Diskriminering som förklaring till löneskillnaden har jag varit skeptisk till sedan jag fick höra ekonomen Walter Blocks påpekande om vad det här innebar för de företagare som inte anställer kvinnor (givet antagandet om att de är lika duktiga på sitt jobb): de förlorar pengar på att anställa män om de kan anställa kvinnor för en lägre summa. Samtidigt borde avkastningen i industrier som är dominerade av kvinnor ha extra hög avkastning, eftersom kostnaden för arbetarna är lägre, vilket skulle innebära att alla investerare som investerar i mansdominerande yrken också förlorar pengar. Diskriminering som förklaring leder alltså till fler problem, som bryter mot de mest grundläggande ekonomiska teorierna, och verkar då inte vara en speciellt bra förklaring.
Den här uppfattningen är inget udda bland ekonomer. Ekonomen Bryan Caplan hävdar att de flesta ekonomer är överens om, ibland med vissa kvalifikationer, att marknadsmekanismerna får bort diskriminering på marknaden.
Om ekonomerna nu har rätt så innebär det att den skillnad som SCB inte kunde förklara beror på andra faktorer än de tog med i sin beräkning. En sådan faktor är civilstånd. Enligt Block påverkar äktenskap och samboskap kvinnor negativt och män positivt; allt annat lika så bör en kvinna, om hon gifter sig/bor hos någon, tjäna mindre än om hon bor ensam. Detta beror då på att arbetsuppgifterna i hushållet är ojämnt fördelade och att hushållet, som organisation, premierar mannens inkomst före kvinnans (för att kvinnan är hemma mer med deras barn).
Detta implicerar att kvinnor som är ogifta inte borde tjäna mindre än ogifta män, vilket Block hävdar är fallet. SCB tar inte med civilstånd som förklarande variabel i sina analyser men det gör deras brittiska motsvarighet. Och i deras rapport har de en tabell, som Mark Wadsworth uppmärksammade, som illustrerar Blocks poäng väldigt väl:
