Vårt politiska system måste reformeras, anledning #24

Tillväxtverket, denna, för den svenska tillväxten, sedan 2009 oumbärliga myndighet, som har ansvar för att dela ut statliga och EU-bidrag till viktiga industrier, lägger även ut miljoner varje år på att deras tjänstemän och chefer skall ha det så bra som möjligt.

Det handlar om att verket spenderar pengar för att bjuda medarbetarna på finkrogar (Gondolen, Grand Hôtel, restaurang Kungsholmen och Ulla Winbladhs), åka på spa- och skidresort för konferens samt att ha ledarmöten på herrgårdar och slott. Totalt läger de runt tre miljoner kronor om året på interna seminarier, konferenser och fester, enligt DN:s rapportering.

Samtidigt försöker myndighetens chef, Christina Lugnet, övertyga oss om att de hade årets personalfest på Grand Hotel i Stockholm, ett av Sveriges finaste hotel, av ekonomiska skäl - de kunde inte hittat något billigare, menar hon. Festen gick för övrigt på en miljon kronor.

Ifall vi levde i ett rationellt politiskt system borde det här inte ske i en demokrati, men vårt system är dysfunktionellt. Och det är inte en engångsföreteelse heller; det kommer titt som tätt nyheter om kommunpolitikers höga löner, mutor när tjänstemän kontrakterar privata firmor och att statliga tjänstemän lever lyxliv på skattebetalarnas bekostnad. (DN är verkligen en bra tidning som tar upp många av de problem som finns i dagens samhälle!) Det är inte heller något som bara sker nu, just under den här tiden, det här fenomenet är gammalt som gatan. Det kanske vore dags att pröva något annat?

BTW, den japanska serien ovan som visar den klassiskt liberala synen på utsugning, är rätt bra.

Tågförare klarar inte av att stanna för att få bort barn som går på järnvägen

P4 Kronoberg tar upp en historia om en autistisk pojke som gick framför ett tåg, i tre kilometer, och tågföraren stannade inte för att försöka förmå pojken att gå bort från spåret (eller ta med honom in i tåget). Resenärer som ville gå ut för att hjälpa pojken hindrades av tågets personal, eftersom dessa hade fått lära sig en regel att man inte öppnar dörrarna när tåget rör sig. Och de kunde inte stanna, visst.

Det var inte ett av SJ:s tåg utan det styrdes av ett annat statligt bolag, DSB, Danske Statsbaner.

P4, som ett annat fint statligt bolag, publicerade några kommentarer om tågpersonalens beteende, från två tyckare:

– Det är förbjudet att släppa ut resenärer på spåret på grund av olycksrisken. Framför allt när det handlar om en person som är funktionshindrad så måste man se det som att det är tur att det inte hände någon olycka, säger Carl-Johan Sjöberg, trafikdirektör.

Även Stefan Löfgren som är säkerhetsansvarig på DSB som kör Krösatågen säger till Sveriges Radio att det är förbjudet att vistas i spårområdet och att ingen släpptes ut för att inte riskera att någon skadade sig.

Jag antar att det var tänkt att de skulle tas för experter, för rubriken var Tågpersonal agerade helt rätt. Det är bara ännu ett exempel på hur lätt journalister faller för "experterna". Om tåget stannar och en person går ut för att förmå pojken att gå in i tåget, hur skulle det kunna orsaka mindre risk än att låta pojken fortsätta vandra framåt? Varifrån kommer hotet? Tänker sig den gode trafikdirektören att ett annat tåg skulle kört om det första tåget och krascha på den här personen och pojken? Eller kanske ett mötande tåg skulle kommit och kört på personen som gick ur tåget?

Maken till odugligt agerande får man leta efter. Jag klarar knappt av att skriva om det utan att brista ut i ett helhjärtat 2-minutershat mot statligt ägande, idiotiska regler och pantade byråkrater som bara kan följa order.