Hur mycket av tiden i skolan är bortslösad?

På lunchen för ett tag sedan berättade en klasskompis att en gång, i det förflutna, då kunde han peka ut alla länder i hela världen. Tidens oförsonliga gång hade dock fått honom att glömma denna kunskap som den svenska skolan en gång, för länge sedan, betygsatte honom efter. Det väcker frågan, hur mycket av all tid som man spenderar i skolan är bortslösad?

Vad menas med att tiden är bortslösad? Jag kan tänka mig tre sätt som den är bortslösad.

• (A) Kunskapen du tar till dig används aldrig eller används bara vid sådana tillfällen där det inte tillförde någon större nytta. Som i fallet ovan eller att lära sig kvadreringsreglerna och aldrig använda dem, förutom i ett skämt om att man inte minns något från högstadiet.
• (B) Du kan redan det som lärs ut. Som när någon lär sig att räkna vid tidig ålder, men sedan inte får fortsätta i en snabbare takt än alla andra för att det förstör skolans plan och tvingas att göra det alla andra gör.
• (C) Det som lärs ut skulle du ha lärt dig ändå. Detta är en något besvärlig punkt, men den går att förstås rätt så enkelt på ett sätt: säg att du lär dig lite om romarriket i skolan men sedan tar och ser på Rome som ger dig en ungefärlig likadan bild av rommarriket. Eller att du får höra att Berlin är huvudstad i Tyskland och sedan hör det dagen efter.

Nu är frågan, hur mycket av det som lärs ut i skolan tillhör någon av kategorierna ovan? Det är ju olika från individ till individ; folk som utbildar sig till praktiserande civilingenjörer använder mer av matten än den som sjuksköterskor använder. Bryan Caplan tar upp lite data från en artikel som ger en hänvisning när det gäller gymnasiematematik. I rapporten beskrivs en undersökning där folk blivit tillfrågade hur ofta de upprepade det de lärt sig i skolan, vilket nog är en proxy för hur ofta de använde det (om det inte är just det). De kunde ge ett svar mellan 0 och 5:

Those who reported no rehearsals were assigned zero on the scale; those who reported only activities or occupations of low or intermediate relevance were assigned a 1; those who reported highly relevant activities were assigned a 2 if they engaged in these activities 5 or fewer hours per year, a 3 for 6 to 100 hours per year, and a 4 for more than 100 hours per year.  Those whose profession involved the continuous performance of highly relevant activities were assigned a 5.

Vad blev då resultaten, för alla 840 som svarade? Jo, hela 67,3% sa att de aldrig upprepade någon algebra och 21,7% sa att de bara använde det vid mindre viktiga tillfällen. För de sista fyra alternativen var procenten 7,1; 1,3; 1,7 och 1,0. Alltså det var bara runt 10% av alla studenter som säger att användningen av gymnasiematten är av vikt för dem i deras liv. 10%!!

Det här var bara en undersökning - och enligt Caplan så görs det sällan sådana här långsiktsundersökningar - och resultatet behöver inte vara representativt för hela det amerikanska samhället eller träffa nära det svenska. Det finns ju alltid en osäkerhet i dessa typer av undersökningar. Men, troligtvis är resultatet inte alltför långt bort från sanningen.

Hur är det då med de andra ämnena som skolorna lär ut, och för matematik som man lär sig under grundskolan? Jag skulle gissa att många ämnen lär man sig naturligt, så att det är slöseri av typ (C) - att lära sig regler för svenska är nog ett bra exempel då vi lär oss otroligt mycket av språket undermedvetet. 

Själv har jag än så länge inte haft alltför mycket nytta av det jag lärt mig i bild, musik, hemkunskap, slöjd, religionskunskap och geografi. Hm....eftersom det mesta som jag känner mig mest hemmastadd i, den information som jag litar mest på, har jag lärt mig utanför skolan, känns det lite som att det bara var läsa, räkna, skriva och engelska som jag har haft nytta av. I vilket fall så är problemet med bortslösad tid - på tråkiga ämnen - i skolan uppenbart och ännu ett skäl till att tänka om vad meningen med skolan är och huruvida det är rätt att bestämma över andra - vars önskemål och drömmar inte är kända - vad de skall bli uppmanade att lära sig i den.

På temat: kolla in Bryan Caplans föreläsning om hur mycket som lärs ut inte är användbart i speciellt många yrken och varför detta beror på signalering: