få folk att tro på gud, utan han ville få stilpoäng i sitt liv för att han kom på ett klyftigt argument för att agera moraliskt.
Så, för att fortsätta lite på Pascals tema, här kommer min spinn på hans vad. :-)
Den enda otroligt mäktiga varelse som skulle kunna bestraffa en i ett efterliv som man har ett egenintresse av att ta order ifrån, är den som har klara regler man kan känna till och även följa. De två sista för att det över huvud taget skall vara möjligt.
Hur stor är sannolikheten för att det finns en sådan mäktig varelse eller att det kan finnas en sådan i framtiden? Tja, möjligheten går ju inte att definitivt avfärda, men det gör ju inte att man måste sätta den värst mycket högre än 1,0^-3^^^3. Enbart att det finns en sannolikhet för att det finns en gud gör det inte rationellt att följa dennes regler eller tro på den.
Det som gör det rationellt är om den förväntade avkastningen är större än att inte göra som varelsen säger.
Och här kommer problemet som Theraminthrees tar upp: det finns en oändlig värld av möjliga gudar som skulle kunna sätta upp en mängd olika kriterier för om man blir bestraffad eller inte. Vilken är mest sannolik?
Om vi utgår från vetenskapens principer lär den enda mäktiga varelsen som finns ha kommit till antingen genom naturligt urval eller genom en intelligent design av en art som har gått igenom ett naturligt urval. De enda relativt säkra principer som dessa varelser skulle möjligtvis uppskatta är rationalitetens och produktionens dygder - för att dessa är nödvändiga instrumentella värden för vad det än är dessa varelser vill göra. Överlag är dessa värden i en mänsklig kontext helt moraliska.
Vilka värden skulle den näst mest sannolika über-mäktiga varelsen stå för? Om det inte är rationalitet och produktion, vad är det då? Det lär ju kunna finnas ett oändligt antal i varierande grad destruktiva gudar, men dessa lär vara mindre sannolika än de ovanstående praktiska gudarna.
Så, rent sannolikhetsmässigt lär det vara mer sannolikt att vi kan bli helt godtyckligt bli bestraffade av en praktisk gud, än av en opraktisk sådan.
Nu kommer vi till kostnaden av att följa en sådan guds preferenser. För egen del ser jag inte några alls. Hur är det då med att tro på en sådan gud? Tja, det beror på ens egen inställning. Om det är enklare att följa värderingarna med en tro om att det finns en gud, då är det även rationellt att göra det. Det skulle då vara tro på en okänd gud.
Jag tänker mig att Pascals vad egentligen bara är ett av många försök från filosofer att försöka hitta på någon anledning till att man har ett egenintresse att bete sig moraliskt och vara snäll och så. Vilket det kanske fanns ett behov av i samhällen med alltför usla maktstrukturer. Numera borde det bli alltmer uppenbart att det inte finns några större, om några, konflikter mellan att vara moralisk och att leva ett så gott liv som möjligt för sig själv. Alltså, hans poäng var inte att få folk att tro på gud, utan han ville få stilpoäng i sitt liv för att han kom på ett klyftigt argument för att agera moraliskt.
Så, för att fortsätta lite på Pascals tema, här kommer min spinn på hans vad. :-)
Den enda otroligt mäktiga varelse som skulle kunna bestraffa en i ett efterliv som man har ett egenintresse av att ta order ifrån, är den som har klara regler man kan känna till och även följa. De två sista för att det över huvud taget skall vara möjligt.
Hur stor är sannolikheten för att det finns en sådan mäktig varelse eller att det kan finnas en sådan i framtiden? Tja, möjligheten går ju inte att definitivt avfärda, men det gör ju inte att man måste sätta den värst mycket högre än 1,0^-3^^^3. Enbart att det finns en sannolikhet för att det finns en gud gör det inte rationellt att följa dennes regler eller tro på den.
Det som gör det rationellt är om den förväntade avkastningen är större än att inte göra som varelsen säger.
Och här kommer problemet som Theraminthrees tar upp: det finns en oändlig värld av möjliga gudar som skulle kunna sätta upp en mängd olika kriterier för om man blir bestraffad eller inte. Vilken är mest sannolik?
Om vi utgår från vetenskapens principer lär den enda mäktiga varelsen som finns ha kommit till antingen genom naturligt urval eller genom en intelligent design av en art som har gått igenom ett naturligt urval. De enda relativt säkra principer som dessa varelser skulle möjligtvis uppskatta är rationalitetens och produktionens dygder - för att dessa är nödvändiga instrumentella värden för vad det än är dessa varelser vill göra. Överlag är dessa värden i en mänsklig kontext helt moraliska.
Vilka värden skulle den näst mest sannolika über-mäktiga varelsen stå för? Om det inte är rationalitet och produktion, vad är det då? Det lär ju kunna finnas ett oändligt antal i varierande grad destruktiva gudar, men dessa lär vara mindre sannolika än de ovanstående praktiska gudarna.
Så, rent sannolikhetsmässigt lär det vara mer sannolikt att vi kan bli helt godtyckligt bli bestraffade av en praktisk gud, än av en opraktisk sådan.
Nu kommer vi till kostnaden av att följa en sådan guds preferenser. För egen del ser jag inte några alls. Hur är det då med att tro på en sådan gud? Tja, det beror på ens egen inställning. Om det är enklare att följa värderingarna med en tro om att det finns en gud, då är det även rationellt att göra det. Det skulle då vara tro på en okänd gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar