Istället för lagligt eller olagligt

I många politiska debatter är utgångspunkten att antingen vill man förbjuda en viss sorts handling eller att man vill tillåta, att något är olagligt eller att det skall vara olagligt. Detta kan vara en rimlig utgångspunkt när det gäller statens agerande, då staten, om den inte försöker förbjuda något automatiskt tillåter det. En sådan utgångspunkt finner vi med Wikileaks-exemplet där det finns några som menar att detta skall staten slå ned på och några som menar att staten skall hålla sig borta från.

Men det här synsättet behöver man inte adoptera för egen del. Istället för att säga att man vill att, exempelvis, läcka information som stater vill hålla hemligt skall vara lagligt eller olagligt kan man säga att man varken vill bestraffa eller försvara de som sysslar med detta. En fördel av att anamma det här perspektivet är att det finns många politiska frågor där man inte har någon koll på vad som är rätt och/eller där man ser att det skulle ta väldigt lång tid att ta reda på vad som är rätt. I dessa fall borde det vara lämpligt att inte välja sida och förhålla sig neutral.

Det här perspektivet kanske inte låter så intressant för dagens samhälle, men det kan vara bra att ha för att analysera samhällen där lagar är privata, där varje person väljer direkt vad för lagar denne vill stötta, inte stötta eller hålla sig neutral till. Det är applicerbart på medeltida Island, där varje person var fri att stötta en sida i en konflikt, stötta den andra eller hålla sig borta från den. Om vi nu någonsin ser ett anarkokapitalistiskt samhälle kan det även vara applicerbart där. Om ett sådant samhälle kom till nu med en massa stater runt om kring, är det nog bäst att förhålla sig neutral till dessa organisationer, även om man av libertarianska skäl borde vara fri att stötta de som bekämpar dem.

Med det här inlägget vill jag inte säga att man i flertallet frågor bör säga sig vara neutral, då man bör hjälpa folk att bli fria, utan bara att det är en möjlig position att ta.