Många ord som finns inom politiken har flera betydelser. Frihet är ett perfekt exempel – finns det något politiskt förbund som inte säger sig stå för det? Detta innebär inte att de står för samma sak, utan att för socialister betyder ”frihet” något helt annat än vad det gör för folkpartister. Vilka i sin tur har en annan uppfattning om vad det innebär än vi libertarianer.
Några andra ord som folk debatterar med varandra om vad de skall betyda är liberalism, kapitalism, socialism och demokrati.
Det här är väldigt ineffektivt. För att kommunicera med varandra så smidigt som möjligt borde det vara en självklarhet att vi använder ord som är klart definierade och som inte ger upphov till några tveksamheter när vi använder dem.
Långt ifrån alla går såklart in i den här fällan. Många försöker vara noggranna med vad det är de menar. Som att vissa liberaler kallar sig socialliberaler eller nyliberaler eller att vissa socialister säger sig står för frihetlig socialism till skillnad från statssocialism.
Vi behöver skilja mer på orden, för att göra det tydligt vad vi pratar om. Att hamna i en semantisk diskussion helt i onödan är dumt. Men varför har inte alla då redan gått över till att hitta på allt mer specifika ord och strunta i att använda de som kan betyda flera olika saker?
Gissningsvis för att vissa ord har makt i sig. Vem vill egentligen ge upp ordet frihet, detta vackra ord som står för godhet och rättvisa i politikens värld? Vem vill inte försöka se ut att vara den främsta förespråkaren av det här värdet? Självfallet vill alla ses stå för frihet!
Men hur kan det vara värdefullt – om någon säger sig stå för frihet men inte gör det, kommer inte folk att upptäcka det? Nej, av två anledningar. Dels för att ordet är lite böjligt; det finns några olika filosofier om vad frihet innebär och det kan på förhand se ut som om de kan rättfärdiga olika politiska system. Men också för att folk kan mycket väl säga att de står för frihet, men sedan bara strunta i vad deras värden verkligen leder till för politik (politik handlar ju inte om att föra fram värden på ett logiskt sätt). Folk i ett politiskt förbund kan då locka till sig folk genom att säga sig vara de äkta företrädarna av frihet utan att behöva hamna i några större bekymmer.
Vad är då lösningen för detta? Det verkar finnas tre lösningar:
- Strunta i att använda hett debatterade ord eller fraser, som frihet eller stöld.
- Använd samma ord fast specificera det på ett sätt så att det blir klart att ens koncept skiljer sig från hur andra använder ordet. I frågan om "frihet" brukar jag prata om "individuell frihet" eller "libertarianska rättigheter" (även om jag ibland också syndar och snackar om frihet).
- Prata väldigt sällan om själva orden utan bara om konceptet bakom det.
Det här är de tekniska lösningarna. Men i grunden består den psykologiska lösningen i att ge upp tanken på att ens egen grupp har någon ensamrätt till ett fint ord. Åtminstone temporärt. För, det viktigaste är ju att se till att hela ens världsbild blir förstådd av så många som möjligt, inte att få folk att använda orden som man själv önskar. Visst, i fall där folks användning av orden är fel är det värt att förklara varför, men när folk väl förstår ens eget perspektiv kan man ju ändra språkförråd då. Alltså, den sociala kampen om orden vinner eller förlorar man först när ens egna och ens motståndares världsbild är allmänt förstådda och folk kan agera efter vilken som verkar bäst. Det gäller då att lägga krutet på att sprida ens egen verklighetsbild först och göra den förstådd. Och för det är vissa ord bara ett medel, utbytbara mot andra. (Att satsa på att förändra den allmänna förståelsen av ett ord kan såklart vara värt mödan, och det kommer jag försöka göra mer när det gäller just frihet, men det är inte ett mål i sig.)
Så, även om ord har en del makt, borde man ta lätt på det och inte låta hänga upp sig så mycket på det. Den politiska världens semantik är rätt korrupt och det kommer ta lite tid att förändra det. På vägen dit gäller det att inte ta åt sig mycket över att våra framtida vänner idag har en annan användning av ordet "frihet". Eller att andra sär skriver. :-)
Se även "Keynes"s diskussion om hur vi libertarianer borde ändra vårt språkbruk för att bättre få iväg vårt budskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar