Första maj: minnesdag för kommunismens offer

Första maj är, som bekant "arbetarrörelsens" dag här i Sverige. Jag invänder mot att kalla det "arbetarnas" dag, på samma sätt som att jag invänder mot att säga att facken eller något politiskt parti representerar arbetarnas intressen. Detta då det är mer än tydligt att dessa grupper bara är ute efter att gynna vissa arbetares intressen (främst genom att utesluta konkurrens från andra grupper) och då, med största sannolikhet, endast på kort sikt. Om man verkligen borde konstruera en arbetarrörelse borde den ha som delmål att se till så att så många som möjligt deltar i den globala marknaden, då varje arbetares inkomst är beroende av hur stor marknaden är som han deltar i; en person som är med i en pytteliten ekonomi på några miljoner människor kommer vara mycket fattigare än den som kan handla med flera miljarder människor. Detta för att det är lättare att massproducera saker när marknaden för varorna är stor. Vilket ekonomer sedan Smiths tid försökt övertyga resten av världen om. En arbetarrörelse borde då ställa sig positiv till globalisering, frihandel och laizzé faire för att främja en ordning där folks löner ökar så mycket som möjligt.

Det finns alltså ingen anledning att fira första maj tillsammans med representanter från den så kallade arbetarrörelsen, då deras politik inte syftar till att gynna alla arbetares intressen. Därför är jag positivt inställd till Ilya Somins förslag att istället använda första maj för att minnas kommunismens offer.

May Day began as a holiday for socialists and labor union activists, not just communists. But over time, the date was taken over by the Soviet Union and other communist regimes and used as a propaganda tool to prop up their regimes. I suggest that we instead use it as a day to commemorate those regimes’ millions of victims. The authoritative Black Book of Communism estimates the total at 80 to 100 million dead, greater than that caused by all other twentieth century tyrannies combined. We appropriately have a Holocaust Memorial Day. It is equally appropriate to commemorate the victims of the twentieth century’s other great totalitarian tyranny. And May Day is the most fitting day to do so. I suggest that May Day be turned into Victims of Communism Day....

The main alternative to May 1 is November 7, the anniversary of the communist coup in Russia. However, choosing that date might be interpreted as focusing exclusively on the Soviet Union, while ignoring the equally horrendous communist mass murders in China, Camobodia, and elsewhere. So May 1 is the best choice.

I åminellse av alla dessa offer har bloggarna Bryan Caplan, Jonathan Wilde och Michael Strong författat texter om Sovjetunionen, Nordkorea och vissa intellektuellas inställning till kommunism.

Här i Sverige försökte Upplysning om kommunismen för två år sedan att skapa en minnesdag för kommunismens offer. Europaparlamentet skall ha utlyst att man använder den 23 augusti som minnesdag. Det här datumet verkar dock inte ha någon anknytning till den kommunistiska ideologin, vilket dock första maj har.